Jag hjälpte till vid flyktingkrisen 2015. Sverige skulle ta sitt ansvar och ge skyddsrum åt flyktingarna. Tyckte jag. Då.
Så tycker jag fortfarande.
Men jag har blivit lurad.
Ty en del flyktingar var inte flyktingar och behandlades inte som flyktingar.
En del av de som kom åker nu tillbaka till det land de flydde från och tillbringar sina semesterdagar där. Det är bra. Som flyktingar återvänder de hem. De fick en fristad i Sverige och kan nu återvända hem.
Men de stannar inte hemma utan återvänder till Sverige. Kanske de var flyktingar då de kom, men idag är de migranter.
Kanske de som migranter kan få uppehållstillstånd, för att arbeta och tillföra Sverige något. Men utgångspunkten var att de var flyktingar, och då skall de återvända när flyktingskälen inte finns längre. När de kan leva i sitt land. Därför, när de nu kan återvända hem, skall de återvända och ge plats för nya flyktingar i Sverige.
Flyktingarna behandlades emellertid inte heller som flyktingar. Flyktingar behöver och skall ges tillfälligt uppehållstillstånd, tills de kan återvända, när kriget de flydde från eller den politiska situationen de flydde från är över.
Men de fick permanent uppehållstillstånd. Som om de var migranter, ty migranter behöver permanent uppehållstillstånd eftersom de skall stanna, arbeta och etablera ett liv här.
Nu har Sverige stora problem med många invandrare, där många har kommit under sken av flykting, men varit migrant, och de har behandlats som migranter, inte som flyktingar. De är nu så många att folk börjar rösta för en kraftig neddragning av hur många flyktingar Sverige kan ta emot.
Det ses som flyktingmotstånd, men den korrekta benämningen är migrantmotstånd. Det vi kallat ’flyktingkrisen’ blev en migrantkris.
Denna migrantkris och detta migrantmotstånd innebär att Sverige drar ner på sin flyktingsolidaritet. Vår solidaritet minskar p g a bluffen med flyktingarna som var och som behandlades som migranter.
Idag förföljs kvinnor i Afghanistan. Ett solidariskt land hade åkt till landet och tagit dem till sig, eller hjälpt dem att fly, likt Raoul Wallenberg gjorde i Ungern med dåtidens förföljda folkgrupp, judarna. Men det görs inte.
Det som framställdes som höjden av humanitet 2015, visar sig idag utestänga möjligheterna till humanitet mot en förföljd folkgrupp, kvinnorna i muslimska länder.
Bluffen blev kostbar för Afsoon och henne likar, som inte ges möjlighet att komma till Sverige, utan blir sålda till män.
Flyktingarna, som var migranter och som behandlades som migranter, håller på att stänga Sverige som humanitär stormakt som tar hand om flyktingar.
Jag har blivit lurad. Jag är bluffad.
Den 22 februari 2023
Sven-Olof Yrjö Collin
Så tycker jag fortfarande.
Men jag har blivit lurad.
Ty en del flyktingar var inte flyktingar och behandlades inte som flyktingar.
En del av de som kom åker nu tillbaka till det land de flydde från och tillbringar sina semesterdagar där. Det är bra. Som flyktingar återvänder de hem. De fick en fristad i Sverige och kan nu återvända hem.
Men de stannar inte hemma utan återvänder till Sverige. Kanske de var flyktingar då de kom, men idag är de migranter.
Kanske de som migranter kan få uppehållstillstånd, för att arbeta och tillföra Sverige något. Men utgångspunkten var att de var flyktingar, och då skall de återvända när flyktingskälen inte finns längre. När de kan leva i sitt land. Därför, när de nu kan återvända hem, skall de återvända och ge plats för nya flyktingar i Sverige.
Flyktingarna behandlades emellertid inte heller som flyktingar. Flyktingar behöver och skall ges tillfälligt uppehållstillstånd, tills de kan återvända, när kriget de flydde från eller den politiska situationen de flydde från är över.
Men de fick permanent uppehållstillstånd. Som om de var migranter, ty migranter behöver permanent uppehållstillstånd eftersom de skall stanna, arbeta och etablera ett liv här.
Nu har Sverige stora problem med många invandrare, där många har kommit under sken av flykting, men varit migrant, och de har behandlats som migranter, inte som flyktingar. De är nu så många att folk börjar rösta för en kraftig neddragning av hur många flyktingar Sverige kan ta emot.
Det ses som flyktingmotstånd, men den korrekta benämningen är migrantmotstånd. Det vi kallat ’flyktingkrisen’ blev en migrantkris.
Denna migrantkris och detta migrantmotstånd innebär att Sverige drar ner på sin flyktingsolidaritet. Vår solidaritet minskar p g a bluffen med flyktingarna som var och som behandlades som migranter.
Idag förföljs kvinnor i Afghanistan. Ett solidariskt land hade åkt till landet och tagit dem till sig, eller hjälpt dem att fly, likt Raoul Wallenberg gjorde i Ungern med dåtidens förföljda folkgrupp, judarna. Men det görs inte.
Det som framställdes som höjden av humanitet 2015, visar sig idag utestänga möjligheterna till humanitet mot en förföljd folkgrupp, kvinnorna i muslimska länder.
Bluffen blev kostbar för Afsoon och henne likar, som inte ges möjlighet att komma till Sverige, utan blir sålda till män.
Flyktingarna, som var migranter och som behandlades som migranter, håller på att stänga Sverige som humanitär stormakt som tar hand om flyktingar.
Jag har blivit lurad. Jag är bluffad.
Den 22 februari 2023
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
