Idag är bolaget i kris, p g a att det självt är kraftigt belånat och därför står inför de stigande räntornas tryck på kassaflödet, samtidigt som huvudägaren, som lovade säkert stigande utdelning, är hårt belånad och därför också står inför trycket av ökat kassautflöde till de stigande räntorna. Vad Batljan inte berättade var att kassaflödet förvisso är säkert, men att den säkerheten också innebär att hyreshöjningar, för att täcka upp ökande räntekostnader, inte var möjliga. Den säkra, stigande utdelningen förbyttes inte till konstant utdelning. Inte ens till en sjunkande utdelning. Utan utdelningen ställdes in. Det blev ingen utdelning.
I april 2020 hade SBB ungefär 40 000 aktieägare, och kursen stod i 17 kronor. I mitten på november 2021 fanns det 150 000 aktieägare, och kursen stod i 60 kronor. I april 2023 fanns det 260 000 aktieägare och kursen var 14 kronor. Idag (230625) finns det ungefär lika många aktieägare, och kursen står i 3,29 kronor.
Hur kan man förklara att, mellan 2020 och slutet på 2021 steg antalet aktieägare med 275% och börskursen steg med 250%?
Hur kan man förklara att mellan slutet av 2021 till april 2023 steg antalet aktieägare med 73% och aktien sjönk med 76%?
Hur kan man förklara att sedan april 2023 och nu, juni 2023, har antalet aktieägare inte förändrats, medan börskursen har sjunkit mer än 60%?
Hur kan man förklara att medan börskursen, från sin topp, sjunkit mer än 90%, medan antalet aktieägare har stigit med 73%?
När något går upp, upp, upp, drivs spekulanter av tron att det gäller att hoppa på tåget. Tron är inte att krönet strax står vid dörren, utan att uppgången kommer att fortsätta.
När det sedan går ner, ner, ner, då finns det spekulanter som tror att botten snart är nådd, varför det gäller att köpa precis vid brytpunkten.
Dessa två grupper har således två helt olika logiker, en som säger att uppgången fortgår, och en som säger att nedgången inte kommer att fortgå.
I bägge fallen agerar aktiespekulanter, inte på information om bolaget och en analys av bolaget, utan framför allt grundas deras agerande på en tro på marknadens psykologi, där uppgång saknar en topp, medan en nedgång har en botten.
De som köper i en uppgång måtte anta att säljaren är en idiot, som inte ser det uppenbara, att det gäller att vara med tåget. Den som köper i en nedgång måtte anta att säljaren är en idiot som kliver av, precis nu när det sannolikt vänder.
Köparna tror att marknaden består av idioter. Och många av de som strömmat till bolaget visar på riktigheten i antagandet, att det finns idioter på marknaden.
Jag får medge att jag själv tillhört den andra kategorin, den som tror att säljarna i nedgång är idioter. I några fall har jag haft rätt. I några fall har jag bevisat tesen om idioter, genom att själv tillhöra den kategorin.
Den 16 juli 2023
Sven-Olof Yrjö Collin