Jag besökte en vän i Ryssland. Hon berättade att hennes far alltid kom hem med sin lön och gav till hennes mor. Sedan fick han be om pengar.
Kanske faktumet att kvinnan tar mer hand om familjen och dess mat och kläder, gör att det är rationellt att låta kvinnan ha hand om familjens pengar. Risken att de försvinner från familjens behov kanske är större om mannen har hand om pengarna.
I vårt relativt jämställda land framstår det dock som främmande, även om det onekligen förekommer att mannen slösar bort familjens pengar mer frekvent än kvinnan.
Vad jag inte visste, men nu vet, är att socialbidrag betalas ut till en person i hushållet, oftast mannen. En sorts kvarleva av det patriarkala samhället. Hade socialkontoret haft en jämställdhetspolicy då hade pengarna fördelats slumpmässigt, antingen till kvinnan eller mannen. Eller så hade man delat upp bidraget på hälften och gett till båda personerna.
Jag fick reda på att det skulle etableras en ny utbetalningspolicy i Bromölla, att kvinna och man får hälften var av socialbidraget.
https://www.kristianstadsbladet.se/bromolla/kvinnan-i-familjen-ska-fa-halften-av-forsorjningsstodet-b888f0ba/
Det borde vara självklart i alla kommuner att socialbidraget ges lika. Ty risken är ju att den som får det, likt alla ekonomiska medel, då också erhåller makten. Den som inte får pengarna måste be om att få av det som är familjens gemensamma penning. Trots att det inte finns något att be om, ty pengarna är gemensamma.
Idag är det än mer påkallat p g a de starka patriarkala kulturerna som vi fått genom invandringen. Skulle kvinnan få halva penningen, då har hon en egen börs och därmed en självständighet som hon inte har om mannen får alla pengarna. På så sätt blir socialbidragets jämställda utbetalning ett led i att bryta sönder invandrarnas patriarkala kultur, ett led i assimileringen av invandraren.
Kanske du tänker att göra som Barnevik, att ge alla pengarna till kvinnan. Det är sannolikt ett alltför radikalt förslag, och kanske kan det t o m motverka den avsedda erosionen av den inferiora patriarkala kulturen. Då blir mannen förödmjukad utifrån sin patriarkala kultur, som pekar ut att det är mannen som skall sörja för familjen. Mannen är redan förödmjukad genom arbetslöshet, eller genom att inte tillräckligt kunna sörja för familjen utan behöver välgörenheten från staten. Då kanske den utvecklar en repression som gör att kvinnan får överlämna alla pengarna till honom. Därmed har man förlorat hela möjligheten att erodera den patriarkala kulturen.
Därför är Bromöllas avsikt mycket god, ty det är en feministisk åtgärd, som kan gagna kvinnan, men som också kan ha goda assimileringskonsekvenser.
Den 25 maj 2021
Sven-Olof Yrjö Collin