Joe Biden, den amerikanske presidenten, sade, under tiden juryn satt i överläggningar, och därför inte kunde ta del av presidents tal: ” Jag ber för att domen är den rätta. Jag tycker att bevisen är överväldigande, det är min åsikt ”.
Onekligen ytterst anmärkningsvärt. För det första, att en president åkallar mystiska väsen, och ber till dem om rättvisa. Som om han inte hade tilltro till mer jordliga väsen, som t ex en rättvis domstol. För det andra, att han har mage att verka som jury och uttala sig i den juridiska frågan, om polismannen hade dödat Floyd. Chauvin var redan dömd av landets president.
Efteråt sade presidenten att det var social rättvisa. Och det är nog det som är fallet. Om det är juridiskt rättvisa, ja, det kommer vi nog aldrig att få veta. Däremot är det helt klart en social rättvisa.
Ty polismannen skulle fällas. Därom fanns det intet tvivel. Men det fanns möjligheter till att han skulle frias, vilket gjorde de flesta av oss skräckslagna. Och den skräcken kanske var grunden för den sociala rättvisan.
Den juridiska rättvisan torde handla om polismannen gjorde det som han blivit lärd. Gjorde han rätt, då är det rutinen som skall ställas inför rätta. Dog mannen av sina droger och fysiska ohälsa, då var döden orsakad av Floyd och inte polismannen. Men det båtar intet till att resonera om juridisk rättvisa skipats. Ty nu handlar det om social rättvisa. Och det handlar om en jury som består av människor.
Varenda jurymedlem vet om och inser följderna för samhället och för dem själva om de friar eller fäller. Fäller de, vet de att de kommer sannolikt att jagas av vit makt-folk, men de är få, och förefaller kunna skapa mindre jävelskap än motsatsen. Friar de, inser de att USA kommer att dras in i många och stora våldsamheter. De inser också att de själva kommer att bli hårt åtgångna. Kanske så förföljda att de får byta identitet och boplats. Fäller de, kommer de att framstå, inte som juridikens förlängda arm, utan som den sociala rättvisans goda arm.
Jurymedlemmens uppgift var därför hart när omänsklig. Ser man till det mänskliga, kunde blott ett utfall komma, fällande dom. Och det kom en fällande dom.
Den sociala rättvisan kanske är överordnad den juridiska rättvisan. En person, polismannen, får plikta minst 12 år för att den sociala rättvisan skall ha sin gång. Floyd hade nog gärna sluppit att plikta med sitt liv för att social rättvisa skulle ha sin gång. Men när samhälleliga krafter drar fram, är individers liv inte av vikt. Och kanske inte ens lagen och juridiken är av vikt.
Den 22 april 2021
Sven-Olof Yrjö Collin