Eller hjälper du din nästa för att du följer de kristnas sk gyllene regel, att allt vad du vill andra skall göra mot dig, skall du göra mot dem? För att du därmed intecknar en biljett till himmelen och för att du i jordelivet visar en lydnad för de kristnas påbud?
Eller hjälper du din nästa för det som tycks ligga under den gyllene regeln, att du genom hjälpen ger en signal till din nästa, hur den skall agera gentemot dig? Din hjälp är helt enkelt en investering i en relation, där du förväntar dig möjligheten till avkastning senare, genom att den andre gör mot dig vad du vill.
Den hjälpsamma människan är ett problem för ekonomen som utgår från att människan agerar egoistiskt. Om den hjälpsamme agerar som kristen, dvs hjälper för en inteckning i himlen, då förstår ekonomen hjälpsamheten. Om hjälpen görs som en tydlig investering, om än indirekt, för att den hjälpte skall hjälpa tillbaka, eller som rykte om att vara hjälpsam, vilket gör andra hjälpsamma mot den, då förstår ekonomen.
Men en hjälpsamhet för hjälpens skull, för den andres skull, oaktat omedelbar eller indirekt återbetalning i form av hjälp, då står ekonomen handfallen. Kanske den tar till en glädje i hjälpsamhet, att individen hjälper, och när den ser uppskattningen hos den hjälpte, erfar den en glädje, en egoistisk glädje?
Men en hjälp som görs av plikt, för att det är rätt att hjälpa, oaktat vad det ger den hjälpsamme, är en irrationell handling utifrån ekonomens egoistiske tolkning.
Men ekonomen har ytterligare en räddningsplanka, hjälpsamhetens uppoffring. Om hjälpen som ges blott är en ringa uppoffring för hjälparen, då kan den ske. Men om uppoffringen skulle vara betydande, då kommer den inte att ske, utan att hjälparen kan se en effekt för den själv. Att hjälpa en gammal människa över gatan, är en ringa uppoffring, varför den kan ske, utan någon belöning för hjälparen. Men att hjälpa en människa med större uppoffring, t ex en arbetsdag, ett bohag, en veckas inneboende, kan inte ske blott för hjälpens skull.
Men kan man tänka sig att det inte finns något egoistiskt i hjälpen, att det är bra för människan, eller funktionellt i hjälpen, att det är bra för mänskligheten? Där hjälpen som sådan, oaktat dess konsekvenser, vare sig som individuell nytta eller samhällelig plikt, är skälet till hjälpen? Kan man tänka sig att människan hjälper, t ex som instinkt, men som saknar evolutionär funktion?
Och därmed får du bli irriterad, ty jag tycker att jag nu formulerat en intressant fråga: Kan man förklara hjälpen med annat än egoism eller plikt? T ex omsorg, att människan har en omsorg om andra människor, men den omsorgen saknar egoistisk eller evolutionär grund?
Gör människan något, dvs hjälper varandra, vilket förvisso kan ha goda konsekvenser, men där motivet är meningslöst, dvs utan innehåll? Har människan förmåga till omsorg, vilket i sin tur inte kan förklaras? Finns det ett mänskligt agerande som är obegripligt?
Den 18 juli 2021
Sven-Olof Yrjö Collin