He who is silent and bows his head dies every time he does so.

He who speaks aloud and walks with his head held high dies only once     [Giovanni Falcone]
Sven-Olof Yrjö Collin
  • Blogg
  • About
  • Contact
  • Ny sida

Företagsekonomins akademiska utveckling II: Från samtal till normlitetstest av residualer

15/1/2019

0 Comments

 
Företagsekonomin som akademiskt ämne har utvecklats från cafédiskussionerna om Sartres analys av seriella köer, till diskussioner om den begränsade rationalitetens effekter i ekonomin.

Ämnet rymde initialt produktionsekonomi, som numer är avfört till de tekniska högskolorna; distributionsekonomi, som numer blivit marknadsföring; ekonomistyrning, som numer delats i strategi, verksamhetsstyrning mm. Redovisning har blivit externredovisning, internredovisning, som glidit in i ekonomistyrning, och revision. Finansiering har övergått till att bli företagsekonomernas företagsfinansiering och nationalekonomernas finance. Slutligen, ett sorts residualämne, organisation, som började som personalplanering, men idag rymmer Human Resource management, men blott som en liten del, och istället fått en exploderande del av organisationsteori, med inslag av ledarteori, det som försöker gömma sig under en mindre utmanande term, management. Nyare ämnen har tillfogats, som entreprenörskap och internationellt företagande.

I mitt ämne, företagsstyrning, som oftast kallas bolagsstyrning (corporate governance) glider vi glatt mellan de traditionella ämnena redovisning och finansiering, med något inslag av personalplanering, strategi och organisationsteori.

I denna skärningspunkt har vi fått starka, formella teorier, som den helt dominerande agentteorin, som i början på 2000-talet började slå ut den tidigare, mer företagsnära transaktionskostnadsteorin. Vi har lämnat den stora frågan, varför företag finns och hur de är organiserade, till hur enskilda utbyten av delegerat ansvar hanteras, givet att människan är opportunistisk och begränsat rationell. Vad vi i Sverige framför allt har förlorat är intressentteorin, som är en svag teori, men som försöker se företaget i dess samhälleliga sammanhang, mycket likt den italienska motsvarigheten Economia Aziendale . Kanske intressentteorin är på väg tillbaka, genom de begrepp som idag etableras, företagets sociala ansvar (corporate social responsibility) och hållbarhet, det senare ett luddigt begrepp som tycks kunna rymma det man önskar.  

Metodmässigt har vi lämnat de sk kvalitativa metoderna, som egentligen inte var metoder, utan synsätt, där man påstod att man fick ’djup’ i förståelsen genom att prata med folk, sk intervjuer. Istället domineras vi idag av kvantitativa metoder, där vi använder andras arkivdata, eller skapar egna data genom enkäter, vilka analyseras med stigande statistisk svårighetsgrad. Experimentella metoder, där man utsätter individer för absurda situationer, lyser fortfarande med sin frånvaro.

Två utvecklingar finns numer på metodsidan, som är mycket intressanta. I den kvalitativa delen har vi fått rigorösa kvalitativa metoder, inte sällan grundade i Grounded Theory, en sorts induktiv metodik för att kategorisera intervjudata. I den kvantitativa delen har vi fått fuzzy set-ansatsen, vilket är ett sätt att komma ifrån den traditionella statistiska analysens antagande om varians i en variabel, medan de andra hålls konstanta. Världen är ju inte så beskaffad att en faktor påverkar, medan de andra faktorerna ligger stilla. Istället är det precis som dialektiken alltid har lärt, samtidigheter.

Denna utveckling inom forskningen återspeglas delvis i utbildningen. När den gör det är det ett tecken på en god utbildning. Medan studenter på 80-talet diskuterade intervjuareffekter, ägnar sig dagens studenter åt att normalitetstesta en modells residualer, för att skönja modellens uppfyllande av regressionsanalysens grundantagande. Medan man då, i all oändlighet, försökte diskutera ontologiska utgångspunkter, ägnar sig dagens studenter åt en grundlig operationalisering. 

Men fortfarande dröjer sig den gamla sk kvalitativa metoden kvar i studenters examensarbeten, där studenterna samtalar med några personer och skriver ner vad dessa personer anser. Detta kvardröjande beror till största del på att företagsekonomin, trots sin enorma utveckling, fortfarande har brist på vetenskapligt erfarna handledare, och på att det finns fickor av traditionella företrädare kvar, som, av lättja, inkompetens eller filosofiskt nöje, dröjer sig kvar i företagsekonomins 80-tal.

Akademiseringen av företagsekonomin har således medfört starkare och mer formella teorier och mer rigorösa metoder. Det man kan önska nu, är att vi kan komma tillbaka, på denna bättre, mer rigorösa och mer avancerade nivån, till att undersöka vad företaget gör i samhället, och till att granska våra utgångspunkter.

​Till detta måste vi lägga till ett värde, som företagsekonomin alltid hävdat, men haft svårt för, annat än som konsulter, nämligen samhällelig relevans. Ty, förvisso är det gott akademiskt att hävda kunskapen för kunskapens egen skull. Men en kunskap som blott och enbart hålls inom akademins väggar är en tämligen impotent kunskap. Företagsekonomin måste ut i samhället. Inte som konsulter eller ideologiska världsförbättrare, men som kritiker och företrädare för en vetenskaplig kunskap. Inte minst viktigt är den samhälleliga relevansen i den ideologiskt färgade verklighet som är dagens, där attityder och känslor är viktigare än kunskap och Förnuft.

Öllsjö den  15 januari 2019  
0 Comments



Leave a Reply.

    Don Collin

    Är en Kantian, socialist, avsutten ryttare. Med Don Quijote som förebild.  Är professor i företagsstyrning, numer vid mitt eget universitet, Free University of Scania, stolt hedersprofessor vid två universitet i Ukraina. Förblindad av visionen att akademisk utbildning skall vara utvecklande för de begåvade. Och dessa kommer från alla hörn av samhället. Upplysningen är idealet, att Förnuftet, det fria, som inte tyglas av makter, vare sig världsliga eller himmelska eller underjordiska. Våga tänk själv, uppmanar Upplysningen. Det är din Plikt, säger Kant. 
    Född utan annan egendom än Ordet, i ett land där tankefriheten och yttrandefriheten finns, i viss utsträckning. 

    Arkiv

    April 2023
    Mars 2023
    Februari 2023
    Januari 2023
    December 2022
    November 2022
    Oktober 2022
    September 2022
    Augusti 2022
    Juli 2022
    Juni 2022
    Maj 2022
    April 2022
    Mars 2022
    Februari 2022
    Januari 2022
    December 2021
    November 2021
    Oktober 2021
    September 2021
    Augusti 2021
    Juli 2021
    Juni 2021
    Maj 2021
    April 2021
    Mars 2021
    Februari 2021
    Januari 2021
    December 2020
    November 2020
    Oktober 2020
    September 2020
    Augusti 2020
    Juli 2020
    Juni 2020
    Maj 2020
    April 2020
    Mars 2020
    Februari 2020
    Januari 2020
    December 2019
    November 2019
    Oktober 2019
    September 2019
    Augusti 2019
    Juli 2019
    Juni 2019
    Maj 2019
    April 2019
    Mars 2019
    Februari 2019
    Januari 2019
    December 2018
    November 2018
    Oktober 2018
    September 2018
    Augusti 2018
    Juli 2018
    Juni 2018
    Maj 2018
    April 2018
    Mars 2018

    Kategorier

    Alla
    Akademi
    Människan
    Människan
    Politik

    RSS-flöde

Powered by Create your own unique website with customizable templates.