I Svenska Dagbladet (https://www.svd.se/a/x8jWVp/socialsekreterare-hangs-ut-i-sociala-medier) rapporteras den 10 april att 1 av 25 socialarbetare har undvikit att ingripa enligt Lagen om vård av unga eller Lagen om vård av missbrukare p g a hot eller rädsla. Slutsatsen är därför att våldet i samhället får staten att böja sig, i stället för tvärtom.
Detta har kommit fram i en enkätundersökning där 2500 av ungefär 8000 tillfrågade socialsekreterare har svarat, dvs 30% svarsfrekvens.
Journalisten fortsätter sedan att redovisa att i utsatta områden har 1 av 14 svarat att de undvikit, medan i övriga områden har 1 av 33 undvikit. Varför de inte anger i procent, undgår mig, men i procent av svarande har 7% i utanförskapsområden undvikit, medan 3% i övriga områden. Med 2500 svar, blir det att 178 socialsekreterare har undvikit i utanförskapsområden, och 76 i övriga områden.
Det förefaller som om staten är svagast i utanförskapsområden och böjer sig för våld och fara för mer än i övriga delar. Ja, inte för inte är det utanförskapsområden, och i dessa områden bor folk som kommer från våldsamma länder och som bär på våldsamma ideologier.
Men är det verkligen så att den statliga rädslan är mer utbredd i utanförskapsområden?
Tänk om det är så, vilket borde vara rimligt, att det finns fler socialsekreterare i utanförskapsområden? Tänk om staten har sett till att de oroliga områdena har, låt oss säga, dubbel bemanning relativt övriga områden. Då försvinner skillnaden helt, ty då är ju andelen undvikare av de som arbetar i områdena lika stor.
Nyheten är förvisso inte fake news men den är bad news, dvs dåliga nyheter, ty vad den säger ger ett felaktigt intryck, beroende sannolikt på att journalisten inte är så skärpt.
Detsamma hände några dagar tidigare, där jag faktiskt inte gitter ta fram referensen. Men, det var en nyhet att invandrare diskriminerades av skolor när de skickade in förfrågningar om skolan. De fick sämre svar, mindre tillmötesgående, än om det var ett svenskt namn på förfrågan. Det stämmer med vad forskare från Linnéuniversitetet har funnit, varför deras resultat därför kan betraktas som giltiga.
Men var de giltiga? Jag blev intresserad då jag undrade om skillnader på skolorna gav skillnader i bemötande. Jag letade upp artikeln och fann att de skillnader de funnit var oerhört små, och konstaterades blott i bivariata analyser. I de mer avancerade multivariata analyserna, försvann även de små skillnaderna. Deras modeller hade också R2-värden på 0,02, dvs 2% av variansen i svaren kunde fångas av deras modeller, medan således 98% fortfarande var helt okänt. Till råga på eländet kunde jag inte utläsa om modellerna som sådana var signifikanta då F-värdet inte redovisades i artikeln.
Jag muttrade min slutsats, att resultat som går hand i hand med dagens normer och dominerande åsikter, är de som redovisas. I stället borde journalisten ha noterat den svaga förklaringsgraden och frågat, hur kan det vara att era resultat är så svaga relativt andras undersökningar? Det kan ju bero på att diskriminering är starkare i skarpa lägen, dvs när skolan verkligen skall välja elev och inte bara svara på en fråga. Vara vänlig kostar inget, men ta in barn som kan skapa problem, kostar på vinsten. Därför är attitydundersökningar mindre värda än de som observerar verkligt agerande.
I dagar av fake news måste vi även uppmärksamma bad news, där journalisten inte gör ett bra jobb. Som de två jag återgett ovan.
Det som vi möjligen kan veta av den initialt refererade artikeln är att staten ibland, sannolikt inte ofta, men det vet vi inte p g a det stora bortfallet, viker sig för våld. Men de främlingskritiska får ingen ved till sin brasa, att utanförskapsområdenas invånare är mer våldsamma mot socialarbetare.
Den 20 april 2022
Sven-Olof Yrjö Collin
Detta har kommit fram i en enkätundersökning där 2500 av ungefär 8000 tillfrågade socialsekreterare har svarat, dvs 30% svarsfrekvens.
Journalisten fortsätter sedan att redovisa att i utsatta områden har 1 av 14 svarat att de undvikit, medan i övriga områden har 1 av 33 undvikit. Varför de inte anger i procent, undgår mig, men i procent av svarande har 7% i utanförskapsområden undvikit, medan 3% i övriga områden. Med 2500 svar, blir det att 178 socialsekreterare har undvikit i utanförskapsområden, och 76 i övriga områden.
Det förefaller som om staten är svagast i utanförskapsområden och böjer sig för våld och fara för mer än i övriga delar. Ja, inte för inte är det utanförskapsområden, och i dessa områden bor folk som kommer från våldsamma länder och som bär på våldsamma ideologier.
Men är det verkligen så att den statliga rädslan är mer utbredd i utanförskapsområden?
Tänk om det är så, vilket borde vara rimligt, att det finns fler socialsekreterare i utanförskapsområden? Tänk om staten har sett till att de oroliga områdena har, låt oss säga, dubbel bemanning relativt övriga områden. Då försvinner skillnaden helt, ty då är ju andelen undvikare av de som arbetar i områdena lika stor.
Nyheten är förvisso inte fake news men den är bad news, dvs dåliga nyheter, ty vad den säger ger ett felaktigt intryck, beroende sannolikt på att journalisten inte är så skärpt.
Detsamma hände några dagar tidigare, där jag faktiskt inte gitter ta fram referensen. Men, det var en nyhet att invandrare diskriminerades av skolor när de skickade in förfrågningar om skolan. De fick sämre svar, mindre tillmötesgående, än om det var ett svenskt namn på förfrågan. Det stämmer med vad forskare från Linnéuniversitetet har funnit, varför deras resultat därför kan betraktas som giltiga.
Men var de giltiga? Jag blev intresserad då jag undrade om skillnader på skolorna gav skillnader i bemötande. Jag letade upp artikeln och fann att de skillnader de funnit var oerhört små, och konstaterades blott i bivariata analyser. I de mer avancerade multivariata analyserna, försvann även de små skillnaderna. Deras modeller hade också R2-värden på 0,02, dvs 2% av variansen i svaren kunde fångas av deras modeller, medan således 98% fortfarande var helt okänt. Till råga på eländet kunde jag inte utläsa om modellerna som sådana var signifikanta då F-värdet inte redovisades i artikeln.
Jag muttrade min slutsats, att resultat som går hand i hand med dagens normer och dominerande åsikter, är de som redovisas. I stället borde journalisten ha noterat den svaga förklaringsgraden och frågat, hur kan det vara att era resultat är så svaga relativt andras undersökningar? Det kan ju bero på att diskriminering är starkare i skarpa lägen, dvs när skolan verkligen skall välja elev och inte bara svara på en fråga. Vara vänlig kostar inget, men ta in barn som kan skapa problem, kostar på vinsten. Därför är attitydundersökningar mindre värda än de som observerar verkligt agerande.
I dagar av fake news måste vi även uppmärksamma bad news, där journalisten inte gör ett bra jobb. Som de två jag återgett ovan.
Det som vi möjligen kan veta av den initialt refererade artikeln är att staten ibland, sannolikt inte ofta, men det vet vi inte p g a det stora bortfallet, viker sig för våld. Men de främlingskritiska får ingen ved till sin brasa, att utanförskapsområdenas invånare är mer våldsamma mot socialarbetare.
Den 20 april 2022
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
