Terrorhotnivån har höjts från en trea till en fyra. De som höjt nivån, Säkerhetspolisen, säger till oss att inte vara rädda, men vaksamma.
På Svt ges tips hur man skall hantera barns oro inför terror, att inte undvika frågan, försöka förstå hur barnet uppfattar det, och att beskriva det som ” … att det är något en person gör för att skrämmas. De är ovanliga, risken att bli utsatt är liten och att de flesta människor faktiskt är snälla. Många jobbar också för att terrordåd inte ska inträffa.”
(https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kuratorn-sa-pratar-du-arligt-med-barn-om-terrorhotet )
Damlandslagets firande fotbollsbronset blev inställt p g a terrorhotet.
En muslim säger:” Sådana här åtgärder gör att icke-muslimers beteende mot muslimer blir annorlunda, på grund av att de blir oroliga. Så ja, det påverkar muslimer, negativt, tyvärr.”
https://www.expressen.se/nyheter/muslimernas-oro-efter--sapos-nya-terrorvarning/
Jag ringer till mina barn, som är i 30-årsåldern, för att förhöra mig om var de går i Malmö, och att de undviker folksamlingar. Jag åker till Lars Vilks-utställningen i Höganäs, han som fick ge sitt liv för det som vi varnas för, islams terror, där jag ser en ram med en svart yta, vilket representerar rädslan för att visa rondellhunden som fick muslimska fascister att tvinga in Vilks i ett ovärdigt, säkerhetsanpassat liv.
Terrorhotet är likt Corona-viruset och det hot det stod för. Då gick jag runt bland människor, där jag försökte undvika att komma nära dem, och jag gjorde inte utfärder där människor kunde förekomma i stort antal. Då kunde man inte se vem som var potentiell smrittspridare. Idag kan inser man, tror man, att en potentiell terrorist måste ha ett sydländskt, arabiskt utseende, eller, tydligt nog, bära en hijab. Men man inser också att en kvinna med hijab kan vara en terrorist med en sannolikhet som är så liten att den, med Danielssons språkbruk (https://www.youtube.com/watch?v=y46esp5xRDA), är så försumbar att den inte finns. Men, Danielssons poäng var att en försumbar sannolikhet, en larvigt liten sannolikhet, finns inte, fast bara lite, dvs den finns.
Man bör tolka höjningen från 3 till 4 som att sannolikheten har ökat. Staten säger att man inte skall vara rädd, men uppmärksam. Således, den glättiga tillvaro vi hade när vi hade en trea, förbytts nu till blott en aning glädje, smolkad av att ständigt vara uppmärksam. Men vari uppmärksamheten skall bestå, berättar inte staten. Vad skall vi uppmärksamma? De muslimska kvinnorna med nästan heltäckande klädsel som kan gömma ett bombälte? En lastbil som kan köra upp på trottoaren? En svarthårig man som har höger hand innanför rocken?
Jag tror att höjningen sprider ett gift av misstänksamhet. Men ett gift som klingar av över tiden. Jag tror att om någon månad har vi glömt höjningen och vandrar på som tidigare, utan att vara uppmärksam på en man med höger hand innanför rocken. Om staten vill att vi skall vara uppmärksamma, ständigt rädda, förlåt, ständigt uppmärksamma, då måste staten upprepa det hot som de anser finns med en fyra.
Att glömma hotet är kanske det bästa. Det är nog osannolikt att terrorister slår till mot platser där folk är uppmärksamma. Vilks dog, Rushdie är blind på höger öga, tecknarna på Charlie är döda, de fem i Stockholm, som promenerade på Drottninggatan är döda, de 86 personerna i Nice är döda. Medan vi kan vara uppmärksamma, är terroristerna än mer uppmärksamma och väljer sina mål.
Frågan är om uppmärksamhet reducerar risken för terror eller för att bli utsatt för terror. Eller om uppmärksamhet endast sprider en misstänksamhetens gift i samhället?
Den 29 augusti 2023
Sven-Olof Yrjö Collin
På Svt ges tips hur man skall hantera barns oro inför terror, att inte undvika frågan, försöka förstå hur barnet uppfattar det, och att beskriva det som ” … att det är något en person gör för att skrämmas. De är ovanliga, risken att bli utsatt är liten och att de flesta människor faktiskt är snälla. Många jobbar också för att terrordåd inte ska inträffa.”
(https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kuratorn-sa-pratar-du-arligt-med-barn-om-terrorhotet )
Damlandslagets firande fotbollsbronset blev inställt p g a terrorhotet.
En muslim säger:” Sådana här åtgärder gör att icke-muslimers beteende mot muslimer blir annorlunda, på grund av att de blir oroliga. Så ja, det påverkar muslimer, negativt, tyvärr.”
https://www.expressen.se/nyheter/muslimernas-oro-efter--sapos-nya-terrorvarning/
Jag ringer till mina barn, som är i 30-årsåldern, för att förhöra mig om var de går i Malmö, och att de undviker folksamlingar. Jag åker till Lars Vilks-utställningen i Höganäs, han som fick ge sitt liv för det som vi varnas för, islams terror, där jag ser en ram med en svart yta, vilket representerar rädslan för att visa rondellhunden som fick muslimska fascister att tvinga in Vilks i ett ovärdigt, säkerhetsanpassat liv.
Terrorhotet är likt Corona-viruset och det hot det stod för. Då gick jag runt bland människor, där jag försökte undvika att komma nära dem, och jag gjorde inte utfärder där människor kunde förekomma i stort antal. Då kunde man inte se vem som var potentiell smrittspridare. Idag kan inser man, tror man, att en potentiell terrorist måste ha ett sydländskt, arabiskt utseende, eller, tydligt nog, bära en hijab. Men man inser också att en kvinna med hijab kan vara en terrorist med en sannolikhet som är så liten att den, med Danielssons språkbruk (https://www.youtube.com/watch?v=y46esp5xRDA), är så försumbar att den inte finns. Men, Danielssons poäng var att en försumbar sannolikhet, en larvigt liten sannolikhet, finns inte, fast bara lite, dvs den finns.
Man bör tolka höjningen från 3 till 4 som att sannolikheten har ökat. Staten säger att man inte skall vara rädd, men uppmärksam. Således, den glättiga tillvaro vi hade när vi hade en trea, förbytts nu till blott en aning glädje, smolkad av att ständigt vara uppmärksam. Men vari uppmärksamheten skall bestå, berättar inte staten. Vad skall vi uppmärksamma? De muslimska kvinnorna med nästan heltäckande klädsel som kan gömma ett bombälte? En lastbil som kan köra upp på trottoaren? En svarthårig man som har höger hand innanför rocken?
Jag tror att höjningen sprider ett gift av misstänksamhet. Men ett gift som klingar av över tiden. Jag tror att om någon månad har vi glömt höjningen och vandrar på som tidigare, utan att vara uppmärksam på en man med höger hand innanför rocken. Om staten vill att vi skall vara uppmärksamma, ständigt rädda, förlåt, ständigt uppmärksamma, då måste staten upprepa det hot som de anser finns med en fyra.
Att glömma hotet är kanske det bästa. Det är nog osannolikt att terrorister slår till mot platser där folk är uppmärksamma. Vilks dog, Rushdie är blind på höger öga, tecknarna på Charlie är döda, de fem i Stockholm, som promenerade på Drottninggatan är döda, de 86 personerna i Nice är döda. Medan vi kan vara uppmärksamma, är terroristerna än mer uppmärksamma och väljer sina mål.
Frågan är om uppmärksamhet reducerar risken för terror eller för att bli utsatt för terror. Eller om uppmärksamhet endast sprider en misstänksamhetens gift i samhället?
Den 29 augusti 2023
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
