Idag tycks bolagens nomineringskommittéer, i alla fall för de stora bolagen, kämpa med att finna kvinnor till styrelserna. Idag finns det 38% kvinnor i styrelserna.
Kvinnorepresentationen i styrelserna är mycket uppmärksammad. Så uppmärksammad att politiker skramlar med lagstiftning om inget görs mot jämställdhet, dvs kring 50% av varje fysiskt kön.
Styrelserepresentation kan anses vara en symboliskt viktig fråga, då ledamöter syns, och kan därmed vara rollmodeller för kvinnor med aspirationer. Kvinnorepresentation kan också påverka verksamheten direkt, genom kvinnors eventuella särpräglade kompetens och genom att gruppen blir könsmässigt varierad.
Men vad händer om vi vänder på oss och tittar på en plats som både har ett symboliskt, men sannolikt ett mycket starkt direkt intryck på den framväxande generationen? Låt oss se på skolan, där unga varje dag inpräntas i vad könssamhället är, och vad kvinnor och män gör.
Andelen kvinnor är, i följande kategorier: Speciallärare:91,8%, Svenska som andraspråk:90,4%, Svenska:88,5%, Hem- och konsumentkunskap:86,9%, Franska:85,9%, Bild:84%, Tyska:82,3%, Engelska:80,2%, Matematik:77,8%, Spanska:76,7%, Biologi:73,6%, Kemi:72,2%, Geografi:71,2%, Samhällskunskap:70,8%, Religionskunskap:70,6%, Historia:70,3%, Fysik:70%, Teknik:66,4%, Slöjd:59,6%, Musik:53,5%, Idrott & Hälsa:42,2%.
( https://www.lararen.se/nyheter/jamstalldhet/konsfordelningen-amne-for-amne--se-listan )
Eftersom man bullrar om kvinnorepresentation när den är 38%, då borde man, om just kvinnorepresentation i allmänhet, och inte bara på fåtal bolagsplatser, vore en viktig sak, bullra om alla lärarkategorier där andelen kvinnor är mer än 62%. Som du kan se av listan, så är det blott slöjd, musik och idrott & hälsa som har en bättre könskomposition än styrelserna. Resten har en sned könskomposition, med en stor, och i somliga fall, absurd kvinnodominans. Här borde regeringen överväga lagstiftning. Eller hur?
Som kommentar till detta uttalar sig Annika Härenstam, en professor emerita (dvs pensionerad professor) i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. Så här säger hon, enligt webben:” – All forskning visar att det i könsblandade miljöer blir en större bredd i lärandet. Du får in olika aspekter. Det handlar om män och kvinnor men också om hudfärg, etnicitet och ålder”
(https://www.lararen.se/nyheter/jamstalldhet/forskaren-problemen-med-en-enkonad-skola )
Ursäkta uttrycket och den oerhörda irritation som hennes utsaga skapar, men hon är en PK-charlatan. För det första har jag aldrig varit med om någon samhällsvetenskaplig forskning där ’all forskning visar att’. Även om jag inte vet, och man borde anta att hon vet, så är mitt utgångsbud att det finns olika resultat, där kanske några resultat överväger, men där sannolikt inte ’all’, dvs samtliga studier som utförts, visar på detta. Om en professor säger ’all forskning’ då är den en charlatan som kan vara förblindad av en kunskapsfientlig dogm.
För det andra, mångfalden som ’all forskning’ visar ger ’större bredd i lärandet’, innefattar fysiskt kön (eftersom det är det som behandlas i artikeln), hudfärg, etnicitet och ålder. En av de stora och betydande diskrimineringsgrunderna i samhället, klass, finns inte i den pensionerade professors värld. Däremot hudfärg, vilket sannolikt ännu inte varit någon större sak i den svenska skolan. Nej, detta är en charlatan, som med professors namn, uttrycker värderingar och politiskt korrekta utsagor, men sannolikt inte vetenskapligt baserade utsagor.
Nu kommer en hart när förbjuden tanke, men som man får lov att uttrycka i ett akademiskt sammanhang, ty där är tanken fri och intet PK finns.
Om nu PISA-resultaten visar på att den svenska skolan har försämrats, beror det då, helt eller delvis, på en skev könsfördelning, eller på att skolan domineras av kvinnor? Pojkar tycks underprestera relativt flickor. Kan det bero på den skeva könsfördelningen hos lärarna, där utbildningen är upplagd av kvinnor, för flickor? Visst är detta motbjudande tankar, som om lärarna inte är professionella, varför varken kön eller klass eller hudfärg påverkar dem i deras arbete. Men ändock, alla hypoteser är värdiga hypoteser, så länge man kan anföra argument för dess testning och så länge man kan testa dem.
Oaktat den testningen, så är slutsatsen att skolan har ett mycket stort könsarbete framför sig, kanske underbyggt av lagstiftning. Eller hur?
Den 10 december 2021
Sven-Olof Yrjö Collin
Kvinnorepresentationen i styrelserna är mycket uppmärksammad. Så uppmärksammad att politiker skramlar med lagstiftning om inget görs mot jämställdhet, dvs kring 50% av varje fysiskt kön.
Styrelserepresentation kan anses vara en symboliskt viktig fråga, då ledamöter syns, och kan därmed vara rollmodeller för kvinnor med aspirationer. Kvinnorepresentation kan också påverka verksamheten direkt, genom kvinnors eventuella särpräglade kompetens och genom att gruppen blir könsmässigt varierad.
Men vad händer om vi vänder på oss och tittar på en plats som både har ett symboliskt, men sannolikt ett mycket starkt direkt intryck på den framväxande generationen? Låt oss se på skolan, där unga varje dag inpräntas i vad könssamhället är, och vad kvinnor och män gör.
Andelen kvinnor är, i följande kategorier: Speciallärare:91,8%, Svenska som andraspråk:90,4%, Svenska:88,5%, Hem- och konsumentkunskap:86,9%, Franska:85,9%, Bild:84%, Tyska:82,3%, Engelska:80,2%, Matematik:77,8%, Spanska:76,7%, Biologi:73,6%, Kemi:72,2%, Geografi:71,2%, Samhällskunskap:70,8%, Religionskunskap:70,6%, Historia:70,3%, Fysik:70%, Teknik:66,4%, Slöjd:59,6%, Musik:53,5%, Idrott & Hälsa:42,2%.
( https://www.lararen.se/nyheter/jamstalldhet/konsfordelningen-amne-for-amne--se-listan )
Eftersom man bullrar om kvinnorepresentation när den är 38%, då borde man, om just kvinnorepresentation i allmänhet, och inte bara på fåtal bolagsplatser, vore en viktig sak, bullra om alla lärarkategorier där andelen kvinnor är mer än 62%. Som du kan se av listan, så är det blott slöjd, musik och idrott & hälsa som har en bättre könskomposition än styrelserna. Resten har en sned könskomposition, med en stor, och i somliga fall, absurd kvinnodominans. Här borde regeringen överväga lagstiftning. Eller hur?
Som kommentar till detta uttalar sig Annika Härenstam, en professor emerita (dvs pensionerad professor) i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. Så här säger hon, enligt webben:” – All forskning visar att det i könsblandade miljöer blir en större bredd i lärandet. Du får in olika aspekter. Det handlar om män och kvinnor men också om hudfärg, etnicitet och ålder”
(https://www.lararen.se/nyheter/jamstalldhet/forskaren-problemen-med-en-enkonad-skola )
Ursäkta uttrycket och den oerhörda irritation som hennes utsaga skapar, men hon är en PK-charlatan. För det första har jag aldrig varit med om någon samhällsvetenskaplig forskning där ’all forskning visar att’. Även om jag inte vet, och man borde anta att hon vet, så är mitt utgångsbud att det finns olika resultat, där kanske några resultat överväger, men där sannolikt inte ’all’, dvs samtliga studier som utförts, visar på detta. Om en professor säger ’all forskning’ då är den en charlatan som kan vara förblindad av en kunskapsfientlig dogm.
För det andra, mångfalden som ’all forskning’ visar ger ’större bredd i lärandet’, innefattar fysiskt kön (eftersom det är det som behandlas i artikeln), hudfärg, etnicitet och ålder. En av de stora och betydande diskrimineringsgrunderna i samhället, klass, finns inte i den pensionerade professors värld. Däremot hudfärg, vilket sannolikt ännu inte varit någon större sak i den svenska skolan. Nej, detta är en charlatan, som med professors namn, uttrycker värderingar och politiskt korrekta utsagor, men sannolikt inte vetenskapligt baserade utsagor.
Nu kommer en hart när förbjuden tanke, men som man får lov att uttrycka i ett akademiskt sammanhang, ty där är tanken fri och intet PK finns.
Om nu PISA-resultaten visar på att den svenska skolan har försämrats, beror det då, helt eller delvis, på en skev könsfördelning, eller på att skolan domineras av kvinnor? Pojkar tycks underprestera relativt flickor. Kan det bero på den skeva könsfördelningen hos lärarna, där utbildningen är upplagd av kvinnor, för flickor? Visst är detta motbjudande tankar, som om lärarna inte är professionella, varför varken kön eller klass eller hudfärg påverkar dem i deras arbete. Men ändock, alla hypoteser är värdiga hypoteser, så länge man kan anföra argument för dess testning och så länge man kan testa dem.
Oaktat den testningen, så är slutsatsen att skolan har ett mycket stort könsarbete framför sig, kanske underbyggt av lagstiftning. Eller hur?
Den 10 december 2021
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
