Arbetarrörelsen växte fram i slutet av 1800-talet. Snabbt dominerades den av demokratiska värderingar. Med hjälp av andra partier och en samförståndsanda, byggdes folkhemmet.
Men var kom arbetarrörelsen från? Vi skåningar vill gärna tro att skomakare Palm från Skurup vandrade från Tyskland och tog hem arbetarrörelsen. Men det är en tämligen idealistisk historieförklaring.
En mer materialistisk förklaring presenterades i Svenska Dagbladet. (https://www.svd.se/s-gynnades-av-massutvandringen)
Erik Prawitz och Mounir Karadja anser sig ha funnit att utvandringen satte en press på arbetsgivarna, samtidigt som det gjorde arbetarna sturska, varvid den demokratiska socialismen lyckades fånga spänningsfältet och leda det till politisk seger.
En liknande, fast tvärtom-process har vi beskådat nu. Nu kommer människorna in i landet. Men det är inte enbart fattigdom, utan också krig som tvingat dem till att utvandra. Men de kommer in i Sverige.
Då kommer idéernas försäljare, precis som de kom vid utvandringen, och saluför sina tankar. Men tankarna nu är de motsatta. Nu skall lönerna dras ner. Kraven på kvalifikation, som ger en arbetare med respekt och god lön, skall dras ner. Det enda som skall dras upp, är rotavdraget, så att flyktingarna kan städa subventionerat hos den rikare medelklassen.
Så utformas idéerna och till synes, deras genomslag, av den materiella grunden. Men det är inte, som de extrema materialisterna hävdar, en deterministisk process. Den går att fånga, så som Palm fångade den med sina tyska idéer om jämlikhet och socialism. Därför är inte heller flyktingvågen ett säkert kort för klassbefrämjarna.
Ett ganska gott kort är det emellertid, då marken har plöjts och gjorts beredd genom 20 års högerinriktning. Och med en sk vänsterströmning som också jämnar marken för klasspolitiken. Kanske flyktingvågen var sista spiken i den socialistiska kistan.
Öllsjö den 21 januari 2019
Men var kom arbetarrörelsen från? Vi skåningar vill gärna tro att skomakare Palm från Skurup vandrade från Tyskland och tog hem arbetarrörelsen. Men det är en tämligen idealistisk historieförklaring.
En mer materialistisk förklaring presenterades i Svenska Dagbladet. (https://www.svd.se/s-gynnades-av-massutvandringen)
Erik Prawitz och Mounir Karadja anser sig ha funnit att utvandringen satte en press på arbetsgivarna, samtidigt som det gjorde arbetarna sturska, varvid den demokratiska socialismen lyckades fånga spänningsfältet och leda det till politisk seger.
En liknande, fast tvärtom-process har vi beskådat nu. Nu kommer människorna in i landet. Men det är inte enbart fattigdom, utan också krig som tvingat dem till att utvandra. Men de kommer in i Sverige.
Då kommer idéernas försäljare, precis som de kom vid utvandringen, och saluför sina tankar. Men tankarna nu är de motsatta. Nu skall lönerna dras ner. Kraven på kvalifikation, som ger en arbetare med respekt och god lön, skall dras ner. Det enda som skall dras upp, är rotavdraget, så att flyktingarna kan städa subventionerat hos den rikare medelklassen.
Så utformas idéerna och till synes, deras genomslag, av den materiella grunden. Men det är inte, som de extrema materialisterna hävdar, en deterministisk process. Den går att fånga, så som Palm fångade den med sina tyska idéer om jämlikhet och socialism. Därför är inte heller flyktingvågen ett säkert kort för klassbefrämjarna.
Ett ganska gott kort är det emellertid, då marken har plöjts och gjorts beredd genom 20 års högerinriktning. Och med en sk vänsterströmning som också jämnar marken för klasspolitiken. Kanske flyktingvågen var sista spiken i den socialistiska kistan.
Öllsjö den 21 januari 2019
RSS-flöde
