I Svenska Dagbladet väckte en redaktör tanken att bekämpa den framväxande antisemitismen i Malmö genom att skapa ett museum över Förintelsen i Malmö. https://www.svd.se/malmo-behover-ett-museum-over-forintelsen
I Malmö har judarna erfarit hårdare tider, blandat med massmedial perversion av socialdemokraters traditionella kritik mot Israels terror och ockupation, där kritiken mot sionismen transformerats av massmedia och opinion till antisemitism. Men varför skall en folkgrupps förföljelse vara skäl för ett museum som rimligen borde ha än större ambitioner än att uppmärksamma Förintelsen?
Malmö är förvisso en utmärkt plats för ett museum som skulle ta som sin uppgift att uppmärksamma terror mot folk, mot folkgrupper, eller överhuvudtaget där människor kommer i kläm p g a makters agerande.
Vid skånska gränsen till forna Sverige, numer gränsen till Småland, har bott människor som fått erfara hur det är att leva i ett gränsland, där människorna och deras liv blivit offer för makters spel.
Man hade därför kunnat ha ett museum över människorna och deras utsatthet för andra människor. Man hade kunnat börja med en utställning som visade hur svensken utövade sin terror och hur människor bemötte terrorn och hanterade den.
Man hade kunnat ha en utställning över Nazitysklands förföljelse av speciella grupper, socialister och kommunister, funktionshandikappade och jehovas vittne, och mest systematiskt, zigenare och judar, där det senare fått namnet Förintelsen.
Man hade kunnat ha en utställning över hur de kristna och deras handgångne män i staternas regi, förföljde människor som inte var som de skulle, enligt de kristnas normer.
Man hade kunnat ha en utställning över islams utbredning, med våld och terror mot människor som kanske bara ville ha fred och möjlighet att bruka sin jord.
Man hade kunnat ha en utställning över multinationella bolags rovdrift i tredje världen, där människor fick lämna sina hem för att möjliggöra exploatering.
Det hade kunnat vara ett museum över hur den enskilda individen och hur grupper av människor möter mänskliga makter och deras förtryck, allt baserat på den skånska erfarenheten i Göinge över makters förtryck. Det hade varit ett museum som var baserat i platsens egen historia, men som skulle räcka över världen och inte speciellt fokusera en folkgrupp.
Öllsjö den 14 juli 2019
I Malmö har judarna erfarit hårdare tider, blandat med massmedial perversion av socialdemokraters traditionella kritik mot Israels terror och ockupation, där kritiken mot sionismen transformerats av massmedia och opinion till antisemitism. Men varför skall en folkgrupps förföljelse vara skäl för ett museum som rimligen borde ha än större ambitioner än att uppmärksamma Förintelsen?
Malmö är förvisso en utmärkt plats för ett museum som skulle ta som sin uppgift att uppmärksamma terror mot folk, mot folkgrupper, eller överhuvudtaget där människor kommer i kläm p g a makters agerande.
Vid skånska gränsen till forna Sverige, numer gränsen till Småland, har bott människor som fått erfara hur det är att leva i ett gränsland, där människorna och deras liv blivit offer för makters spel.
Man hade därför kunnat ha ett museum över människorna och deras utsatthet för andra människor. Man hade kunnat börja med en utställning som visade hur svensken utövade sin terror och hur människor bemötte terrorn och hanterade den.
Man hade kunnat ha en utställning över Nazitysklands förföljelse av speciella grupper, socialister och kommunister, funktionshandikappade och jehovas vittne, och mest systematiskt, zigenare och judar, där det senare fått namnet Förintelsen.
Man hade kunnat ha en utställning över hur de kristna och deras handgångne män i staternas regi, förföljde människor som inte var som de skulle, enligt de kristnas normer.
Man hade kunnat ha en utställning över islams utbredning, med våld och terror mot människor som kanske bara ville ha fred och möjlighet att bruka sin jord.
Man hade kunnat ha en utställning över multinationella bolags rovdrift i tredje världen, där människor fick lämna sina hem för att möjliggöra exploatering.
Det hade kunnat vara ett museum över hur den enskilda individen och hur grupper av människor möter mänskliga makter och deras förtryck, allt baserat på den skånska erfarenheten i Göinge över makters förtryck. Det hade varit ett museum som var baserat i platsens egen historia, men som skulle räcka över världen och inte speciellt fokusera en folkgrupp.
Öllsjö den 14 juli 2019
RSS-flöde
