Vi förundras över den följsamhet tyskarna hade under nazismen. Ett kulturfolk som lät sig dras med i en ohygglig utveckling, ledd av en galning, med en galnings ideologi.
Var kom följsamheten från?
En förklaring till följsamheten, och en ganska betydande förklaring, var att nazisterna och deras politik skapade ett engagemang hos folket. De fick det märkbart bättre, och de kände att de skulle få det bättre. När floden strömmar framåt, är det lätt att följa med. Strömmen i sig ger en följsamhet.
En annan förklaring är flodens kraft. Det är inte lätt att stå emot en flod som strömmar fram. Att vända sig om, och försöka stå emot strömmen, eller t o m gå mot strömmen, innebär ett stort och uppoffrande arbete. Skulle man gå emot nazismen, skulle man få förklara sig, och man skulle stå utanför, i ensamhet. Lättare då att blott följa med. Att vara följsam.
En tredje förklaring är försvinnandets följsamhet. Det fanns de som vände sig mot regimen, på ett tydligt sätt. Antingen att de stod mot strömmen, eller att de var än fränare, vågade gå emot strömmen, som syskonen Scholl. De hämtades av Gestapo. Likt varje diktaturstat, om kvällen, eller natten.
Att hämta oppositionella om natten kommer inte av att diktaturens kreatur har så mycket att göra om dagen, att de endast har tid för hämtande om natten. Nej, natten finns till för att hämtarnas ansikte inte syns. De flesta vet inte om vem som hämtas, men ljudet av hämtandet är så ljudligt, att många förstår, att nu hämtas någon. På natten är också de flesta hemma, så diktaturens kreatur maximerar antalet personer som får höra hämtningen.
Dagen efter är en eller flera personer borta. Folk i kvarteret har alla hört hur de hämtades. Och folket i kvarteret vet inte varför, ty regimen tar bort dem, säger inte varför, och låter dem sedan oftast försvinna.
Försvinnandet är en utomordentlig, raffinerad metod för att få följsamhet.
Lite nervöst varje natt väntar folk på nästa natträd från Gestapo. Och de rannsakar sig själva. Gör jag något som kan bli föremål för Gestapo? Den frågan ger en oslagbar följsamhet. Om jag är följsam, knackar ingen på min dörr på natten.
Försvinnandet, utan skäl och motivering, är en teknik för följsamhet. Vi känner igen den i vår kvarvarande europeiska diktatur, Belarus. Där försvinner människor, och återfinns aldrig. I tissel-tassel kommer olika teorier fram, vad som var skälet till försvinnandet. Men då regimen aldrig säger varför, sprids i befolkningen en följsamhet, en förståelse att hålla sig undan visst agerande, vissa ord, vissa utsagor.
Försvinnande, utan skäl, under tystnad, är en väl använd metod för att skapa följsamhet. I diktaturer. Som Belarus.
Öllsjö den 29 maj 2018
Var kom följsamheten från?
En förklaring till följsamheten, och en ganska betydande förklaring, var att nazisterna och deras politik skapade ett engagemang hos folket. De fick det märkbart bättre, och de kände att de skulle få det bättre. När floden strömmar framåt, är det lätt att följa med. Strömmen i sig ger en följsamhet.
En annan förklaring är flodens kraft. Det är inte lätt att stå emot en flod som strömmar fram. Att vända sig om, och försöka stå emot strömmen, eller t o m gå mot strömmen, innebär ett stort och uppoffrande arbete. Skulle man gå emot nazismen, skulle man få förklara sig, och man skulle stå utanför, i ensamhet. Lättare då att blott följa med. Att vara följsam.
En tredje förklaring är försvinnandets följsamhet. Det fanns de som vände sig mot regimen, på ett tydligt sätt. Antingen att de stod mot strömmen, eller att de var än fränare, vågade gå emot strömmen, som syskonen Scholl. De hämtades av Gestapo. Likt varje diktaturstat, om kvällen, eller natten.
Att hämta oppositionella om natten kommer inte av att diktaturens kreatur har så mycket att göra om dagen, att de endast har tid för hämtande om natten. Nej, natten finns till för att hämtarnas ansikte inte syns. De flesta vet inte om vem som hämtas, men ljudet av hämtandet är så ljudligt, att många förstår, att nu hämtas någon. På natten är också de flesta hemma, så diktaturens kreatur maximerar antalet personer som får höra hämtningen.
Dagen efter är en eller flera personer borta. Folk i kvarteret har alla hört hur de hämtades. Och folket i kvarteret vet inte varför, ty regimen tar bort dem, säger inte varför, och låter dem sedan oftast försvinna.
Försvinnandet är en utomordentlig, raffinerad metod för att få följsamhet.
Lite nervöst varje natt väntar folk på nästa natträd från Gestapo. Och de rannsakar sig själva. Gör jag något som kan bli föremål för Gestapo? Den frågan ger en oslagbar följsamhet. Om jag är följsam, knackar ingen på min dörr på natten.
Försvinnandet, utan skäl och motivering, är en teknik för följsamhet. Vi känner igen den i vår kvarvarande europeiska diktatur, Belarus. Där försvinner människor, och återfinns aldrig. I tissel-tassel kommer olika teorier fram, vad som var skälet till försvinnandet. Men då regimen aldrig säger varför, sprids i befolkningen en följsamhet, en förståelse att hålla sig undan visst agerande, vissa ord, vissa utsagor.
Försvinnande, utan skäl, under tystnad, är en väl använd metod för att skapa följsamhet. I diktaturer. Som Belarus.
Öllsjö den 29 maj 2018
RSS-flöde
