Jag bodde på en studentkorridor i slutet av 70-talet. Där satt några extremkommunister, engagerade i föreningar som bestod av en bokstavskombination som avslutades med (r), dvs revolution. De var helt eniga i att de, när dagen kom och arbetarklassen hade avslöjat och förstått kapitalismens utsugning, då skulle de vara fullt beredda att skjuta Wallenberg, den främsta kapitalisten vid den tiden.
Mina protester och mitt hävdande av livets helighet togs inte med större allvar, ty jag var ju klassförrädare, dvs demokratisk socialist. Jag gick in på rummet och muttrade: Medelklasslyngel. Idag närmare de sig pensionen, och av de jag vet, har de goda positioner i samhället och därmed goda pensioner att vänta. De har stått sig väl i det förbannade klassamhället. Den revolutionära glöden falnade snart och diskussioner om problemet med den låga lönespridningen kunde föras. Och jag muttrar: Vem fan är klassförrädare. Ja, inte dem, ty de återvände snabbt till sin klass.
De hade rätten att säga detta och rätten att tillhöra föreningar som stod för demokratins nedrustning och avskaffande. Vi skall vara stolta över att vi har en så stark demokrati, att vi låter folk ha anti-demokratiska idéer. Däremot, om de skulle planera för sin revolution, om de skulle göra planer för ett angrepp på Wallenberg, då slår SÄPO till och vi låser in dem. Ty tankar och utsagor är en sak, planer och genomförande en helt annan. Där går gränsen i en stark demokrati.
Idag får regeringen bakläxa på sitt anti-terroristförslag från Lagrådet. Juristerna har studerat förslaget och funnit att det strider mot grundlagens Föreningsfrihet. Det är anmärkningsvärt att Socialdemokraterna, ett parti som fått sträva och kämpa för sin rätt att organisera, skall angripa Föreningsfriheten. Det är ytterligare ett tecken på Socialdemokratins förfall.
Vi behöver sannolikt inte mer lagstiftning för att hantera terrorismen. I alla fall inte någon som sker till priset av Föreningsfriheten.
Vad som behövs är agerande som angriper roten till terrorism. En sådan är segregationen. Förvisso är de ledande terroristerna inte alltid från No-Go zoner, men fotfolket kommer därifrån. Det är i den miljön som mycket hat och benägenhet till våld kommer ifrån. Kommunisterna på studentkorridoren fick ingen möjlighet att bli större eftersom de ständigt möte oss, klassfienden, som inte sett det ljus som bländade dem. Precis så skall vi göra nu. Se till att vi blandar upp oss, på det att vår överlägsna demokratiska kultur skall vinna de tvivlande.
Ett annat agerande är att trycka tillbaka islam, som idag är den som motiverar och legitimerar terrorism. Då, på slutet av 70-talet, bekämpade vi den totalitära rörelsen kommunismen framgångsrikt. Idag skall vi bekämpa den totalitära ideologin islam. Precis som då, då vi lät dem hållas i sina föreningar, skall muslimer få hållas med sin religion i sina moskéer och hemma. Det kallas religionsfrihet. Men vi skall inte låta den ideologin, precis lika lite som vi tillåtit kristendomen, nazismen eller kommunismen, komma ut i samhället. Att som idag, legitimera islam genom att acceptera att journalister i den statliga TV:n bär islams symboler, är att gödsla terrorismen.
Staten skall stärkas, inte i sin repressiva del, utan i sin produktiva, demokratiska del. Samhället skall stärkas genom inkludering, där vi ställer vår tilltro till Förnuftet och Demokratin. Ett angrepp på föreningsfriheten är just att stärka den repressiva delen och försvaga den demokratiska.
Öllsjö den 21 mars 2019
Mina protester och mitt hävdande av livets helighet togs inte med större allvar, ty jag var ju klassförrädare, dvs demokratisk socialist. Jag gick in på rummet och muttrade: Medelklasslyngel. Idag närmare de sig pensionen, och av de jag vet, har de goda positioner i samhället och därmed goda pensioner att vänta. De har stått sig väl i det förbannade klassamhället. Den revolutionära glöden falnade snart och diskussioner om problemet med den låga lönespridningen kunde föras. Och jag muttrar: Vem fan är klassförrädare. Ja, inte dem, ty de återvände snabbt till sin klass.
De hade rätten att säga detta och rätten att tillhöra föreningar som stod för demokratins nedrustning och avskaffande. Vi skall vara stolta över att vi har en så stark demokrati, att vi låter folk ha anti-demokratiska idéer. Däremot, om de skulle planera för sin revolution, om de skulle göra planer för ett angrepp på Wallenberg, då slår SÄPO till och vi låser in dem. Ty tankar och utsagor är en sak, planer och genomförande en helt annan. Där går gränsen i en stark demokrati.
Idag får regeringen bakläxa på sitt anti-terroristförslag från Lagrådet. Juristerna har studerat förslaget och funnit att det strider mot grundlagens Föreningsfrihet. Det är anmärkningsvärt att Socialdemokraterna, ett parti som fått sträva och kämpa för sin rätt att organisera, skall angripa Föreningsfriheten. Det är ytterligare ett tecken på Socialdemokratins förfall.
Vi behöver sannolikt inte mer lagstiftning för att hantera terrorismen. I alla fall inte någon som sker till priset av Föreningsfriheten.
Vad som behövs är agerande som angriper roten till terrorism. En sådan är segregationen. Förvisso är de ledande terroristerna inte alltid från No-Go zoner, men fotfolket kommer därifrån. Det är i den miljön som mycket hat och benägenhet till våld kommer ifrån. Kommunisterna på studentkorridoren fick ingen möjlighet att bli större eftersom de ständigt möte oss, klassfienden, som inte sett det ljus som bländade dem. Precis så skall vi göra nu. Se till att vi blandar upp oss, på det att vår överlägsna demokratiska kultur skall vinna de tvivlande.
Ett annat agerande är att trycka tillbaka islam, som idag är den som motiverar och legitimerar terrorism. Då, på slutet av 70-talet, bekämpade vi den totalitära rörelsen kommunismen framgångsrikt. Idag skall vi bekämpa den totalitära ideologin islam. Precis som då, då vi lät dem hållas i sina föreningar, skall muslimer få hållas med sin religion i sina moskéer och hemma. Det kallas religionsfrihet. Men vi skall inte låta den ideologin, precis lika lite som vi tillåtit kristendomen, nazismen eller kommunismen, komma ut i samhället. Att som idag, legitimera islam genom att acceptera att journalister i den statliga TV:n bär islams symboler, är att gödsla terrorismen.
Staten skall stärkas, inte i sin repressiva del, utan i sin produktiva, demokratiska del. Samhället skall stärkas genom inkludering, där vi ställer vår tilltro till Förnuftet och Demokratin. Ett angrepp på föreningsfriheten är just att stärka den repressiva delen och försvaga den demokratiska.
Öllsjö den 21 mars 2019
RSS-flöde
