Vad är det för skillnad på att klä ut sig till svart genom att svärta ner ansiktet och måla läpparna röda, sk blackface, eller att en man klär ut sig till en kvinna, sk transor?
I en spansk by klär människor ut sig genom att svärta sitt ansikte och måla förstorade röda läppar. Det som kallas black-face. De gör det för att fira de tre vise männen och deras ankomst till Jesusbarnet. Enligt kristen tradition var en av de tre vise männen en afrikansk kung, därav den svarta hyn och röda läpparna.
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/se-hur-spanjorer-firar-trettondag-jul-med-blackface
Mot detta firande finns en spansk parlamentariker som hävdar att det är rasism. Det är också, tror jag, den gängse attityden hos opinionsmakare. Det uttrycks väl genom det problem Johan Glans får med sin arbetsgivare när gamla foton på honom dyker upp, bl a ett där han svärtat sitt ansikte. (https://www.youtube.com/watch?v=_ouPGkKJn5Q&t=2s )
I Sverige var det en debatt för ett tag sedan när män klädde ut sig till kvinnor, där även de, likt blackface, gjorde det på ett överdrivet sätt. De satt på bibliotek och läste sagor för barn. Då fanns det en grupp som protesterade mot vad de ansåg vara en sexualisering av barns miljö. Dessa hånades dock som konservativa, bakåtsträvande och fördomsfulla. Opinionseliten var i allmänhet positiva till fenomenet med dessa extremtransor.
Det intressanta med dessa två inslag är likheter och olikheter.
I bägge fallen har de som klätt ut sig gjort utklädningen till en karikatyr, till en överdrift av det som de ser ut som.
I bägge fallen har de som klätt ut sig ingen negativ avsikt avseende det de karikerar. Det finns inget nedgörande över de svarta eller över kvinnor hos dem. Det är inte förlöjligande eller förödmjukande, utan blott en förklädnad som gjorts tydlig genom karikatyren.
Det finns således inte någon avsikt grundad i rasism eller kvinnofientlighet hos dem.
En ytterligare likhet är att det finns de som har reagerat negativt mot blackface och mot transorna på biblioteken. Där slutar likheterna.
Det är en svart kvinna, således en som karikeras, som reagerat och betecknat blackface som uttryck för rasism. Ingen kvinna har, vad jag sett, lyckat ta sig fram i opinionen och uttryckt sin kritik mot transornas karikatyr av kvinnor. Istället är det, säreget nog, många kvinnor som stött karikatyren av dem.
Det tycks således inte finnas en principiell opinion där appropriation, eller kanske lite lättare uttryckt, där agerandet att karikera en människogrupps uttryck, ansiktet på en människogrupp, de svarta, eller klädseln och make-up på en människogrupp, kvinnor, är felaktigt och fördomsfullt. Ja, det är t o m rakt motsatt principiellt ty i ett fall är det djupt förkastligt, i ett annat fall är det föredömligt och värt att spridas.
Kan denna skillnad bero på att i det ena fallet protesterar några av de som karikeras, medan i det andra fallet protesterar ingen, eller i alla fall, har de som skulle ha kunnat protestera inte tillgång till protestens megafon? Notera den sista bisatsen. Förekommer protester beroende på att den ena gruppen är resursstark och har tillgång till opinionskanaler, medan i det andra fallet har de som skulle kunna protestera inte någon tillgång, dvs de är resurssvaga?
Med den senare spekulationen blir fenomenet med blackface och transor motbjudande för den som bär jämlikhet och yttrandefrihet som grundläggande värderingar. Den olika behandlingen av de två fenomenen kan bero på att i det ena fallet finns resursstarka individer, med opinionsstöd, och i det andra finns resurssvaga, utan opinionsstöd.
Det som vill framställas som de resurssvagas röst kan således vara det motsatta. Det som hörs är de resursstarkas röst, medan de resurssvaga förblir tysta eller tystade. Som alltid.
Den 24 januari 2024
Sven-Olof Yrjö Collin
I en spansk by klär människor ut sig genom att svärta sitt ansikte och måla förstorade röda läppar. Det som kallas black-face. De gör det för att fira de tre vise männen och deras ankomst till Jesusbarnet. Enligt kristen tradition var en av de tre vise männen en afrikansk kung, därav den svarta hyn och röda läpparna.
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/se-hur-spanjorer-firar-trettondag-jul-med-blackface
Mot detta firande finns en spansk parlamentariker som hävdar att det är rasism. Det är också, tror jag, den gängse attityden hos opinionsmakare. Det uttrycks väl genom det problem Johan Glans får med sin arbetsgivare när gamla foton på honom dyker upp, bl a ett där han svärtat sitt ansikte. (https://www.youtube.com/watch?v=_ouPGkKJn5Q&t=2s )
I Sverige var det en debatt för ett tag sedan när män klädde ut sig till kvinnor, där även de, likt blackface, gjorde det på ett överdrivet sätt. De satt på bibliotek och läste sagor för barn. Då fanns det en grupp som protesterade mot vad de ansåg vara en sexualisering av barns miljö. Dessa hånades dock som konservativa, bakåtsträvande och fördomsfulla. Opinionseliten var i allmänhet positiva till fenomenet med dessa extremtransor.
Det intressanta med dessa två inslag är likheter och olikheter.
I bägge fallen har de som klätt ut sig gjort utklädningen till en karikatyr, till en överdrift av det som de ser ut som.
I bägge fallen har de som klätt ut sig ingen negativ avsikt avseende det de karikerar. Det finns inget nedgörande över de svarta eller över kvinnor hos dem. Det är inte förlöjligande eller förödmjukande, utan blott en förklädnad som gjorts tydlig genom karikatyren.
Det finns således inte någon avsikt grundad i rasism eller kvinnofientlighet hos dem.
En ytterligare likhet är att det finns de som har reagerat negativt mot blackface och mot transorna på biblioteken. Där slutar likheterna.
Det är en svart kvinna, således en som karikeras, som reagerat och betecknat blackface som uttryck för rasism. Ingen kvinna har, vad jag sett, lyckat ta sig fram i opinionen och uttryckt sin kritik mot transornas karikatyr av kvinnor. Istället är det, säreget nog, många kvinnor som stött karikatyren av dem.
Det tycks således inte finnas en principiell opinion där appropriation, eller kanske lite lättare uttryckt, där agerandet att karikera en människogrupps uttryck, ansiktet på en människogrupp, de svarta, eller klädseln och make-up på en människogrupp, kvinnor, är felaktigt och fördomsfullt. Ja, det är t o m rakt motsatt principiellt ty i ett fall är det djupt förkastligt, i ett annat fall är det föredömligt och värt att spridas.
Kan denna skillnad bero på att i det ena fallet protesterar några av de som karikeras, medan i det andra fallet protesterar ingen, eller i alla fall, har de som skulle ha kunnat protestera inte tillgång till protestens megafon? Notera den sista bisatsen. Förekommer protester beroende på att den ena gruppen är resursstark och har tillgång till opinionskanaler, medan i det andra fallet har de som skulle kunna protestera inte någon tillgång, dvs de är resurssvaga?
Med den senare spekulationen blir fenomenet med blackface och transor motbjudande för den som bär jämlikhet och yttrandefrihet som grundläggande värderingar. Den olika behandlingen av de två fenomenen kan bero på att i det ena fallet finns resursstarka individer, med opinionsstöd, och i det andra finns resurssvaga, utan opinionsstöd.
Det som vill framställas som de resurssvagas röst kan således vara det motsatta. Det som hörs är de resursstarkas röst, medan de resurssvaga förblir tysta eller tystade. Som alltid.
Den 24 januari 2024
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
