I Sverige får alla som är 18 år och medborgare rösta till Riksdagen. Samma regel gäller för kommun- och region-val, dock med tillägg att människor med annat medborgarskap, men som varit folkbokförda tre år i kommunen och regionen har rösträtt i dessa val.
Är det inte besynnerligt att utländska medborgare har rösträtt, men blott i lokal och regionval, och att åldersgränsen för valen är 18 år?
Den som bor i Sverige och är mellan 16 år och 70 år har en totalförsvarsplikt. Den omfattar således alla, inte blott medborgare. Det förefaller något obalanserat att man har plikt mot landet, men får inte påverka landet, om man är svensk medborgare mellan 16-18 år, eller, när det gäller Riksdagen, om man inte är svensk medborgare. Borde inte plikten mot landet och rätten att påverka landet gå hand i hand?
Den som är utländsk medborgare, som varit skriven i tre år, får påverka valen som ligger närmst individen, kommun och region, men inte landet, som sätter upp gränserna för kommunen och regionen. Således tycks en sorts närhetsprincip gälla för rösträtt.
För att rösta i Riksdagsvalet måste man vara svensk medborgare. Kraven på att erhålla medborgarskap är antingen att man är född av en svensk medborgare, eller för invandrare, att man har uppehållstillstånd, varit bosatt en tid i Sverige, inom vissa ramar inte dömts i domstol och inte har skulder hos kronofogden. Dock finns inga kompetenskrav avseende Sverige för medborgarskap.
Den som stadigvarande bor i Sverige har skolplikt, vilket innebär att den får gå i den svenska skolan under 9 år. Det kan ses som en utbildning i att vara svensk, varför man vid 16 års ålder kan anses vara utbildad svensk. Då borde man rimligen få lov att rösta eftersom man kan antas ha kompetens om Sverige och dess språk. Men att vara utbildad svensk, med kunskap om Sverige och svenska språket, tycks inte vara tillräckligt för att få rösta. Man måste bli två år äldre innan man får rösta. Trots att man redan vid 16 års ålder har plikt att försvara landet.
Men kunskap om Sverige och svenska språket tycks överhuvudtaget inte vara ett krav för rösträtten. Utlänningar, utan någon som helst utbildning i Sverige, utan några som helst kunskaper i svenska språket eller kunskap om Sverige, får rösta lokalt och regionalt efter tre år i Sverige och i Riksdagsvalet, efter att fått medborgarskap, som inte förutsätter kunskaper i svenska eller om Sverige
Det tycks således inte spela någon roll om man kan delta i det demokratiska livet genom tillräcklig kunskap i det svenska språket, eller att man har kunskaper om det svenska samhället. Man kan således påverka Sverige, genom medborgarskapets rösträtt, utan att veta att Skåne brutalt annekterades genom freden i Roskilde 1658 och utan att veta hur man stavar till riksdagsmannautskottssuppleantbostadsstäderskevikariebarnbarnsbyxor (ett ord som Falstaff Fakir ansåg vara ett enkelt svenskt ord, till skillnad från ordet Lejon, som ju är afrikanskt).
Sophie Adlersparre, kallad Esselde, är en förgrundsgestalt i svensk feminism. Hon grundade Fredrika Bremerförbundet 1884 och var den som började stava kvinna med ’k’ istället för med det tidigare ’q’. Hon fick mycket hård kritik på 1890-talet genom att motsätta sig kvinnlig rösträtt med argumentet att kvinnorna inte var mogna för ansvaret.
Demokratisk mognad, att kunna ta ansvar för sin röst, genom kunskap om förhållanden som regleras via rösträttens demokrati, tycks inte vara ett krav för rösträtt, ty det borde rimligen innefatta förmåga att vara delaktig i demokratin genom kunskap i svenska och om Sverige.
En partiell lösning på problemet att individer utan demokratisk mognad har rösträtt synes vara den representativa demokratin byggd på politiska partier. I det systemet tycks vi förutsätta att de som verkligen röstar om Sverige, de demokratiskt valda representanterna i den politiska församlingen, har demokratisk mognad, där partierna sållar ut de som saknar demokratisk mognad. Men om det är en lösning, då borde alla som bor i Sverige ha rösträtt, i alla fall alla de som har totalförsvarsplikt. Och, om det är en lösning, då borde man aldrig ha folkomröstningar, ty där filtreras ju inte rösten genom en representativ församling.
Ja, i sanning, rösträtten är besynnerlig.
Den 10 september 2023
Sven-Olof Yrjö Collin
Är det inte besynnerligt att utländska medborgare har rösträtt, men blott i lokal och regionval, och att åldersgränsen för valen är 18 år?
Den som bor i Sverige och är mellan 16 år och 70 år har en totalförsvarsplikt. Den omfattar således alla, inte blott medborgare. Det förefaller något obalanserat att man har plikt mot landet, men får inte påverka landet, om man är svensk medborgare mellan 16-18 år, eller, när det gäller Riksdagen, om man inte är svensk medborgare. Borde inte plikten mot landet och rätten att påverka landet gå hand i hand?
Den som är utländsk medborgare, som varit skriven i tre år, får påverka valen som ligger närmst individen, kommun och region, men inte landet, som sätter upp gränserna för kommunen och regionen. Således tycks en sorts närhetsprincip gälla för rösträtt.
För att rösta i Riksdagsvalet måste man vara svensk medborgare. Kraven på att erhålla medborgarskap är antingen att man är född av en svensk medborgare, eller för invandrare, att man har uppehållstillstånd, varit bosatt en tid i Sverige, inom vissa ramar inte dömts i domstol och inte har skulder hos kronofogden. Dock finns inga kompetenskrav avseende Sverige för medborgarskap.
Den som stadigvarande bor i Sverige har skolplikt, vilket innebär att den får gå i den svenska skolan under 9 år. Det kan ses som en utbildning i att vara svensk, varför man vid 16 års ålder kan anses vara utbildad svensk. Då borde man rimligen få lov att rösta eftersom man kan antas ha kompetens om Sverige och dess språk. Men att vara utbildad svensk, med kunskap om Sverige och svenska språket, tycks inte vara tillräckligt för att få rösta. Man måste bli två år äldre innan man får rösta. Trots att man redan vid 16 års ålder har plikt att försvara landet.
Men kunskap om Sverige och svenska språket tycks överhuvudtaget inte vara ett krav för rösträtten. Utlänningar, utan någon som helst utbildning i Sverige, utan några som helst kunskaper i svenska språket eller kunskap om Sverige, får rösta lokalt och regionalt efter tre år i Sverige och i Riksdagsvalet, efter att fått medborgarskap, som inte förutsätter kunskaper i svenska eller om Sverige
Det tycks således inte spela någon roll om man kan delta i det demokratiska livet genom tillräcklig kunskap i det svenska språket, eller att man har kunskaper om det svenska samhället. Man kan således påverka Sverige, genom medborgarskapets rösträtt, utan att veta att Skåne brutalt annekterades genom freden i Roskilde 1658 och utan att veta hur man stavar till riksdagsmannautskottssuppleantbostadsstäderskevikariebarnbarnsbyxor (ett ord som Falstaff Fakir ansåg vara ett enkelt svenskt ord, till skillnad från ordet Lejon, som ju är afrikanskt).
Sophie Adlersparre, kallad Esselde, är en förgrundsgestalt i svensk feminism. Hon grundade Fredrika Bremerförbundet 1884 och var den som började stava kvinna med ’k’ istället för med det tidigare ’q’. Hon fick mycket hård kritik på 1890-talet genom att motsätta sig kvinnlig rösträtt med argumentet att kvinnorna inte var mogna för ansvaret.
Demokratisk mognad, att kunna ta ansvar för sin röst, genom kunskap om förhållanden som regleras via rösträttens demokrati, tycks inte vara ett krav för rösträtt, ty det borde rimligen innefatta förmåga att vara delaktig i demokratin genom kunskap i svenska och om Sverige.
En partiell lösning på problemet att individer utan demokratisk mognad har rösträtt synes vara den representativa demokratin byggd på politiska partier. I det systemet tycks vi förutsätta att de som verkligen röstar om Sverige, de demokratiskt valda representanterna i den politiska församlingen, har demokratisk mognad, där partierna sållar ut de som saknar demokratisk mognad. Men om det är en lösning, då borde alla som bor i Sverige ha rösträtt, i alla fall alla de som har totalförsvarsplikt. Och, om det är en lösning, då borde man aldrig ha folkomröstningar, ty där filtreras ju inte rösten genom en representativ församling.
Ja, i sanning, rösträtten är besynnerlig.
Den 10 september 2023
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
