Man skall inte ge lillfingret, ty ondskan, som har gott om tid, tar hela handen.
I Högskolelagen finns paragraf 5, som gemenligt kallas Goebbelsparagrafen, där det stadgas att högskolorna skall ha en specifik politisk orientering, jämställdhet, hållbarhet och främja förståelse för andra länder. Jag tror att den paragrafen togs in 1992, men är inte säker.
Utifrån min erfarenhet, som tillbringat hela mitt yrkesverksamma liv, sedan 1984, på universitet och högskolor, förde den paragrafen en tynande tillvaro under 90-talet.
Med 2000-talets inbrott började den få liv. Kanske som resultat av generationsskifte, från akademiskt orienterade personer till politiskt orienterade.
Idag har denna lillfinger blommat ut helt och fullt. Idag finns politiska kommissarier anställda på universitet som i kraft av vice-rektorsämbete genomdriver en politisering av den akademiska utbildningen.
Som går att läsa här, om den sovjetiska krigsmakten (https://militarhistoria.se/1900-tal/andra-varldskriget/politrukerna-i-roda-armen ) ”För säkerhets skull placerades en politisk kommissarie i varje förband för att hålla ett öga på befälhavaren och se till att denne i alla lägen var lojal mot regimen, i yttersta nödfall skulle de använda sin revolver som motargument. Kommissarierna ansvarade också för den politiska skolningen av de tvångsinkallade soldaterna för att göra dem lojala mot sovjetstaten.”
Vicerektorerna övervakar införandet och lydnaden, det som i deras nyspråk kallas lojalitet. De säkerställer att den politiska skolningen förs in i kursplaner. De kallar till korrigeringssamtal när någon avviker från den politiska ideologin.
Det som först var en lag som ingen brydde sig om, har nu blivit en etablerad praxis vid de flesta högskolor och universitet. De fick lillfingret och tar nu hela handen. Det tog 30 år. Men nu är den politiska skolningen och därmed likriktningen här.
Nu är det försent att agera till förmån för tanken att universitet enbart står för kritisk skolning, vetenskaplig kunskap och bildning.
Jag avslutar mitt yrkesliv genom att sitta frysande i mitt drivhus, röka min cigarr och skriva protesterande mot politiseringen. Förvisso fryser jag av yttertemperaturen i mitt drivhus. Men än mer fryser jag av insikten att slaget för akademisk utbildning är förlorat. De ser onekligen ut som om de lyckas med att ta hela handen, dessa politruker.
Den 11 mars 2021
Sven-Olof Collin
I Högskolelagen finns paragraf 5, som gemenligt kallas Goebbelsparagrafen, där det stadgas att högskolorna skall ha en specifik politisk orientering, jämställdhet, hållbarhet och främja förståelse för andra länder. Jag tror att den paragrafen togs in 1992, men är inte säker.
Utifrån min erfarenhet, som tillbringat hela mitt yrkesverksamma liv, sedan 1984, på universitet och högskolor, förde den paragrafen en tynande tillvaro under 90-talet.
Med 2000-talets inbrott började den få liv. Kanske som resultat av generationsskifte, från akademiskt orienterade personer till politiskt orienterade.
Idag har denna lillfinger blommat ut helt och fullt. Idag finns politiska kommissarier anställda på universitet som i kraft av vice-rektorsämbete genomdriver en politisering av den akademiska utbildningen.
Som går att läsa här, om den sovjetiska krigsmakten (https://militarhistoria.se/1900-tal/andra-varldskriget/politrukerna-i-roda-armen ) ”För säkerhets skull placerades en politisk kommissarie i varje förband för att hålla ett öga på befälhavaren och se till att denne i alla lägen var lojal mot regimen, i yttersta nödfall skulle de använda sin revolver som motargument. Kommissarierna ansvarade också för den politiska skolningen av de tvångsinkallade soldaterna för att göra dem lojala mot sovjetstaten.”
Vicerektorerna övervakar införandet och lydnaden, det som i deras nyspråk kallas lojalitet. De säkerställer att den politiska skolningen förs in i kursplaner. De kallar till korrigeringssamtal när någon avviker från den politiska ideologin.
Det som först var en lag som ingen brydde sig om, har nu blivit en etablerad praxis vid de flesta högskolor och universitet. De fick lillfingret och tar nu hela handen. Det tog 30 år. Men nu är den politiska skolningen och därmed likriktningen här.
Nu är det försent att agera till förmån för tanken att universitet enbart står för kritisk skolning, vetenskaplig kunskap och bildning.
Jag avslutar mitt yrkesliv genom att sitta frysande i mitt drivhus, röka min cigarr och skriva protesterande mot politiseringen. Förvisso fryser jag av yttertemperaturen i mitt drivhus. Men än mer fryser jag av insikten att slaget för akademisk utbildning är förlorat. De ser onekligen ut som om de lyckas med att ta hela handen, dessa politruker.
Den 11 mars 2021
Sven-Olof Collin
RSS-flöde
