När jag höll ett föredrag på diktatorn Lukasjenkos belarusiska universitet, kom jag i diskussion med en student. Han kritiserade en totalt fri demonstrationsrätt med argumentet, varför skall en liten grupp få rätt att skapa stor villervalla? Då försvarade jag den fria demonstrationsrätten som en dogmatisk demokrat, att alla har rätt att uttrycka sin åsikt.
Idag kan USA:s demokrati upplevas som hotad. Lite beroende på var man står, ser man antingen hotet från vänstern, som manipulerar valresultat, eller från högern, som organiserar grupper med gevär, som är beredd att försvara sina rättigheter med våld.
Rätten att bära vapen är central för mången amerikan. Förvisso kan det handla om att kunna försvara sig mot brottslingar, men ytterst är rätten till vapen, folkets möjlighet att stå emot en stat som vänder sig mot folket. Rätten till vapen kan därför ses som det yttersta försvaret för demokrati.
USA:s demokrati är imponerande. De har absolut yttrandefrihet. Till skillnad från Europa, där man inte får ropa sieg heil, men väl allahu akbar, trots att bägge kan ses som uttryck för fascism, får man i USA skrika och gorma vad som helst. Flaggan med svastika är förbjuden i några europeiska länder, och kan i Sverige lagföras som hets mot folkgrupp, medan den självklart får hissas i USA. Så ser genuin demokrati ut.
USA:s historia berättas som att det var människor som var förtryckta hemma, av samhällen, av deras stater, som lämnade sitt forna land och befriade sig i sin nya stat, USA. Aldrig mer skulle någon förtryckas beroende på vad den trodde och ansåg. Därför har de absolut yttrandefrihet. Och aldrig skulle den stat som är till för att skydda medborgaren, vända sig mot sina egna medborgare, vilket försäkrades genom att folket fick samma rätt som staten, att bära vapen.
Men.
Med vapen kan en liten grupp, så som den belarusiska studenten hävdade, otillbörligt påverka landet. Bör därför vapen begränsas, och tilliten till att staten inte vänder sina vapen mot den egna befolkningen, härska?
Europa har en historia i detta, värd att påminna om. Hitler försökte ta makten i Tyskland genom våld i november 1923 genom ölkällarkuppen. Den misslyckades. Den svaga Wismarrepubliken stod provet och slog ned hans våldsamma kuppförsök. Hitler och hans anhang fick gå i fängelse. Då och där, insåg Hitler att vägen till absolut makt gick genom demokratin. Därför blev hans parti en mästare på propaganda, men fortsatt även på våld. Dock var det demokratin som gav honom så många röster, över 35% om jag minns rätt, som innebar att högerkrafterna, med Hindenburg och von Pappen i spetsen, gav honom kanslerposten.
Det paradoxal är att vi i Europa måste ha en tilltro till vår demokrati, om än till synes svagare än USA:s, att demokrati försvaras inom demokrati, med demokratins vapen. Inte med vapenmakt. Ty om folkets beväpnande tillåts, då kan vi få det som den belarusiska studenten befarade, en liten grupp får ett inflytande som inte är demokratiskt, utan fascistiskt, dvs byggt på vapnets våld.
Den 4 mars 2022
Sven-Olof Yrjö Collin
Idag kan USA:s demokrati upplevas som hotad. Lite beroende på var man står, ser man antingen hotet från vänstern, som manipulerar valresultat, eller från högern, som organiserar grupper med gevär, som är beredd att försvara sina rättigheter med våld.
Rätten att bära vapen är central för mången amerikan. Förvisso kan det handla om att kunna försvara sig mot brottslingar, men ytterst är rätten till vapen, folkets möjlighet att stå emot en stat som vänder sig mot folket. Rätten till vapen kan därför ses som det yttersta försvaret för demokrati.
USA:s demokrati är imponerande. De har absolut yttrandefrihet. Till skillnad från Europa, där man inte får ropa sieg heil, men väl allahu akbar, trots att bägge kan ses som uttryck för fascism, får man i USA skrika och gorma vad som helst. Flaggan med svastika är förbjuden i några europeiska länder, och kan i Sverige lagföras som hets mot folkgrupp, medan den självklart får hissas i USA. Så ser genuin demokrati ut.
USA:s historia berättas som att det var människor som var förtryckta hemma, av samhällen, av deras stater, som lämnade sitt forna land och befriade sig i sin nya stat, USA. Aldrig mer skulle någon förtryckas beroende på vad den trodde och ansåg. Därför har de absolut yttrandefrihet. Och aldrig skulle den stat som är till för att skydda medborgaren, vända sig mot sina egna medborgare, vilket försäkrades genom att folket fick samma rätt som staten, att bära vapen.
Men.
Med vapen kan en liten grupp, så som den belarusiska studenten hävdade, otillbörligt påverka landet. Bör därför vapen begränsas, och tilliten till att staten inte vänder sina vapen mot den egna befolkningen, härska?
Europa har en historia i detta, värd att påminna om. Hitler försökte ta makten i Tyskland genom våld i november 1923 genom ölkällarkuppen. Den misslyckades. Den svaga Wismarrepubliken stod provet och slog ned hans våldsamma kuppförsök. Hitler och hans anhang fick gå i fängelse. Då och där, insåg Hitler att vägen till absolut makt gick genom demokratin. Därför blev hans parti en mästare på propaganda, men fortsatt även på våld. Dock var det demokratin som gav honom så många röster, över 35% om jag minns rätt, som innebar att högerkrafterna, med Hindenburg och von Pappen i spetsen, gav honom kanslerposten.
Det paradoxal är att vi i Europa måste ha en tilltro till vår demokrati, om än till synes svagare än USA:s, att demokrati försvaras inom demokrati, med demokratins vapen. Inte med vapenmakt. Ty om folkets beväpnande tillåts, då kan vi få det som den belarusiska studenten befarade, en liten grupp får ett inflytande som inte är demokratiskt, utan fascistiskt, dvs byggt på vapnets våld.
Den 4 mars 2022
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
