Är användandet av engelska i högskolan ett problem eller en tillgång? Det finns de som hävdar att högskolan är svensk, finansieras av svenska skattebetalare, varför det i huvudsak skall vara svenska språket som det undervisas i och skrivs i. Jag har suttit i ett kafferum där prefekten pratade svenska, trots att det satt en doktorand från Ryssland, som inte var speciellt fluent i svenska. Prefektens argument var att det var bra träning för henne.
När jag hade en magisterklass i företagsstyrning, med inhemska och utländska studenter, var självfallet engelska föreläsningsspråket. Men i seminarierna kunde det ibland hända att blott svensktalande var i rummet. Då började vi prata svenska. Men strax råkade en svara på engelska En annan besvarade inlägget och glömde bort sig, och pratade engelska. Ganska snart hade vi alla glidit över till engelska. Det tedde sig naturligt då all kurslitteratur var på engelska och merparten av termer är sådana att de inte har identiska svenska termer, varför begreppsglidning kan uppstå.
Det finns mycket som talar för att engelska skall vara huvudspråket, med enda undantag när man rör sig i specifik svensk miljö, som t ex svenska regleringar. Men engelska som huvudspråk innebär både fördelar och nackdelar.
All betydande forskning i företagsekonomi sker på engelska. Det innebär att problem som kan överföras till engelska, och intressera världen, eller i alla fall engelsktalande, dvs UK och US, blir utförda. Forskningsproblem som är starkt nationellt knutna, har svårt för att bli uppmärksammade. Men hur många sådana problem finns det, och är det verkligen så, att de inte har generella dimensioner, där t ex kultur är blott en faktor?
Genom engelskan kommer man i kontakt med forskare från hela världen, och man deltar i en internationell debatt. Det har ett stort kompetensvärde, ty man lär sig av hela världen, och man befinner sig i en kvalitetskonkurrens som stärker kompetensen. Den svenska forskningen blir därför bättre med en internationell orientering än den som bedrivs med nationell orientering.
Uttrycksförmågan är självfallet svagare med ett främmande språk än med det hart när medfödda språket. Blott ett fåtal språkliga genier kan göra sig hemmastadda i flera språk. Det innebär att komplexa resonemang blir förenklade och att språkets alla valörer reduceras, varför rikedomen i uttrycken blir mindre. Ta det tyska ordet Aufheben, som i den engelska Wikipedia ges följande beskrivning “a German word with several seemingly contradictory meanings, including "to lift up", "to abolish", "cancel" or "suspend", or "to sublate". The term has also been defined as "abolish", "preserve", and "transcend". In philosophy, aufheben is used by Hegel in his exposition of dialectics, and in this sense is translated mainly as "sublate".
Förluster i valörer och rikedom står sig emellertid slätt relativt vinster i förmåga och internationellt utbyte.
English is the language of academia.
Den 14 februari 2023
Sven-Olof Yrjö Collin
När jag hade en magisterklass i företagsstyrning, med inhemska och utländska studenter, var självfallet engelska föreläsningsspråket. Men i seminarierna kunde det ibland hända att blott svensktalande var i rummet. Då började vi prata svenska. Men strax råkade en svara på engelska En annan besvarade inlägget och glömde bort sig, och pratade engelska. Ganska snart hade vi alla glidit över till engelska. Det tedde sig naturligt då all kurslitteratur var på engelska och merparten av termer är sådana att de inte har identiska svenska termer, varför begreppsglidning kan uppstå.
Det finns mycket som talar för att engelska skall vara huvudspråket, med enda undantag när man rör sig i specifik svensk miljö, som t ex svenska regleringar. Men engelska som huvudspråk innebär både fördelar och nackdelar.
All betydande forskning i företagsekonomi sker på engelska. Det innebär att problem som kan överföras till engelska, och intressera världen, eller i alla fall engelsktalande, dvs UK och US, blir utförda. Forskningsproblem som är starkt nationellt knutna, har svårt för att bli uppmärksammade. Men hur många sådana problem finns det, och är det verkligen så, att de inte har generella dimensioner, där t ex kultur är blott en faktor?
Genom engelskan kommer man i kontakt med forskare från hela världen, och man deltar i en internationell debatt. Det har ett stort kompetensvärde, ty man lär sig av hela världen, och man befinner sig i en kvalitetskonkurrens som stärker kompetensen. Den svenska forskningen blir därför bättre med en internationell orientering än den som bedrivs med nationell orientering.
Uttrycksförmågan är självfallet svagare med ett främmande språk än med det hart när medfödda språket. Blott ett fåtal språkliga genier kan göra sig hemmastadda i flera språk. Det innebär att komplexa resonemang blir förenklade och att språkets alla valörer reduceras, varför rikedomen i uttrycken blir mindre. Ta det tyska ordet Aufheben, som i den engelska Wikipedia ges följande beskrivning “a German word with several seemingly contradictory meanings, including "to lift up", "to abolish", "cancel" or "suspend", or "to sublate". The term has also been defined as "abolish", "preserve", and "transcend". In philosophy, aufheben is used by Hegel in his exposition of dialectics, and in this sense is translated mainly as "sublate".
Förluster i valörer och rikedom står sig emellertid slätt relativt vinster i förmåga och internationellt utbyte.
English is the language of academia.
Den 14 februari 2023
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
