Den borgerliga alliansen i Region Skåne möjliggjorde personaldrivna verksamheter, där personalen ges utökade befogenheter och ansvar.
Ungsocialisten i mig vaknar till med ett ryck och minns de långa debatterna om självförvaltning i SSU i slutet av 70-talet och en bit in på 80-talet. Där skolades vi i den demokratiska socialismens strategi för demokrati. Först politisk demokrati, dvs bl a rösträtt och yttrandefrihet, sedan social demokrati, dvs mestadels välfärdssamhälle, därefter ekonomisk demokrati, dvs individens inflytande i den produktion som den är delaktig i.
https://www.youtube.com/watch?v=JWwR5XKu208
Den ekonomiska demokratin gick på ett blindskär genom fackföreningsfonderna, dvs löntagarfonderna. Men med början på 90-talet fanns en möjlighet då de flesta partier önskade privatisera, t ex skolorna. Men den möjligheten utnyttjades inte, t ex genom att befrämja producentkooperativ, dvs lärare som slår sig samman och skapar en skola, ty socialdemokratin tycktes vara helt renons på sin forna socialistiska ideologi. I stället realiserades borgerlighetens ideologi om privat äganderätt och vinstmotivets saliggörande, t ex genom profithungriga skolor.
Det är därför överraskande, och en historiens gapskratt, att det är borgerligheten som föreslår en socialistisk strategi, självförvaltning.
Men den demokratiska socialismens demokratistrategi får ett ytterligare nederlag. Enligt en artikel i Kristianstadsbladet (tidpunkt okänd, tyvärr), fick de anställda möjlighet att lämna in ansökan om självförvaltning enligt Alliansens tankar, senast den 15 april 2021.
Den demokratiske socialisten ser personal som ivrigt ser sin möjlighet att ta över sin verksamhet och styra den från golvet, av de som vet vad som krävs, av de som är närmast de vårdbehövande, och som därmed befrias från översittare och förståsigpåare. Frihetens trumpet hördes, om än med sordin.
Här ser ni personalen på väg att lämna in sina ansökningar: https://www.youtube.com/watch?v=tnRQgIekpy0
Men nej, verkligheten ger ifrån sig ytterligare ett gapskratt mot socialistens strategi för självförvaltningens demokrati. Inte en enda ansökan kom in. Det kom inte in tre ansökningar. Inte två. Ja, inte ens en enda ansökan kom in.
Personalen i Region Skåne reagerade inte på alliansens lockrop om självförvaltning. En moderat säger att han tror att det är pandemin som ’tagit bort intresset’.
Socialisten, och akademikern, med sin fanatiska tro på kollegiets makt, dvs det akademiska självstyret, vill så gärna tro på moderaten, att arbetare självklart har intresse av inflytande, men att det intresset för tillfället var tyngt av pandemins ansträngningar.
Socialisten vill, för alla rapsfält i Skåne, undvika tanken, den hemska, att folket inte vill ha självförvaltning. Den vill gärna tro på den tillfällighet som pandemin är, som en förklaring. Den vill gärna addera ytterligare en förklaring, att folket, under borgerligheters vinnande hegemoni sedan 80-talet, med marknad, privat äganderätt, individualism, tagit bort tanken på en gemensam styrning av produktionen.
Ty det kan väl aldrig vara så att folket är nöjt med bröd och skådespel, och att det inte önskar anstränga sig ytterligare, genom att få inflytande över sitt arbete och sitt arbetes frukter?
Den 23 juni 2021
Sven-Olof Yrjö Collin
Ungsocialisten i mig vaknar till med ett ryck och minns de långa debatterna om självförvaltning i SSU i slutet av 70-talet och en bit in på 80-talet. Där skolades vi i den demokratiska socialismens strategi för demokrati. Först politisk demokrati, dvs bl a rösträtt och yttrandefrihet, sedan social demokrati, dvs mestadels välfärdssamhälle, därefter ekonomisk demokrati, dvs individens inflytande i den produktion som den är delaktig i.
https://www.youtube.com/watch?v=JWwR5XKu208
Den ekonomiska demokratin gick på ett blindskär genom fackföreningsfonderna, dvs löntagarfonderna. Men med början på 90-talet fanns en möjlighet då de flesta partier önskade privatisera, t ex skolorna. Men den möjligheten utnyttjades inte, t ex genom att befrämja producentkooperativ, dvs lärare som slår sig samman och skapar en skola, ty socialdemokratin tycktes vara helt renons på sin forna socialistiska ideologi. I stället realiserades borgerlighetens ideologi om privat äganderätt och vinstmotivets saliggörande, t ex genom profithungriga skolor.
Det är därför överraskande, och en historiens gapskratt, att det är borgerligheten som föreslår en socialistisk strategi, självförvaltning.
Men den demokratiska socialismens demokratistrategi får ett ytterligare nederlag. Enligt en artikel i Kristianstadsbladet (tidpunkt okänd, tyvärr), fick de anställda möjlighet att lämna in ansökan om självförvaltning enligt Alliansens tankar, senast den 15 april 2021.
Den demokratiske socialisten ser personal som ivrigt ser sin möjlighet att ta över sin verksamhet och styra den från golvet, av de som vet vad som krävs, av de som är närmast de vårdbehövande, och som därmed befrias från översittare och förståsigpåare. Frihetens trumpet hördes, om än med sordin.
Här ser ni personalen på väg att lämna in sina ansökningar: https://www.youtube.com/watch?v=tnRQgIekpy0
Men nej, verkligheten ger ifrån sig ytterligare ett gapskratt mot socialistens strategi för självförvaltningens demokrati. Inte en enda ansökan kom in. Det kom inte in tre ansökningar. Inte två. Ja, inte ens en enda ansökan kom in.
Personalen i Region Skåne reagerade inte på alliansens lockrop om självförvaltning. En moderat säger att han tror att det är pandemin som ’tagit bort intresset’.
Socialisten, och akademikern, med sin fanatiska tro på kollegiets makt, dvs det akademiska självstyret, vill så gärna tro på moderaten, att arbetare självklart har intresse av inflytande, men att det intresset för tillfället var tyngt av pandemins ansträngningar.
Socialisten vill, för alla rapsfält i Skåne, undvika tanken, den hemska, att folket inte vill ha självförvaltning. Den vill gärna tro på den tillfällighet som pandemin är, som en förklaring. Den vill gärna addera ytterligare en förklaring, att folket, under borgerligheters vinnande hegemoni sedan 80-talet, med marknad, privat äganderätt, individualism, tagit bort tanken på en gemensam styrning av produktionen.
Ty det kan väl aldrig vara så att folket är nöjt med bröd och skådespel, och att det inte önskar anstränga sig ytterligare, genom att få inflytande över sitt arbete och sitt arbetes frukter?
Den 23 juni 2021
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
