Jag förberedde ett möte i min programgrupp, Bank & Finans, på högskolan. Öppen och transparant var jag. Med full transparens skrev jag i agendan att vi skulle diskutera initiativet från de sk cheferna, att låta hållbarhetsbegreppet, så som det formulerats av FN, genomsyra Bank- och Finansprogrammet. Jag var öppen, så jag skickade agendan till alla i programmet, men också till två sk chefer. De läste agendan och hörde av sig. De förbjöd mig att ta upp den punkten.
Jag borde självfallet ha haft punkten utanför agendan och jag borde självfallet inte ha skickat agendan till sk chefer, som leker företag i en organisation som borde vara kollegial akademi. Hade det läckt ut de sk cheferna, vad jag gjorde, och de hade lekt företag, då skulle jag ju, istället för att var arbetsbefriad, kunnat be om ursäkt.
Liknande måtte skogsägare erfara. Edvard Hollertz, politisk redaktör på Svenska Dagbladet, skriver om hur skogsägarna ges incitament att inte skydda sin skog, utan hugga ner skyddsvärd skog, då risken annars är att staten kommer och blockerar skogsägarens bruk av sin skog, utan att ge kompensation.
https://www.svd.se/en-miljopolitik-som-bekampar-naturvarden
”Det enda sättet för en gårdsägare att med säkerhet undvika konflikter och i värsta fall tvingas sälja marken – den kanske ekonomiskt och känslomässigt största investeringen i livet – är att inte ha naturvärden.”
Likt mig, har skogsägaren incitament att dölja, ja även avverka, för att inte riskera ingrepp i verksamheten. Sättet staten agerar ger skäl för skogsägare att undvika transparens, att dölja, och t o m att ta bort, att avverka, för att undkomma angreppets ingrepp. Ingrepp som i mitt fall innebar arbetsbefrielse, och som i skogsägarens fall innebär ägarbefrielse.
Dessa ageranden leder således till ett hemlighetsfullt och slutet samhälle, där aktörer undandrar sig öppenhet och transparens. Där handlingar utförs i det fördolda, för att inte locka fram sanktioner och inskränkningar. Ett hysch-hysch-samhälle som skapar två samhällen. Ett samhälle där man sätter fram Potemkinkulisser för att lura Katarina den Stora, dvs makten, att allt är som makten önskar. Men sedan finns det ett annat samhälle, det som sker bakom kulisserna, där människorna försöker göra vad de kan och vill, utan maktens repressiva ingripande.
Därför kan man säga att ett öppet och transparent samhälle och organisationsklimat, är ett tecken på ett gott samhälle och en god organisation. Där Potemkinkulisser finns, där människor agerar i lönndom, är ett samhälle eller organisation som kännetecknas av maktens makt. Ett samhälle och en organisation som saknar tillit, men som har smilfinkar, medlöpare och ögontjänare.
Öllsjö den 27 maj 2020
Jag borde självfallet ha haft punkten utanför agendan och jag borde självfallet inte ha skickat agendan till sk chefer, som leker företag i en organisation som borde vara kollegial akademi. Hade det läckt ut de sk cheferna, vad jag gjorde, och de hade lekt företag, då skulle jag ju, istället för att var arbetsbefriad, kunnat be om ursäkt.
Liknande måtte skogsägare erfara. Edvard Hollertz, politisk redaktör på Svenska Dagbladet, skriver om hur skogsägarna ges incitament att inte skydda sin skog, utan hugga ner skyddsvärd skog, då risken annars är att staten kommer och blockerar skogsägarens bruk av sin skog, utan att ge kompensation.
https://www.svd.se/en-miljopolitik-som-bekampar-naturvarden
”Det enda sättet för en gårdsägare att med säkerhet undvika konflikter och i värsta fall tvingas sälja marken – den kanske ekonomiskt och känslomässigt största investeringen i livet – är att inte ha naturvärden.”
Likt mig, har skogsägaren incitament att dölja, ja även avverka, för att inte riskera ingrepp i verksamheten. Sättet staten agerar ger skäl för skogsägare att undvika transparens, att dölja, och t o m att ta bort, att avverka, för att undkomma angreppets ingrepp. Ingrepp som i mitt fall innebar arbetsbefrielse, och som i skogsägarens fall innebär ägarbefrielse.
Dessa ageranden leder således till ett hemlighetsfullt och slutet samhälle, där aktörer undandrar sig öppenhet och transparens. Där handlingar utförs i det fördolda, för att inte locka fram sanktioner och inskränkningar. Ett hysch-hysch-samhälle som skapar två samhällen. Ett samhälle där man sätter fram Potemkinkulisser för att lura Katarina den Stora, dvs makten, att allt är som makten önskar. Men sedan finns det ett annat samhälle, det som sker bakom kulisserna, där människorna försöker göra vad de kan och vill, utan maktens repressiva ingripande.
Därför kan man säga att ett öppet och transparent samhälle och organisationsklimat, är ett tecken på ett gott samhälle och en god organisation. Där Potemkinkulisser finns, där människor agerar i lönndom, är ett samhälle eller organisation som kännetecknas av maktens makt. Ett samhälle och en organisation som saknar tillit, men som har smilfinkar, medlöpare och ögontjänare.
Öllsjö den 27 maj 2020
RSS-flöde
