Det innebär att man reglera typen av produkt som producerar transporten. Vad man inte gör, är att reglera transporters utsläpp eller deras miljöbelastning, trots att det är den effekt man efterfrågar genom regleringen.
Om man tror att mänskliga besvär och samhällets kostnader är stora om människor dricker starkt alkoholhaltiga drycker, då är ju det rimliga att se till att de drickbara produkterna håller en låg alkoholhalt. Hur de är tillverkade spelar ingen roll. Men med EU-parlamentets logik, skulle man förbjuda produktionsprocessen destillering, ty det är den som producerar hög alkoholhalt. Men i Sverige är inte produktionsprocessen destillering förbjuden, bara förstatligad till stora delar, ty man inser att det inte är produktionsprocessen som är problemet, utan förbrukningen av produkten.
Ett annat exempel där man stirrar på produktionen och inte på dess effekter, är dagens utvärderingssystem av högskolors prestation, där man granskar en förutsättning för produktionen, kvalitetssäkringssystemet, istället för att granska produkten, utbildningens verkliga kvalitet.
Det rimliga vore att inte reglera hur transporten producerar sin rörelse, med el eller med fossila bränslen, utan se till hur miljöbelastande transporten är. Det innebär att beakta hela kedjan, från hur metallerna utvinns, som sedan blir motorer, bensintankar och batterier, till vilka miljöeffekter själva bilen har när den utför sin tjänst, transporten. Det är inte den fossila motorn som är problemet, utan dess miljöpåverkan, varför det borde vara transportens miljöpåverkan som skall regleras.
Med förbudet för fossila motorer, hindras en möjlig utveckling av den fossila motorn. Den miljömässiga konkurrensen mellan olika transportslag förhindras, där elmotorn ges en monopolställning.
Den 17 juli 2022
Sven-Olof Yrjö Collin