Två kvinnor presenterar en undersökning på DN debatt där de konstaterar att det som publiceras från akademin på DN debatt framför allt kommer från män, från stora lärosäten, från medicin och samhällsvetenskaper.
Förvisso kan det vara så att redaktörerna väljer dessa kategorier. Eller så kan det vara att dessa kategorier är speciellt duktiga på att skriva så att redaktörerna blir intresserade. Eller så är det ett rent slumpurval, dvs det finns fler artiklar från män, stora lärosäten och vissa ämnen.
https://www.dn.se/debatt/for-fa-kvinnliga-forskare-skriver-pa-dn-debatt/
Men Rothstein sticker in en annan kritik. Varför uppmärksamma dessa variabler och inte andra?
https://www.dn.se/debatt/repliker/varfor-bara-se-pa-kon-och-typ-av-larosate/
Varför blott ha den binära könsfaktorn (om den nu är binär eller om det är en variabel som observerar en individuell könsupplevelse och identitet), och typ av lärosäte? Det finns andra dimensioner hos debattörer, eller kanske speciellt hos de som inte publiceras på DN-debatt, t ex etnicitet och klass.
Är Rothstein så dum som han framstår i artikeln? Det tror jag inte.
Den första artikeln handlar om den framväxande gruppen, som nu pretenderar på utrymme. Som alla grupper är den djupt egoistisk.
Men lite kloka framväxande grupper tar någon gisslan och håller fram den och inte sig själv, för att inte så tydligt visa sin gruppegoism. Det är de som Rothstein tipsar debattörerna om. Han nämner t ex etnicitet. Debattörerna borde ha framhållit att afrikaner är kraftigt frånvarande på DN-debatt. Inte att debattörerna är relativt frånvarande.
Då hade det inte synts så förskräckligt tydligt att de pratar i egen sak, att de tillhör en framväxande grupp, kvinnor och högskolor, som vill komma till tals. De vill skapa ett diskrimineringstryck som skall påverka redaktörerna så att de, kanske omedvetet, noterar könet och lärosätet hos den som skickar in ett debattförslag. De vill att, över kvalitet och intresseskapande, skall ligga ett moln av beaktande, medvetet eller omedvetet, hos redaktörerna så att de befrämjar den kategori de själva företräder, kvinnor från högskolor.
Deras debattartikel är en så oförskräckt och så tydlig talan i egen sak, långt från principer om jämlikhet på DN-debatt, att Rothstein inte ens bryr sig om att notera den tydligheten.
Om de ändå hade haft den goda smaken att försöka hävda någon annan princip än sin gruppegoism?
Men DN-debatt sväljer det simpla betet och publicerar. Vilket antyder att debattörerna har lyckats. I alla fall att få en publicerad DN-debatt-artikel. Och kan därför njuta den prestigen.
Medan Rothstein sannolikt grymtar över att redaktörerna är så oskickliga att de tar det lätta betet.
Öllsjö den 30 januari 2019
Förvisso kan det vara så att redaktörerna väljer dessa kategorier. Eller så kan det vara att dessa kategorier är speciellt duktiga på att skriva så att redaktörerna blir intresserade. Eller så är det ett rent slumpurval, dvs det finns fler artiklar från män, stora lärosäten och vissa ämnen.
https://www.dn.se/debatt/for-fa-kvinnliga-forskare-skriver-pa-dn-debatt/
Men Rothstein sticker in en annan kritik. Varför uppmärksamma dessa variabler och inte andra?
https://www.dn.se/debatt/repliker/varfor-bara-se-pa-kon-och-typ-av-larosate/
Varför blott ha den binära könsfaktorn (om den nu är binär eller om det är en variabel som observerar en individuell könsupplevelse och identitet), och typ av lärosäte? Det finns andra dimensioner hos debattörer, eller kanske speciellt hos de som inte publiceras på DN-debatt, t ex etnicitet och klass.
Är Rothstein så dum som han framstår i artikeln? Det tror jag inte.
Den första artikeln handlar om den framväxande gruppen, som nu pretenderar på utrymme. Som alla grupper är den djupt egoistisk.
Men lite kloka framväxande grupper tar någon gisslan och håller fram den och inte sig själv, för att inte så tydligt visa sin gruppegoism. Det är de som Rothstein tipsar debattörerna om. Han nämner t ex etnicitet. Debattörerna borde ha framhållit att afrikaner är kraftigt frånvarande på DN-debatt. Inte att debattörerna är relativt frånvarande.
Då hade det inte synts så förskräckligt tydligt att de pratar i egen sak, att de tillhör en framväxande grupp, kvinnor och högskolor, som vill komma till tals. De vill skapa ett diskrimineringstryck som skall påverka redaktörerna så att de, kanske omedvetet, noterar könet och lärosätet hos den som skickar in ett debattförslag. De vill att, över kvalitet och intresseskapande, skall ligga ett moln av beaktande, medvetet eller omedvetet, hos redaktörerna så att de befrämjar den kategori de själva företräder, kvinnor från högskolor.
Deras debattartikel är en så oförskräckt och så tydlig talan i egen sak, långt från principer om jämlikhet på DN-debatt, att Rothstein inte ens bryr sig om att notera den tydligheten.
Om de ändå hade haft den goda smaken att försöka hävda någon annan princip än sin gruppegoism?
Men DN-debatt sväljer det simpla betet och publicerar. Vilket antyder att debattörerna har lyckats. I alla fall att få en publicerad DN-debatt-artikel. Och kan därför njuta den prestigen.
Medan Rothstein sannolikt grymtar över att redaktörerna är så oskickliga att de tar det lätta betet.
Öllsjö den 30 januari 2019
RSS-flöde
