ICA är ett börsnoterat företag, men ett bolag, Murgrönan Holding AB, som ägs av Ica-handlarnas förbund (87%) och AMF (13%) väljer nu att, med en ynka premie på 11%, köpa upp ICA och därefter avnotera bolaget. Skälet till avnoteringen sägs vara:
När jag föreläser om aktiemarknaden brukar jag lista fördelarna med aktiemarknaden:
Dessa fördelar överväger inte för ICA-handlarna och AMF, utan de tror sig vara kapabla att driva ICA utan att behöva tillgången till riskkapital, utan att ledningen av ICA ständigt utvärderas i sin prestation av aktiemarknaden, och att ägarna inte behöver anstränga sig för att utstå konkurrensen från andra potentiella ägare.
Ingvar Kamprad hade samma värdering av aktiemarknaden som ICA-handlarna har. Han ansåg t ex att IKEAs etablering i Ryssland aldrig skulle ha varit möjlig att göra om IKEA hade varit aktiemarknadsnoterad. H&M’s ägare, familjen Person, har ännu inte samma värdering, även om det finns misstankar att de kan lägga ett bud och ta bort H&M från aktiemarknaden. Detsamma kan sägas gälla Wallenberg-familjen, som tycks ha en väl utvecklad syn på aktiemarknaden, där de håller vissa bolag på aktiemarknaden, men andra göms i privatägda konstruktioner.
Det som det handlar om i grunden är aktiebolagets plats i ekonomin. Som Marx konstaterade, är aktiebolaget en fantastisk innovation, som möjliggör en oerhörd expansion av produktivkrafterna. Han trodde att den expansionen kom från två delar, att aktiebolaget kan attrahera bättre folk än de gamla kapitalisterna, som ju var oroliga över sitt investerade kapital, och att aktiebolaget kan attrahera mer kapital, än de ynka summor bolagen fick av sina ägare.
För mig som ekonom, är det intressant med ICAs utköp, då det pekar på marknadens gränser. För mig som politiskt engagerad noterar jag, inte utan tillfredsställelse och gapskratt, att de borgerligt lagda debattörerna inte dragit igång en debatt om detta marknadshaveri. Kanske de är nöjda med att kapitalisterna kan välja mellan marknad eller planekonomi, och att ICA, just nu, väljer planekonomin. Samtidigt som de kämpar för att marknaden skall få komma ut till småproducenter av vin på Österlen, eller till alla småbryggerierna. De tar avstånd från den reglerade marknaden genom Systembolagets försorg, men har ingen kommentar om ICA-handlarnas val av den planerade ekonomins snabbhet.
Den 29 december 2021
Sven-Olof Yrjö Collin
- Arbetsro
- Större transparens inom systemet, som ger bättre informationsflöde och därmed snabbare beslut
- Långsiktighet i investeringar
- Undkommer fokus på kvartalsresultat
När jag föreläser om aktiemarknaden brukar jag lista fördelarna med aktiemarknaden:
- Teknik för riskreduktion
- Ger riskkapital
- Kan korrigera ledarskapsmisstag
- Möjliggör makt åt fattiga aktieägare det räcker med 51% av rösterna för att bestämma över 100% av kapitalet
- Företaget bevakas ständigt, med ständig prissättning av dess förväntade prestation
- Möjliggör konkurrens mellan nuvarande och potentiella ägare
Dessa fördelar överväger inte för ICA-handlarna och AMF, utan de tror sig vara kapabla att driva ICA utan att behöva tillgången till riskkapital, utan att ledningen av ICA ständigt utvärderas i sin prestation av aktiemarknaden, och att ägarna inte behöver anstränga sig för att utstå konkurrensen från andra potentiella ägare.
Ingvar Kamprad hade samma värdering av aktiemarknaden som ICA-handlarna har. Han ansåg t ex att IKEAs etablering i Ryssland aldrig skulle ha varit möjlig att göra om IKEA hade varit aktiemarknadsnoterad. H&M’s ägare, familjen Person, har ännu inte samma värdering, även om det finns misstankar att de kan lägga ett bud och ta bort H&M från aktiemarknaden. Detsamma kan sägas gälla Wallenberg-familjen, som tycks ha en väl utvecklad syn på aktiemarknaden, där de håller vissa bolag på aktiemarknaden, men andra göms i privatägda konstruktioner.
Det som det handlar om i grunden är aktiebolagets plats i ekonomin. Som Marx konstaterade, är aktiebolaget en fantastisk innovation, som möjliggör en oerhörd expansion av produktivkrafterna. Han trodde att den expansionen kom från två delar, att aktiebolaget kan attrahera bättre folk än de gamla kapitalisterna, som ju var oroliga över sitt investerade kapital, och att aktiebolaget kan attrahera mer kapital, än de ynka summor bolagen fick av sina ägare.
För mig som ekonom, är det intressant med ICAs utköp, då det pekar på marknadens gränser. För mig som politiskt engagerad noterar jag, inte utan tillfredsställelse och gapskratt, att de borgerligt lagda debattörerna inte dragit igång en debatt om detta marknadshaveri. Kanske de är nöjda med att kapitalisterna kan välja mellan marknad eller planekonomi, och att ICA, just nu, väljer planekonomin. Samtidigt som de kämpar för att marknaden skall få komma ut till småproducenter av vin på Österlen, eller till alla småbryggerierna. De tar avstånd från den reglerade marknaden genom Systembolagets försorg, men har ingen kommentar om ICA-handlarnas val av den planerade ekonomins snabbhet.
Den 29 december 2021
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
