Hållbarhet brukar röra sig om klimatet, plats och sömmerskors löner i utvecklingsländer. Men det finns också en liten skärva av social dimension i hållbarhetsideologin. Den som bland annat säger att företag skall låta sig bli beskattade där värdet skapas.
Skatt kan man se som en avgift företag och individer betalar för det samhälle de lever i. Den som inte vill betala skatt, kan söka sig till en plats där den inte behöver betala skatten. Och skall då givetvis också dra sig bort från det samhälle som den inte vill delta i, genom att betala skatt.
Svt uppmärksammade att Biltema gör likt IKEA, har en mellanhand utanför Sverige, där vinsterna samlas upp, långt från den svenska företagsbeskattningen. (https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/ett-av-sveriges-snabbast-vaxande-foretag-sa-ser-biltemas-aggressiva-skatteplanering-ut ).
Hållbarhetsideologin går mot detta mellanhandsagerande. Man hävdar att värdet skapas genom att svensken betalar för Biltemas produkter. Därför skall vinsten beskattas där värdet skapas, i Sverige.
Men, är detta riktigt? Var skapas det värde som skall beskattas?
Tänk på de norrländska vattenfallen och det som blir vattenkraft, och därmed vinster. Vattenfallen finns i Norrland. De ligger där och har legat där. De har kunnat exploateras. Och de exploaterades, i stora delar av t ex Göteborgskt kapital. Den som gjorde något, var exploatören i Göteborg. Inte norrlänningen. Den satt vid sin älv och fiskade.
Om hållbarhetsargumentet skall gälla, då borde väl norrlänningarnas ständiga argument vara giltigt, att det är deras vatten, varför värdet av exploateringen skall komma dem till del. Vinsterna skapas när vattnet flödar genom turbinerna. Därför skall vinsten stanna i Norrland.
Men detta är ju aristokratins argument. Det som borgarna stormade mot. Att aristokratin blott äger, men utan insats och engagemang. De blott sitter på sina rikedomar, och när någon kommer med idéer om att utnyttja dem, då skall aristokratin ha en beskattningsrätt, blott p g a att de sitter på egendomarna. Den besuttnes beskattningsrätt. Utan annan insats än att vara besutten.
Men egendomarna har inget värde. Deras värde uppstår först vid exploateringen. Vattnet är värdelöst, innan det fångas av turbinerna. Därför hävdar borgaren att blott den som arbetar, blott den som investerar, den som exploaterar skall ha värdet, ty det är exploateringen som skapar värdet. De besuttna skall intet ha, ty de skapar inget värde.
Kan inte detta argument anföras i Biltemas fall? Värdet av Biltema uppkommer inte genom att konsumenterna köper Biltemas produkter, utan när Biltema, med framgångsrik logistik och uppköpsorganisation, kan ge konsumenterna det som de önskar. I så fall skall man lokalisera var logistiken skapas och var inköpsorganisationen är. Det är där exploateringen sker. Det är där värdet skapas. Och det är där företaget skall ge tillbaka genom skatt.
Det är dock ett imperialistiskt argument. Det motiverar dränering av utvecklingsländernas resurser. De själva saknar förmåga och kapacitet att exploatera sina tillgångar. Kapitalisterna kommer till dem, exploaterar resurserna och tar vinsterna till platser utan beskattning. Argumentet som användes mot aristokratin förefaller inte lika gångbart, ty det är ju nödvändigtvis inte besuttna som sitter och vill beskatta entreprenörerna, utan människor och samhällen som utgör en förutsättning för entreprenörens exploatering. Som i Biltemas fall kunde man hävda att Biltema hade inte lyckats sälja en pryl, om det inte hade varit för Sverige. Därför deltar Sverige i värdeskapandet. Och skall därför ha del i vinsten genom skatten.
Ferrara den 15 maj 2019
Skatt kan man se som en avgift företag och individer betalar för det samhälle de lever i. Den som inte vill betala skatt, kan söka sig till en plats där den inte behöver betala skatten. Och skall då givetvis också dra sig bort från det samhälle som den inte vill delta i, genom att betala skatt.
Svt uppmärksammade att Biltema gör likt IKEA, har en mellanhand utanför Sverige, där vinsterna samlas upp, långt från den svenska företagsbeskattningen. (https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/ett-av-sveriges-snabbast-vaxande-foretag-sa-ser-biltemas-aggressiva-skatteplanering-ut ).
Hållbarhetsideologin går mot detta mellanhandsagerande. Man hävdar att värdet skapas genom att svensken betalar för Biltemas produkter. Därför skall vinsten beskattas där värdet skapas, i Sverige.
Men, är detta riktigt? Var skapas det värde som skall beskattas?
Tänk på de norrländska vattenfallen och det som blir vattenkraft, och därmed vinster. Vattenfallen finns i Norrland. De ligger där och har legat där. De har kunnat exploateras. Och de exploaterades, i stora delar av t ex Göteborgskt kapital. Den som gjorde något, var exploatören i Göteborg. Inte norrlänningen. Den satt vid sin älv och fiskade.
Om hållbarhetsargumentet skall gälla, då borde väl norrlänningarnas ständiga argument vara giltigt, att det är deras vatten, varför värdet av exploateringen skall komma dem till del. Vinsterna skapas när vattnet flödar genom turbinerna. Därför skall vinsten stanna i Norrland.
Men detta är ju aristokratins argument. Det som borgarna stormade mot. Att aristokratin blott äger, men utan insats och engagemang. De blott sitter på sina rikedomar, och när någon kommer med idéer om att utnyttja dem, då skall aristokratin ha en beskattningsrätt, blott p g a att de sitter på egendomarna. Den besuttnes beskattningsrätt. Utan annan insats än att vara besutten.
Men egendomarna har inget värde. Deras värde uppstår först vid exploateringen. Vattnet är värdelöst, innan det fångas av turbinerna. Därför hävdar borgaren att blott den som arbetar, blott den som investerar, den som exploaterar skall ha värdet, ty det är exploateringen som skapar värdet. De besuttna skall intet ha, ty de skapar inget värde.
Kan inte detta argument anföras i Biltemas fall? Värdet av Biltema uppkommer inte genom att konsumenterna köper Biltemas produkter, utan när Biltema, med framgångsrik logistik och uppköpsorganisation, kan ge konsumenterna det som de önskar. I så fall skall man lokalisera var logistiken skapas och var inköpsorganisationen är. Det är där exploateringen sker. Det är där värdet skapas. Och det är där företaget skall ge tillbaka genom skatt.
Det är dock ett imperialistiskt argument. Det motiverar dränering av utvecklingsländernas resurser. De själva saknar förmåga och kapacitet att exploatera sina tillgångar. Kapitalisterna kommer till dem, exploaterar resurserna och tar vinsterna till platser utan beskattning. Argumentet som användes mot aristokratin förefaller inte lika gångbart, ty det är ju nödvändigtvis inte besuttna som sitter och vill beskatta entreprenörerna, utan människor och samhällen som utgör en förutsättning för entreprenörens exploatering. Som i Biltemas fall kunde man hävda att Biltema hade inte lyckats sälja en pryl, om det inte hade varit för Sverige. Därför deltar Sverige i värdeskapandet. Och skall därför ha del i vinsten genom skatten.
Ferrara den 15 maj 2019
RSS-flöde
