En person, antagligen en arab, attackerar en lugnt promenerande ortodox jude med en kniv i magen, i Jerusalem. Efter några knivhugg lyckas juden dra sig undan, medan två poliser, med gevär, kommer. Araben attackerar först den ena polisen, sedan den andra. Polisen skjuter och araben faller ner, och ligger på marken. Han rör sig en aning och en av poliserna skjuter ytterligare skott och araben slutar röra sig. Araben dör på platsen, medan juden åker till sjukhus med allvarliga skador.
https://www.haaretz.com/israel-news/palestinian-shot-dead-after-stabbing-israeli-in-jerusalem-1.10439408
Så ser Jerusalem ut. En stad med två av de vidrigaste ideologier som mänskligheten uppfunnit, judendom och islam. Med kraftiga etniska konflikter mellan araber och judar. Med terror från bägge sidor, ockupation och raketer. Kanske det mest absurda i detta är att bägge sidor hävdar sig ha fredens religion, och bägge har samma ursprung, i den fradgatuggande abraham, mannen som ville mörda sin son p g a en inre röst. De har samma ursprung. De bär bägge fredens religioner. Och de mördar och går på.
För en utomstående förefaller polisernas första agerande, att skjuta på mannen, vara helt korrekt. Araben hade knivhuggit en fullständigt oskyldig person, och gick till angrepp på poliserna. De andra skotten, mot den liggande araben, kan ses som överlagt mord. Han låg, han reste sig inte, han rörde sig, men han utgjorde inte fara för någon.
De senare skotten utgjorde grund för arabiska ledare att kalla det för en avrättning. Medan judiska ledare sade att den som mördar skall dödas. För mig, som sitter i snötyngda Öllsjö, är det lätt att fördöma både terroristens agerande, och polisens andra agerande.
Men det som skede, utfördes av konkreta människor. Araben, om han var muslim, borde ha varit vägled av fredens ord i sin religion. Men kanske han hade ett generellt hat mot ortodoxa judar. Kanske skapat av att ha levt hela sitt liv i ett land som han fått veta är ockuperat av judarna, och blivit utsatt av den judiska statens ockupationsvåld.
Polisen har erfarit en liknande verklighet, levt upp under liknande förhållanden, men på andra sidan. Det är då lätt att känna den oerhörda ilska och aggression som dessa unga människor bär på.
Dock finns det en liten detalj, som står i artikeln, och som kan förklara den till synes utomrättsliga avrättningen. Poliserna vet att araben har knivhuggit en man. De kan tolka agerandet som en terrorakt. Araben agerar som en terrorist och kan därför vara en terrorist. Det finns terrorister som har burit på bombbälten, för att skapa ytterligare elände. Det har emellertid inte skett med någon större frekvens på senare tid i Jerusalem.
Polisen som skjuter står inför en man som har en sannolikhet, dock liten, men ändock, en sannolikhet, att ha ett bombbälte. Därför kan polisen känna ett hot mot sig själv, trots att personen ligger ner.
Jag förstår bägges agerande. Jag kan inte acceptera terroristens agerande, ty hans våld är inte acceptabelt. Däremot kan jag acceptera polisens agerande, om det fanns skäl att ha misstanke om ett möjligt bombbälte.
Men det är svårt att döma individer. Det är lättare att döma hatets ideologier som utgör den ideella grunden för deras agerande.
Den 8 december 2021
Sven-Olof Yrjö Collin
https://www.haaretz.com/israel-news/palestinian-shot-dead-after-stabbing-israeli-in-jerusalem-1.10439408
Så ser Jerusalem ut. En stad med två av de vidrigaste ideologier som mänskligheten uppfunnit, judendom och islam. Med kraftiga etniska konflikter mellan araber och judar. Med terror från bägge sidor, ockupation och raketer. Kanske det mest absurda i detta är att bägge sidor hävdar sig ha fredens religion, och bägge har samma ursprung, i den fradgatuggande abraham, mannen som ville mörda sin son p g a en inre röst. De har samma ursprung. De bär bägge fredens religioner. Och de mördar och går på.
För en utomstående förefaller polisernas första agerande, att skjuta på mannen, vara helt korrekt. Araben hade knivhuggit en fullständigt oskyldig person, och gick till angrepp på poliserna. De andra skotten, mot den liggande araben, kan ses som överlagt mord. Han låg, han reste sig inte, han rörde sig, men han utgjorde inte fara för någon.
De senare skotten utgjorde grund för arabiska ledare att kalla det för en avrättning. Medan judiska ledare sade att den som mördar skall dödas. För mig, som sitter i snötyngda Öllsjö, är det lätt att fördöma både terroristens agerande, och polisens andra agerande.
Men det som skede, utfördes av konkreta människor. Araben, om han var muslim, borde ha varit vägled av fredens ord i sin religion. Men kanske han hade ett generellt hat mot ortodoxa judar. Kanske skapat av att ha levt hela sitt liv i ett land som han fått veta är ockuperat av judarna, och blivit utsatt av den judiska statens ockupationsvåld.
Polisen har erfarit en liknande verklighet, levt upp under liknande förhållanden, men på andra sidan. Det är då lätt att känna den oerhörda ilska och aggression som dessa unga människor bär på.
Dock finns det en liten detalj, som står i artikeln, och som kan förklara den till synes utomrättsliga avrättningen. Poliserna vet att araben har knivhuggit en man. De kan tolka agerandet som en terrorakt. Araben agerar som en terrorist och kan därför vara en terrorist. Det finns terrorister som har burit på bombbälten, för att skapa ytterligare elände. Det har emellertid inte skett med någon större frekvens på senare tid i Jerusalem.
Polisen som skjuter står inför en man som har en sannolikhet, dock liten, men ändock, en sannolikhet, att ha ett bombbälte. Därför kan polisen känna ett hot mot sig själv, trots att personen ligger ner.
Jag förstår bägges agerande. Jag kan inte acceptera terroristens agerande, ty hans våld är inte acceptabelt. Däremot kan jag acceptera polisens agerande, om det fanns skäl att ha misstanke om ett möjligt bombbälte.
Men det är svårt att döma individer. Det är lättare att döma hatets ideologier som utgör den ideella grunden för deras agerande.
Den 8 december 2021
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
