He who is silent and bows his head dies every time he does so.

He who speaks aloud and walks with his head held high dies only once     [Giovanni Falcone]
Sven-Olof Yrjö Collin
  • Blogg
  • About
  • Contact
  • Ny sida

Gåvan

24/12/2021

0 Comments

 
​Marcel Mauss skrev om gåvan, där han hävdade att en gåva alltid har en ömsesidighet i sig. Människor tycks ha en ömsesidighet i sig, som innebär att om den ena får något av den andra, står mottagaren i skuld, trots att det var en gåva. Ekonomiska utbyten karaktäriseras av ömsesidighet, att en ger något och den andra ger tillbaka något. Men att även gåvan, det som ser ut som en enkel uppoffring, trots allt är som ett ekonomiskt utbyte, men med mer osäker prissättning kanske man kan säga, är ju aningen trist att konstatera. Men Maus tycks säga att vi inte kan undkomma ömsesidigheten.

På Företagsekonomiska institutionen i Lund fanns en säregen tradition. Varje jul gav man någon form av present, vanligtvis någon form av sprit, till vaktmästarna, de som kopierade ens böcker, paper, undervisningsmateriel och tentor. Vaktmästarna satte upp ett bord, där presenterna bars fram. Till allmän åskådan. Och kanske som påminnelse till den som ännu inte burit fram sin gåva.

Gåvan kunde ha två sidor. Som tack för att vaktmästarna någon gång under året hanterat ens brännande ärende som ett brännande ärende, dvs gått ifrån kön till kopieringen. Det vill säga, en sorts reglering av tidigare skuld. Ett sätt att via gåvan upplösa skulden.

Eller var spriten en investering i en villighet att framgent frångå kön. Det var att skapa en skuld hos vaktmästaren, som den senare skulle reglera genom att särbehandla mig och min propå. Det är således en investering, men kan ju också kallas muta, om än med osäkert framtida utfall.

Men Maus är en gnällig forskare, utan att se djupet i människan…

Ty, jag skulle vilja lägga till några ytterligare sätt att tolka gåvan.

Gåvan kan också komma av en tredje sak, så som julens presenter gör, att det är vare sig tack för något som getts, eller en investering i något som kan komma att behövas, utan utförs utan tanke och vilja, blott som en tradition, en sorts social rutin, nästan som en reflexrörelse, dvs helt utan någon form av rationalitet. Man köpte helt enkelt sin sprit och gav till vaktmästarna, utan någon baktanke, blott på rutin. Så har det varit, så är det och så förblir det. Det är den rutiniserade gåvan, som helt saknar ömsesidighet, men som också saknar viljan att ge, ty man ger som en rutin, utan viljans tanke och avsikt.

Men det finns minst två ytterligare skäl till gåvor. De saknar det ekonomiska utbytets ömsesidighet genom att de är ensidiga. Men olikt rutinens gåva har de har en vilja, en avsikt.

Nog har det hänt att du gett en present till en annan människa, som blott bär den oerhörda glädje du känner över den människan? Du är glad och uppfylld av en människa, och uttrycker den glädjen på olika sätt, varav en present är ett sätt. Det finns ingen skuld eller fordran i gåvan. Ingen investering. Gåvan blott bär din uppskattning, så som det uppskattande leendet kan, som kramen kan, som handskakningen kan. Gåvan är blott en bärare av din känsla gentemot personen.

Nog har det hänt att du gett en present, eller snarare, en sak till en annan, då du anser att personen behöver den, eller att du vill att den personen skall ha den saken? Även här saknas skuld eller investering. Det saknas ömsesidighet, ty det är inget byte. Du ger till den andre, eftersom du anser att den andra behöver saken, eller skulle ha det bra med den saken. Det är inget ekonomiskt utbyte, det ömsesidiga, utan med viljan hos den ensidiga omsorgen, där du ger till den andre, utan vare sig krav eller förväntan på motprestation, blott som omsorg.

Så, när vi nu har haft julen hos oss, och du gett presenter, var det för att skapa en skuld hos den andre, för att återbetala en skuld, för att julklappar är en rutin, för att du uppskattar den andre eller för att den andre, enligt dig, behövde din present?

​Den 24 december 2021
Sven-Olof Yrjö Collin
0 Comments



Leave a Reply.

    Don Collin

    Är en Kantian, socialist, avsutten ryttare. Med Don Quijote som förebild.  Är professor i företagsstyrning, numer vid mitt eget universitet, Free University of Scania, stolt hedersprofessor vid två universitet i Ukraina. Förblindad av visionen att akademisk utbildning skall vara utvecklande för de begåvade. Och dessa kommer från alla hörn av samhället. Upplysningen är idealet, att Förnuftet, det fria, som inte tyglas av makter, vare sig världsliga eller himmelska eller underjordiska. Våga tänk själv, uppmanar Upplysningen. Det är din Plikt, säger Kant. 
    Född utan annan egendom än Ordet, i ett land där tankefriheten och yttrandefriheten finns, i viss utsträckning. 

    Arkiv

    Mars 2024
    Februari 2024
    Januari 2024
    December 2023
    November 2023
    Oktober 2023
    September 2023
    Augusti 2023
    Juli 2023
    Juni 2023
    Maj 2023
    April 2023
    Mars 2023
    Februari 2023
    Januari 2023
    December 2022
    November 2022
    Oktober 2022
    September 2022
    Augusti 2022
    Juli 2022
    Juni 2022
    Maj 2022
    April 2022
    Mars 2022
    Februari 2022
    Januari 2022
    December 2021
    November 2021
    Oktober 2021
    September 2021
    Augusti 2021
    Juli 2021
    Juni 2021
    Maj 2021
    April 2021
    Mars 2021
    Februari 2021
    Januari 2021
    December 2020
    November 2020
    Oktober 2020
    September 2020
    Augusti 2020
    Juli 2020
    Juni 2020
    Maj 2020
    April 2020
    Mars 2020
    Februari 2020
    Januari 2020
    December 2019
    November 2019
    Oktober 2019
    September 2019
    Augusti 2019
    Juli 2019
    Juni 2019
    Maj 2019
    April 2019
    Mars 2019
    Februari 2019
    Januari 2019
    December 2018
    November 2018
    Oktober 2018
    September 2018
    Augusti 2018
    Juli 2018
    Juni 2018
    Maj 2018
    April 2018
    Mars 2018

    Kategorier

    Alla
    Akademi
    Människan
    Människan
    Politik

    RSS-flöde

Powered by Create your own unique website with customizable templates.