Men, om det finns en svensk litteraturkanon, då kanske det finns en svensk etnicitet? Kanske vi också skulle ha en svensk etnisk kanon, som lärs ut och övas in genom praktiska övningar i skolorna och på Svenska för Invandrare, som således inte blott blir en språklig utan också en etnisk inkörsport till det svenska samhället.
Precis som med litteraturkanon är det svårt att enkelt och utan stark debatt ta fram en etnisk kanon. Det är både en svår och en kontroversiell fråga att ställa: Vad är etniskt svenskt?
Men man kan ha två angrepp på etniciteten, det empiriska angreppet och det visionära angreppet.
Det empiriska angreppet. Om vi antar att det finns etnicitet, dvs värderingar och traditioner knutna till en folkgrupp, och om vi antar att det finns en etnicitet som kan observeras som svensk, vad utmärker den etniciteten? Det finns många undersökningar som har visat att svensken i gemen har vissa värderingar. De kan då utgöra svensk etnisk kanon.
Det visionära angreppet. Vi kan fråga oss vilken etnicitet vill vi ha. Vilka värderingar och traditioner håller vi kära i Sverige och vilka skulle vi vilja ha i det samhälle vi lever i och det vi lämnar efter oss? Svaret på den frågan blir den önskade etniciteten.
Fördelen med det visionära angreppet är att man undkommer eviga diskussioner om värdering A verkligen är svensk, dvs om det empiriskt faktiska. En annan fördel med det visionära angreppet är att man kan ta bort de element av etniciteten som kanske finns, men som inte är önskvärd och gillad. En tredje fördel är att vi kan göra det som så ofta sägs om invandringen, att berika kulturen. Vi kan då ta till oss de värderingar och traditioner som vi finner attraktiva i en annans kultur. Äntligen blir det slut på snicke-snacket om invandringens berikning, ty med den visionära etniciteten kommer värderingarna upp på bordet och granskas, för att förkastas eller accepteras.
Visst kommer en lista på den svenska etniciteten att bli en otydlig lista där empiriska data förekommer och blandas med visioner och önsketänkande, och där det är svårt att skilja dem från varandra. Men kanske hela tanken på etnicitet är en grumlig smörja av realitet och drömmar, varför man får acceptera en grumlig lista. En sådan har också fördelen att vara dynamisk, att ständigt vara underkastad förhandlingar och förändring. Precis som etniciteten är.
Är det svenskt med arbetsmoral, demokrati, ekologiskt orienterad, ensamhet, förhandlande, individualism, jämlikhet, jämställdhet, konfliktundvikande, konsensus, naturälskande, omhändertagande, profan, riskundvikande, skuldkänsla, social konformism, teknisk modernism, tungsinne?
När man funderar över vad som är etniskt svenskt gäller det att inte falla i den analytiska fällan av enskilda och särskiljande faktorer. Särskiljande faktorer är att tro att man måste finna en etnisk faktor som blott finns hos svenskar. Faktorer kan finnas i andra etniciteter, men i olika grad, och framförallt, i andra kombinationer. Det senare, att se kombinationer, är att undvika den främsta analytiska fällan, att fokusera enbart på varje enskild faktor, tagen för sig. Etnicitet är en uppsättning faktorer i en kombination, i ett sammanhang, där de också kan interagera. De faktorer som jag radade upp ovan är inte absoluta och fullständiga och avskilda, utan finns i olika grad och i olika interaktion hos den etniske svensken. Men det som utmärker den etniske svensken, eller vår vision av den etniske svensken, är att den rymmer en kombination av dessa.
Kanske en sådan lista av etniska faktorer blir än tydligare om man gör en lista av Inte-faktorer, dvs de faktorer som är uteslutna för svensk etnicitet. T ex kan hävdas att generell lydnad inte är en del i en svensk etnicitet. Det visar sig på svenska arbetsplatser där förhandlingar och diskussioner leder till en förståelse för vad som skall göras, och därmed undanröjer behov av ordergivning och lydnad.
En etnisk kanon hade haft fördelen att dra upp till ytan det som kan anses vara svenskt, det som vi kan vilja behålla och det vi kan vilja avvara, samt, med den visionära ansatsen, att klart och tydligt belysa vilka kulturella drag som kommit med invandringen och som är önskvärda i det svenska samhället, i det svenska kynnet, i den svenska etniciteten.
Den 30 mars 2024
Sven-Olof Yrjö Collin