Men det finns de som lever i medeltiden.
Sverigedemokraterna föreslår att unga kriminella ges samhällstjänst med statusnedbrytande effekt som innebär att de fjärmas från de kriminella gängen. De skall plocka tuggummi, ta bort graffiti, plocka fimpar i den miljö de lever i. ” Jag tror inte att man är jättekaxig om man tvingas skura toaletter på skolan man går på.”, säger SD:s rättspolitiska talesperson Tobias Andersson.
Nedbrytande bestraffningar har varit en specialitet för semitiska religioner. Speciellt de kristna, som gärna hade brottslingar i skamstockens järn och trä utanför kyrkorna, till andras varnagel och möjlighet att bespotta, eller de muslimska, som i offentlighet hugger händer av tjuvar och hänger dem i kranbilar. Detta barbari finns inte i värdiga, icke-religiösa samhällen.
SD vill nu införa nedbrytande skamstraff, men blott för de unga.
För det första är skamstraff barbari. Det är uttryck för en primitiv och ociviliserad känsla av offentlig hämnd där brottslingen skall offentligt förödmjukas.
För det andra, är skamstraff effektivt? I det här fallet handlar det om 10-åringar, som skall skambeläggas. Men kommer de att skambeläggas, och därmed förlora kontakten med sitt gäng. Snarare är en rationell reaktion hos en ung att få ett djupt rotat hat mot samhället som utsätter den för skammen.
Och, för det tredje, vilket oerhört arbetarhat som SD redovisar när de anser att rengöring av toaletter är en skam. Toalettrengöring skall framställas som vad det är, ett viktigt och uppskattat arbete. Inte som ett arbete som förnedrar arbetaren. Men i Sverigedemokraternas värld är toalettrengöring en skam.
Sverigedemokraterna vill gärna framstå som konservativa. Det lyckas de med mycket väl i detta förslag, ty det är medeltida barbariskt och uttrycker ett fornt arbetarförakt.
Den 20 augusti 2022
Sven-Olof Yrjö Collin