Religionsfriheten tillför egentligen inget till de medborgerliga friheterna, förutom att ge ett extra skydd för tokigheter begångna i en religions namn. Så hävdar Mårten Schultz, krönikör i Svenska Dagbladet, tillika professor i civilrätt. Vi har yttrandefriheten, rätten att demonstrera, organisationsfriheten. Vad mer kan religionerna begära?
https://www.svd.se/a/BjKazG/marten-schultz-vad-tillfor-egentligen-religionsfriheten
Religionerna har en rätt som ingen annan har, t ex att skymfa folkgrupper. Schultz anför ett exempel, Åke Green, en företrädare för den vidskepliga kristna religionen, som uttryckte, med all rätt enligt hans religion, missaktning mot homosexuella. Den juridiska prövningen gav vid handen att han sannolikt hade åkt dit för hets mot folkgrupp, OM han inte tillhört den vidskepliga kristna kyrkan. Men under religionens stämpel kan hets mot homosexuella, men även, t ex ateister, ske helt öppet, i tal och skrift, och utan rättsligt ingripande.
Muslimernas religion bär i sig en hets mot judar. Deras antisemitism är oerhörd, där de tex kommer att förlita sig på att träden säger ifrån när en jude gömmer sig bakom det, så att de kan dödas. ( https://www.varldenidag.se/nyheter/muslimer-maste-doda-judar/cbblaw!dtC6ymB1xFzYo6VfpqI8BQ/ )
Nazisterna, som bär en nyare ideologi som inte klassas som religion, får knappt andas antisemitism, innan de förs till domstol.
Varför tolereras sådana groteska utfall, under namnet av religion?
Religionerna var de första ideologierna, speciellt de monoteistiska, som inte bara förklarade världen, utan som kryddade deras anrättning med etiska förhållningsregler, som att döda judar, eller, hos judarna, att krig och folkrensning är en korrekt handling när det gäller att ge judarna deras utvalda land.
De semitiska, monoteistiska religionerna, har etablerat sig i ljuv samklang med makten, t ex kristendomen, eller blev en egen makt, som islam, genom våld och svärd. Kristendomen var en ideologi som etablerade sig i samklang med de framväxande härskarna som centraliserade makten och därför behövde centraliserande instrument. Mot att kristna medgav att kungen var, inte av folket, utan av gud, fick de kristna understöd av makten för att etablera sig i rikena. Det synes ju billigare att kontrollera folket i rikena med en ideologi, som utlovade evigheten om man underkastade sig, och helvetets eldar om man opponerade sig, där det var egalt om oppositionen var mot kyrkan eller den världsliga makten. För kyrkan var det effektivare att ha makten med sig, än mot sig, som Jesus så riktigt noterade när han betraktade det romerska myntet.
Kanske religionsfriheten blev priset härskaren fick betala för att få stödet av religionerna? Det kunde förvisso till viss del användas av gryende alternativ, men de har i allmänhet fått känna av den dominerande religionens makt.
I dag används religionsfrihet för att motivera agerande som går mot det moderna samhället, t ex Greens utfall, men också i kravet att använda huvudduk där det inte är motiverat, könsseparerade bad, o s v. Religionsfriheten är idag ett instrument för förtryck och otidsenlighet.
Samtidigt är religionsfrihet något som blott ankommer etablerade religioner, dvs den är diskriminerande. Särimnerreligionen, som tillbedjer grisen Särimner, åtnjuter inte religionsfrihetens privilegier. Därmed inses att religionsfriheten är en särlagstiftning för mäktiga religioner, inte för religioner.
Stolligheter av viss natur, de som kallas religioner, skall inte ha särställning relativt andra stolligheter. Kanske religionsfrihet plöjde väg för våra demokratiska rättigheter? Men nu har vi dessa rättigheter, och behovet av religionsfrihet saknas, ja, det är t o m negativt med tanke på att religionsfrihet är diskriminerande och ett förtryckande instrument.
Avskaffa religionsfriheten och lita på de demokratiska rättigheterna.
Den 28 maj 2022
Sven-Olof Yrjö Collin
https://www.svd.se/a/BjKazG/marten-schultz-vad-tillfor-egentligen-religionsfriheten
Religionerna har en rätt som ingen annan har, t ex att skymfa folkgrupper. Schultz anför ett exempel, Åke Green, en företrädare för den vidskepliga kristna religionen, som uttryckte, med all rätt enligt hans religion, missaktning mot homosexuella. Den juridiska prövningen gav vid handen att han sannolikt hade åkt dit för hets mot folkgrupp, OM han inte tillhört den vidskepliga kristna kyrkan. Men under religionens stämpel kan hets mot homosexuella, men även, t ex ateister, ske helt öppet, i tal och skrift, och utan rättsligt ingripande.
Muslimernas religion bär i sig en hets mot judar. Deras antisemitism är oerhörd, där de tex kommer att förlita sig på att träden säger ifrån när en jude gömmer sig bakom det, så att de kan dödas. ( https://www.varldenidag.se/nyheter/muslimer-maste-doda-judar/cbblaw!dtC6ymB1xFzYo6VfpqI8BQ/ )
Nazisterna, som bär en nyare ideologi som inte klassas som religion, får knappt andas antisemitism, innan de förs till domstol.
Varför tolereras sådana groteska utfall, under namnet av religion?
Religionerna var de första ideologierna, speciellt de monoteistiska, som inte bara förklarade världen, utan som kryddade deras anrättning med etiska förhållningsregler, som att döda judar, eller, hos judarna, att krig och folkrensning är en korrekt handling när det gäller att ge judarna deras utvalda land.
De semitiska, monoteistiska religionerna, har etablerat sig i ljuv samklang med makten, t ex kristendomen, eller blev en egen makt, som islam, genom våld och svärd. Kristendomen var en ideologi som etablerade sig i samklang med de framväxande härskarna som centraliserade makten och därför behövde centraliserande instrument. Mot att kristna medgav att kungen var, inte av folket, utan av gud, fick de kristna understöd av makten för att etablera sig i rikena. Det synes ju billigare att kontrollera folket i rikena med en ideologi, som utlovade evigheten om man underkastade sig, och helvetets eldar om man opponerade sig, där det var egalt om oppositionen var mot kyrkan eller den världsliga makten. För kyrkan var det effektivare att ha makten med sig, än mot sig, som Jesus så riktigt noterade när han betraktade det romerska myntet.
Kanske religionsfriheten blev priset härskaren fick betala för att få stödet av religionerna? Det kunde förvisso till viss del användas av gryende alternativ, men de har i allmänhet fått känna av den dominerande religionens makt.
I dag används religionsfrihet för att motivera agerande som går mot det moderna samhället, t ex Greens utfall, men också i kravet att använda huvudduk där det inte är motiverat, könsseparerade bad, o s v. Religionsfriheten är idag ett instrument för förtryck och otidsenlighet.
Samtidigt är religionsfrihet något som blott ankommer etablerade religioner, dvs den är diskriminerande. Särimnerreligionen, som tillbedjer grisen Särimner, åtnjuter inte religionsfrihetens privilegier. Därmed inses att religionsfriheten är en särlagstiftning för mäktiga religioner, inte för religioner.
Stolligheter av viss natur, de som kallas religioner, skall inte ha särställning relativt andra stolligheter. Kanske religionsfrihet plöjde väg för våra demokratiska rättigheter? Men nu har vi dessa rättigheter, och behovet av religionsfrihet saknas, ja, det är t o m negativt med tanke på att religionsfrihet är diskriminerande och ett förtryckande instrument.
Avskaffa religionsfriheten och lita på de demokratiska rättigheterna.
Den 28 maj 2022
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
