Universitets- och högskolerådet (UHR) har kommit fram till att antalet lärarstudenter skulle falla om man höjde kravet på deras specialämne, de ämnen de skall undervisa i, från dagens E, dvs lägsta graden av godkänt, till C, vilket är bra nära ett väl godkänt betyg. Skulle man öka kraven tror UHR att andelen studenter från hem med högutbildade skulle öka och andelen kvinnor skulle öka. Nedgången av antalet studenter skulle medföra att en mängd lärarutbildningar skulle behöva stänga. Den brist på lärare som man redan tidigare har prognosticerat, kommer att bli än värre.
(https://www.svd.se/hojda-krav-skulle-ge-storre-lararbrist)
Det är en mörk vild som UHR tecknar, som skulle uppstå vid höjda krav för inträde på lärarutbildningen.
Finland har alltid framhållits som Sveriges motsats när det gäller både skolan och lärarutbildningen. I Finland är det meriterande att ha blivit antagen till lärarutbildningen, då antagningskraven är mycket höga. Det innebär att man nödvändigtvis inte vill bli lärare för att söka till utbildningen, då genomgången utbildning är ett tecken på stor förmåga som kan användas utanför skolans värld, i konkurrens om andra jobb.
I artikeln länkad ovan, citeras Liberalernas skolpolitiska talesperson, Roger Haddad, som säger: ”…om man tidigt signalerar ett krav på ”C” kommer man att locka till sig de studenter som är motiverade och verkligen vill gå den här tunga och långa utbildningen.”
Det är ett mer dynamiskt perspektiv Liberalerna anlägger. Deras tro och förhoppning är att de sökande kommer att förändras. UHR tycks däremot se statiskt på sökande, där det idag finns en given uppsättning sökande, där en del av dessa tappas bort när kraven ökar. Kanske de blott sett att kvinnor och ungdomar från högutbildade hem har de högre betygen, varför det är de som kommer att dominera utbildningen.
Det dynamiska perspektivet innebär däremot att man tror att sökandegruppen kommer att förändras. Förvisso kommer sökande med högre betyg att dominera, vilket ju är avsikten. Men precis som talespersonen säger, kanske gruppen av sökande förändras. Dock kan man fråga, vilken grund har man för tron att sökande kommer att förändras?
Idag anser vi att vi vet att utbildningen är mycket dålig, både till sitt innehåll, och i sin förmåga att betygssätta studenters prestation. En godkänd ämneslärare i Engelska, behöver inte alls vara mycket kunnig i Engelska. De som önskar en meriterande utbildning som ger god kunskap, söker sig därför inte till lärarutbildningen. Skulle däremot kraven vara mycket höga, både i antagningen OCH i utbildningen, skulle de som vill ha den meriteringen som det innebär att bli antagen och att klara utbildningen, söka sig till utbildningen.
Problemet med den dynamiska synen är att den just förutsätter dessa två krav, hårda antagningskrav samt krävande utbildning. Det räcker således inte med att öka antagningskraven, utan samtidigt måste också utbildningen förändras, till en meriterande utbildning.
Således, en ökning av kraven måste följas av en oerhörd reformering av lärarutbildningen.
Den 23 februari 2021
Sven-Olof Collin
(https://www.svd.se/hojda-krav-skulle-ge-storre-lararbrist)
Det är en mörk vild som UHR tecknar, som skulle uppstå vid höjda krav för inträde på lärarutbildningen.
Finland har alltid framhållits som Sveriges motsats när det gäller både skolan och lärarutbildningen. I Finland är det meriterande att ha blivit antagen till lärarutbildningen, då antagningskraven är mycket höga. Det innebär att man nödvändigtvis inte vill bli lärare för att söka till utbildningen, då genomgången utbildning är ett tecken på stor förmåga som kan användas utanför skolans värld, i konkurrens om andra jobb.
I artikeln länkad ovan, citeras Liberalernas skolpolitiska talesperson, Roger Haddad, som säger: ”…om man tidigt signalerar ett krav på ”C” kommer man att locka till sig de studenter som är motiverade och verkligen vill gå den här tunga och långa utbildningen.”
Det är ett mer dynamiskt perspektiv Liberalerna anlägger. Deras tro och förhoppning är att de sökande kommer att förändras. UHR tycks däremot se statiskt på sökande, där det idag finns en given uppsättning sökande, där en del av dessa tappas bort när kraven ökar. Kanske de blott sett att kvinnor och ungdomar från högutbildade hem har de högre betygen, varför det är de som kommer att dominera utbildningen.
Det dynamiska perspektivet innebär däremot att man tror att sökandegruppen kommer att förändras. Förvisso kommer sökande med högre betyg att dominera, vilket ju är avsikten. Men precis som talespersonen säger, kanske gruppen av sökande förändras. Dock kan man fråga, vilken grund har man för tron att sökande kommer att förändras?
Idag anser vi att vi vet att utbildningen är mycket dålig, både till sitt innehåll, och i sin förmåga att betygssätta studenters prestation. En godkänd ämneslärare i Engelska, behöver inte alls vara mycket kunnig i Engelska. De som önskar en meriterande utbildning som ger god kunskap, söker sig därför inte till lärarutbildningen. Skulle däremot kraven vara mycket höga, både i antagningen OCH i utbildningen, skulle de som vill ha den meriteringen som det innebär att bli antagen och att klara utbildningen, söka sig till utbildningen.
Problemet med den dynamiska synen är att den just förutsätter dessa två krav, hårda antagningskrav samt krävande utbildning. Det räcker således inte med att öka antagningskraven, utan samtidigt måste också utbildningen förändras, till en meriterande utbildning.
Således, en ökning av kraven måste följas av en oerhörd reformering av lärarutbildningen.
Den 23 februari 2021
Sven-Olof Collin
RSS-flöde
