Falska nyheter kallas de nyheter som inte överensstämmer med verkligheten. Det låter enkelt och rättframt. Men det är det sannerligen inte.
Som forskare med grund i Kants kunskapslära, vet jag att verkligheten är ett problematiskt begrepp. Som Kantian antar jag t o m att om verkligheten kan jag intet veta, ty jag kan blott veta om verkligheten så som den framstår för mig.
I Kants värld formades vår verklighet av de aprioriska kategorierna, dvs begrepp som inte är erfarenhetsbaserade, såsom tid, de rumsliga dimensionerna, orsak-verkan. Vi uppfattar verkligheten genom dessa begrepp. De s a s filtrerar och formar verkligheten, och skapar en bild av verkligheten.
Till detta kan vi lägga intresset. Se på denna bild. Vad ser du? Jag ser en fantastiskt vacker kvinna i en mycket vacker röd klänning. Jag tror mig veta att min fru ser en vacker man. En historiker kanske ser saker som vittnar om vilket tid de befinner sig i.
Vår perception och vårt minne påverkas av våra preferenser. Dessa formas av individen och av dess livsmiljö, här och nu, samt individens historia. I individens livsmiljö finns familjen, men också samhället.
Paulina Neuding skriver i Svenska Dagbladet, där hon frågar varför George Floyds död ledde till svenska demonstration under Black Lives Matter, medan mordet på Simone Barreto Silva, som mördades av en fanatisk muslim, sk islamist, i Nice, inte ledde till demonstrationer?
https://www.svd.se/varfor-apatin-infor-valdet-har-hemma
Extremhögern har gjort oss observanta på att vad som rapporteras i nyhetsmedia, vad som gallras av journalister, som uppfattar nyheter utifrån deras preferenser. Man kan anta, eller snarare, man måste anta att deras preferenser påverkas av deras journalistiska professionalism. Men detta till trots är de människor, och kan välja att rapportera om händelser utifrån deras mänskliga preferenser.
Oaktat detta, vilka nyheter som får vingar och blir till sociala rörelser, påverkas av samhället och deras värderingar. Rasismen och det hat som ligger i den, är betydligt mer uppmärksammat i samhället idag, än religionerna och deras inneboende hat. Därför blir George Floyd en berättelse, medan Simone Barreto Silvia inte blir det.
Fake news, som både fel information och vald information, är därför något vi har att leva med. Samhället och gruppers intressen formar vår värld, vad vi erfar och vad vi inte erfar.
Det är därför yttrandefriheten är så oerhört viktig, ty genom den kan vi få fler avbilder av en faktisk bild, som gör det möjligt att vi kan uppfatta mer. Varje censur, varje hinder av yttrandefrihet, så som Facebook’s och Twitter’s censur, så som lagstiftningen om hets mot folkgrupp, och andra mer nutida försök att begränsa yttrandefriheten, innebär en begränsning av vår perception, av vår möjlighet att se världen.
Den 13 december 2020
Sven-Olof Collin
Som forskare med grund i Kants kunskapslära, vet jag att verkligheten är ett problematiskt begrepp. Som Kantian antar jag t o m att om verkligheten kan jag intet veta, ty jag kan blott veta om verkligheten så som den framstår för mig.
I Kants värld formades vår verklighet av de aprioriska kategorierna, dvs begrepp som inte är erfarenhetsbaserade, såsom tid, de rumsliga dimensionerna, orsak-verkan. Vi uppfattar verkligheten genom dessa begrepp. De s a s filtrerar och formar verkligheten, och skapar en bild av verkligheten.
Till detta kan vi lägga intresset. Se på denna bild. Vad ser du? Jag ser en fantastiskt vacker kvinna i en mycket vacker röd klänning. Jag tror mig veta att min fru ser en vacker man. En historiker kanske ser saker som vittnar om vilket tid de befinner sig i.
Vår perception och vårt minne påverkas av våra preferenser. Dessa formas av individen och av dess livsmiljö, här och nu, samt individens historia. I individens livsmiljö finns familjen, men också samhället.
Paulina Neuding skriver i Svenska Dagbladet, där hon frågar varför George Floyds död ledde till svenska demonstration under Black Lives Matter, medan mordet på Simone Barreto Silva, som mördades av en fanatisk muslim, sk islamist, i Nice, inte ledde till demonstrationer?
https://www.svd.se/varfor-apatin-infor-valdet-har-hemma
Extremhögern har gjort oss observanta på att vad som rapporteras i nyhetsmedia, vad som gallras av journalister, som uppfattar nyheter utifrån deras preferenser. Man kan anta, eller snarare, man måste anta att deras preferenser påverkas av deras journalistiska professionalism. Men detta till trots är de människor, och kan välja att rapportera om händelser utifrån deras mänskliga preferenser.
Oaktat detta, vilka nyheter som får vingar och blir till sociala rörelser, påverkas av samhället och deras värderingar. Rasismen och det hat som ligger i den, är betydligt mer uppmärksammat i samhället idag, än religionerna och deras inneboende hat. Därför blir George Floyd en berättelse, medan Simone Barreto Silvia inte blir det.
Fake news, som både fel information och vald information, är därför något vi har att leva med. Samhället och gruppers intressen formar vår värld, vad vi erfar och vad vi inte erfar.
Det är därför yttrandefriheten är så oerhört viktig, ty genom den kan vi få fler avbilder av en faktisk bild, som gör det möjligt att vi kan uppfatta mer. Varje censur, varje hinder av yttrandefrihet, så som Facebook’s och Twitter’s censur, så som lagstiftningen om hets mot folkgrupp, och andra mer nutida försök att begränsa yttrandefriheten, innebär en begränsning av vår perception, av vår möjlighet att se världen.
Den 13 december 2020
Sven-Olof Collin
RSS-flöde
