Men, bilden är inte komplett, ty lika mycket som de specialiserade forskarna på universiteten, som friköper sig från undervisning, som exploaterar universitetet och dess bas i undervisning, så exploaterar undervisarna universitetet.
Undervisare är den lärare på ett universitet som är specialiserad på att undervisa, och som avhåller sig från att göra den akademiska lärarens forskning. Ty en akademisk lärare är en kombination av undervisare och forskare. Det är i den kombinationen som akademin, en organisation av lärare och studenter, blommar ut.
Undervisaren exploaterar universitetet genom att genomföra vad som kan förefalla vara akademisk utbildning, dvs en utbildning baserad på vetenskaplig kunskap och forskning, där läraren själv står för en del av forskningen. Det är p g a att utbildningen skall vara akademisk, som universitetets lärare har mindre undervisningsplikt är t ex gymnasielärare, som ju förväntas förmedla vetenskaplig kunskap, men inte själva vara delaktig i att skapa den. Men undervisaren på universitetet är en gymnasielärare, genom att undervisaren läser in sig på läroboken och förmedlar materialet. När den förmedlingen är klar, går undervisaren hem och sköter sin trädgård. När den, om den hade varit lärare, hade utfört forskning.
Dagens tjänster är undervisningstjänster, säger kanske någon till försvar. Fel, säger jag. Undervisningsplikten är lägre än den undervisande gymnasieläraren och i allmänhet finns ytterligare fri tid som kallas kompetensutvecklingstid eller liknande. Jag har undervisat och forskat om vartannat, trots att jag haft lektorat, dvs en undervisningstjänst. Den som blott undervisar, gör banne mig inte sina 40 timmar i veckan, året runt. Den exploaterar ett universitet som framställer sig som en akademi, med akademisk utbildning.
Likt forskaren, som smiter från sin undervisning, smiter undervisaren från forskningen. De är bägge utnyttjare av att universitetet skall vara en akademi, men inte är det. Undervisaren exploaterar förhållandet att forskaren gör sin forskning, medan forskaren exploaterar förhållandet att undervisaren gör sin undervisning. Deras exploatering av universitetet sker i samförstånd, om än inte utan att den ena sidan klagar på hur bra den andra sidan har. Undervisaren klagar på hur bra forskaren har som slipper stå i sal stup i ett, medan forskaren klagar på hur utbildaren har det, som kan lämna sin sal när det är klart, medan forskaren sitter och kämpar mot reviewers på juldagens eftermiddag.
När forskaren går in i lektionssalen, blir det klagomål, då det är en oengagerad person som vill bränna sina undervisningstimmar så fort som möjligt. När undervisaren gör forskning, blir det miserabelt och trivialt, delvis p g a att undervisaren tror att forskning är lättsamt funderande och lustfyllt skrivande, med ett vinglas i närheten.
Forskaren och undervisaren delar känslan av att uppoffra sig för universitetet, medan det som är ett faktum, är att de bägge exploaterar universitetets akademiska pråleri.
Den 4 januari 2022
Sven-Olof Yrjö Collin