Men så kom nyliberalismen och nysocialdemokraterna, och med dem privatiseringar, en medborgare som blev kund, en segregation som ökade, driven av bostädernass och skolans privatisering.
Sedan, när detta ökade, kom eskaleringen. De varma öppnade gränserna, tömde ut resurser och stängde in flyktingar i getton, befriade från krav och levnadsytor. Där skapades en egen kultur, en parasitkultur som levde på samhället, som lät det ske av godhet och dåligt samvete, och som värjde sig genom epitetet rasist mot de kritiska.
I dessa utanförskapsområden har folket drabbats oproportionerligt av virusets drabbningar. I de extrema innanområdena, där de bor som sätter standarden för samhället, har knappt viruset märkts av. Godheten omvandlades till ondska.
https://www.expressen.se/nyheter/qs/koderna-avslojar-har-smittas-flest/
Vi ser nu fyrtio års misskötsel, accentuerad under 2000-talet, som blommar ut med begravningskransar hos underklassen och giftermålskvastar hos överklassen.
Somliga har sagt att underklassen i utanförskapsområdena drabbas hårdare då informationen om lämpligt agerande inte kommit ut. Andra säger att de blivit översköljda med information. Men information når inte fram bara för att det finns. Det måste finnas någon som läser det, som begriper vad det innebär, och, inte minst, är villig att följa det som står i informationen. Kanske alla tre leden, kunna se informationen, kunna begripa den, kunna ha villighet att följa den, har sviktat? Svenskarna är vana vid att följa staten. Ja, somliga av oss anser att det är ett tecken på civilisation. Några flyktingar ser i staten blott en källa för exploatering och någon att vara rädd för. Social distansering för dem är när någon svensk reser sig från sätet när hijabkvinnan sätter sig på sätet bredvid.
Detta är kulturens förklaring. Sedan kommer kanske en starkare förklaring, den materiella förklaringen. Många kanske bor trångt, med många generationer i de trånga rummen. De kan inte arbeta hemifrån. Tvärtom, de måste åka i trång tunnelbana, och sedan arbeta med många andra, t ex i sjukvården och åldringsvården, där den senare har omnämnts som bristande i säkerhet.
På toppen av den materiella förklaringen finns hälsan, där tidigare studier visat en skrämmande skillnad i förväntad livslängd mellan underklassens kroppar och överklassens kroppar.
Den modiga studien som presenterades i Expressen borde leda till en ren klassanalys av virusets härjningar och av folkhälsan. Därefter måste vi vidta åtgärder som riktar sig mot både de kulturella och de materiella orsakerna. Om vi vill vara på väg.
Öllsjö den 2 juli 2020