Studies slutsats är följande: “The empirical analysis covered a sample of 96 countries. The main results obtained using the OLS and 2SLS approach show that ethnic diversity has positive effect on poverty and that the extent of this effect depends on the quality of institutions. Ethnic diversity significantly increases poverty in countries with poor quality of institutions, while in countries with good quality of institutions, the effect of ethnic diversity is not significant.”
Denna slutsats, att etnisk mångfald är korrelerat med fattigdom, utom när landet har starka institutioner, då det inte finns en korrelation, går mot den dominerande trossatsen i dagens svenska samhälle, att mångfald berikar. Invandring och därefter flyktingmottagning skulle berika Sverige, sades det. Denna studie tycks kunna visa på att de enda som blir rikare är de fattiga, som blir rikare i fattigdom. Sverige torde kunna anses som ett land med starka institutioner, varför Sverige inte kan antas ha fått mer fattigdom. Däremot finns det inte ett positivt samband, varför berikandet är en trossats som just denna studie inte kan döpa till kunskap.
Vetenskapen och samhället lever delvis skilda liv. Medan man tror att man vet i samhällsvärlden att mångfald berikar, finns små indikationer på trossatsens riktighet i vetenskapens värld.
Studier som denna kan sannolikt slå sig blodig för att få komma ut i samhällsdebatten. Resultaten är ju fel. Eller snarare, de är sannolikt korrekta i det datamaterial forskarna har, men de strider mot en samhällsdogm och har därför svårt att komma fram. Skulle de komma fram, är det sannolikt de högerfolk som är kritiska mot främlingar, invandrare och flyktingar som tar upp studien. Vilket ytterligare reducerar dess möjlighet att få genomslag i samhällsdebatten eftersom det då blir döpt till rasism.
Men dessa resultat är i alla fall publicerade. Sådana resultat kan komma fram i icke-aktivistiska forskningsmiljöer. Däremot kan de ha svårigheter att nå fram till publikation i aktivistiska miljöer, där det finns starka paradigm som inte blott omfattar ontologi och metodologi, utan t o m omfattar resultat, vilket begränsar möjligheten till publicering. Sedan finns den gallring som utförs redan när forskaren har resultaten men ännu inte skrivit artikeln, där forskare inte finner mödan värt att skriva en artikel och kämpa genom en publiceringsprocess om resultaten strider mot dogmer. Ja, det är t o m så att forskare inte ens tar mödan att ställa en fråga som kan riskera att producera oönskade resultat.
Inom-paradigmatisk forskning som ansluter till värderade dogmer blir publicerat och kan nå uppmärksamhet.
Det vi vet i samhället är blott en del av det som vi vet, och är en än mindre del av det vi hade kunnat veta.
Den 7 april 2023
Sven-Olof Yrjö Collin