I Kristianstad finns två bostadsområden som karakteriseras av invandrare och hyreslägenheter.
De har karakteriserats av bilbränningar, vilket dock har avtagit, och av våldsamma smällare under nyår.
De karakteriseras av att avfallsstationerna är i fullständig oordning, där det kastas skräp som inte skall vara där, och skräp som skall vara i containrar ligger sidan om. En sådan station var så skräpig att man stängde den. Varvid skräpet letade sig till nästa, i närheten.
Den 23 april meddelas i lokaltidningen att en förskola inte kan öppnas då det saknas personal. De andra förskolorna på området får därför högre barntäthet. Personalbrist på förskolor är välkänt i Sverige, men bristen är skriande på detta område. Tidningen rapporterar att de andra förskolorna inte har personalproblem.
Det är inte riktigt att kalla dessa områden för getton, ty de är inte jämförbara med getton i t ex USA. Men för svenska förhållanden är de getton.
Beror gettot på att det är invandrare? Folk från andra kulturer kan helt enkelt inte bete sig. De har ingen känsla för det gemensamma, blott för sin klan och sin familj, varför de kan kasta skräp var som helst, bara inte på klanens område.
Beror det på att de är underklass, att de kanske inte vill komma in i Sverige eller att de inte släpps in i Sverige, och att de därför är hänvisade, om de är hänvisade, till enklare arbeten, lågt på både lönelistan och sociala listan?
Låt oss fortsätta med att säga, likt Aftonbladet sade i slutet av 2017, att bland människor födda i Sverige är arbetslösheten 4%, vilket kan betraktas som en arbetslöshet som uppstår p g a att folk flyttar runt, således full sysselsättning bland svenskar.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/dd5yoO/invandrarkvinnor-enda-gruppen-dar-arbetslosheten-okar
Utrikes födda har en arbetslöshet på 22%. Vänder man på siffrorna, och ser på andel arbetande, då får man för inrikes födda män 69,7%, utrikes födda män 68,6%, inrikes födda kvinnor 62,4% och utrikes födda kvinnor 56,6%.
Skillnaden mellan inrikes födda är att 7,3% mer av männen arbetar, medan utrikesfödda har männen 12% mer arbetsfrekvens. Jämför vi män och kvinnor, har inrikes födda män 1,1% högre arbetsfrekvens än utrikes födda, medan det för kvinnorna är 5,8% skillnad.
Kvinnorna är således det största problemet när det gäller arbete för utländskt kommande personer. Kanske för att de kommer från inferiora kulturer avseende aktningen för kvinnorna, vilket gör att de reduceras till arbetare i hemmet? Därav deras extremt låga sysselsättningsgrad. De hålls också kvar i hemmet genom vårt föräldrastöd. Således, en feministiskt inferior kultur kombinerad med svensk välfärd, stänger in de utländska kvinnorna.
Låt oss gå tillbaka till barnomsorgen. I den finns förvisso ett extremt feminint överskott. Bortåt 94% av de som arbetar i barnomsorgen är kvinnor. Om nu de utländskt födda kvinnorna kommer från feministiskt inferiora kulturer, där kvinnor helst inte skall beblanda sig med män utanför sin klan, då är ju barnomsorgen en förnäm första inkörsport för utländskt födda kvinnors första arbetslivserfarenhet.
Förvisso skulle utnyttjandet av denna reservarmé av kvinnlig arbetskraft ytterligare förstärka gettokaraktären genom att utländskt födda kvinnor skulle arbeta i barnomsorgen i områden där flertalet av barn har utländskt födda mammor. Men en tuffare arbetsgivare, med tydlig inriktning på mångfald, skulle kunna fördela sin arbetskraft så att etnisk mångfald skulle öka inom barnomsorgen. Antingen görs det med kommendering, vilket ju sällan är ett bra sätt att få engagemang och trivsel. Eller sker det med … löneskillnader som motiverar inrikes födda att arbeta i socialt utsatta områdens förskolor. Och kanske med att speciellt motivera män.
En förbjuden tanke är född. Ge inrikes födda män i barnomsorgen distinkt högre lön om de arbetar i socialt utsatta områden. Addera till detta en kvotering av föräldraledigheten, vilket i detta fall innebär att kvinnorna får lägre antal månader hemma med sina barn, och därmed tvingar ut dem i arbete.
Förbjudna tankar.
Horribelt.
Men kanske med positiva effekter för vårt gemensamma intresse i att få ett samhälle där alla gör sin plikt, och alla är med. Med minskade avfallsproblem på avfallsstationerna och grillning som sker med grillkol och inte bilar.
Öllsjö den 13 maj 2018
De har karakteriserats av bilbränningar, vilket dock har avtagit, och av våldsamma smällare under nyår.
De karakteriseras av att avfallsstationerna är i fullständig oordning, där det kastas skräp som inte skall vara där, och skräp som skall vara i containrar ligger sidan om. En sådan station var så skräpig att man stängde den. Varvid skräpet letade sig till nästa, i närheten.
Den 23 april meddelas i lokaltidningen att en förskola inte kan öppnas då det saknas personal. De andra förskolorna på området får därför högre barntäthet. Personalbrist på förskolor är välkänt i Sverige, men bristen är skriande på detta område. Tidningen rapporterar att de andra förskolorna inte har personalproblem.
Det är inte riktigt att kalla dessa områden för getton, ty de är inte jämförbara med getton i t ex USA. Men för svenska förhållanden är de getton.
Beror gettot på att det är invandrare? Folk från andra kulturer kan helt enkelt inte bete sig. De har ingen känsla för det gemensamma, blott för sin klan och sin familj, varför de kan kasta skräp var som helst, bara inte på klanens område.
Beror det på att de är underklass, att de kanske inte vill komma in i Sverige eller att de inte släpps in i Sverige, och att de därför är hänvisade, om de är hänvisade, till enklare arbeten, lågt på både lönelistan och sociala listan?
Låt oss fortsätta med att säga, likt Aftonbladet sade i slutet av 2017, att bland människor födda i Sverige är arbetslösheten 4%, vilket kan betraktas som en arbetslöshet som uppstår p g a att folk flyttar runt, således full sysselsättning bland svenskar.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/dd5yoO/invandrarkvinnor-enda-gruppen-dar-arbetslosheten-okar
Utrikes födda har en arbetslöshet på 22%. Vänder man på siffrorna, och ser på andel arbetande, då får man för inrikes födda män 69,7%, utrikes födda män 68,6%, inrikes födda kvinnor 62,4% och utrikes födda kvinnor 56,6%.
Skillnaden mellan inrikes födda är att 7,3% mer av männen arbetar, medan utrikesfödda har männen 12% mer arbetsfrekvens. Jämför vi män och kvinnor, har inrikes födda män 1,1% högre arbetsfrekvens än utrikes födda, medan det för kvinnorna är 5,8% skillnad.
Kvinnorna är således det största problemet när det gäller arbete för utländskt kommande personer. Kanske för att de kommer från inferiora kulturer avseende aktningen för kvinnorna, vilket gör att de reduceras till arbetare i hemmet? Därav deras extremt låga sysselsättningsgrad. De hålls också kvar i hemmet genom vårt föräldrastöd. Således, en feministiskt inferior kultur kombinerad med svensk välfärd, stänger in de utländska kvinnorna.
Låt oss gå tillbaka till barnomsorgen. I den finns förvisso ett extremt feminint överskott. Bortåt 94% av de som arbetar i barnomsorgen är kvinnor. Om nu de utländskt födda kvinnorna kommer från feministiskt inferiora kulturer, där kvinnor helst inte skall beblanda sig med män utanför sin klan, då är ju barnomsorgen en förnäm första inkörsport för utländskt födda kvinnors första arbetslivserfarenhet.
Förvisso skulle utnyttjandet av denna reservarmé av kvinnlig arbetskraft ytterligare förstärka gettokaraktären genom att utländskt födda kvinnor skulle arbeta i barnomsorgen i områden där flertalet av barn har utländskt födda mammor. Men en tuffare arbetsgivare, med tydlig inriktning på mångfald, skulle kunna fördela sin arbetskraft så att etnisk mångfald skulle öka inom barnomsorgen. Antingen görs det med kommendering, vilket ju sällan är ett bra sätt att få engagemang och trivsel. Eller sker det med … löneskillnader som motiverar inrikes födda att arbeta i socialt utsatta områdens förskolor. Och kanske med att speciellt motivera män.
En förbjuden tanke är född. Ge inrikes födda män i barnomsorgen distinkt högre lön om de arbetar i socialt utsatta områden. Addera till detta en kvotering av föräldraledigheten, vilket i detta fall innebär att kvinnorna får lägre antal månader hemma med sina barn, och därmed tvingar ut dem i arbete.
Förbjudna tankar.
Horribelt.
Men kanske med positiva effekter för vårt gemensamma intresse i att få ett samhälle där alla gör sin plikt, och alla är med. Med minskade avfallsproblem på avfallsstationerna och grillning som sker med grillkol och inte bilar.
Öllsjö den 13 maj 2018
RSS-flöde
