Den besuttne investerar i aktier. Den absoluta merparten av de pengarna går inte till företagen, som riskkapital, utan till andra ägare, som avslutar sitt ägarskap genom att sälja aktierna. Den besuttne sitter still, gör inget, annat än riskerar att egendomen faller i värde. Och säljer när egendomen stigit tillräckligt i värde. Vinsten den besuttne gör, beskattas mildare än arbete, och i fallet med Investerarsparkonto, inte alls (utan som schablonskatt på egendomen, en sorts fastighetsskatt på aktier).
Den besuttne äger en lägenhet eller ett hus. Där bor den och lever. Och sitter. Kanske adderar den lite värde med de frekventa köksbytena, men det är sannolikt en försumbar värdetillförsel relativt vad dagens lägenhetsmarknad och husmarknad ger i form av värdestegring genom besuttenheten som enda aktivitet. Vinsten beskattas, om den inte skjuts upp en gång, men återigen, markant lägre än arbetsinkomster.
Socialisten delar upp världen i arbetare och kapitalister. Men den har också en syn på arbetets värde som borde förmå den att dela upp kapitalister i den grupp som får avkastning på sitt kapital genom att arbeta och den grupp som får avkastning genom att vara besutten. Den arbetande kapitalisten borde vara omhuldad, då den bidrar med sitt arbete, sitt risktagande och sitt utvecklande av företag. Medan den besuttne, som blott sitter likt den gamla aristokratin, som genom sitt ägande, och blott sitt ägande, dvs egendom, erhåller värde, är den som inte borde gillas, och därför kunde med skatter digna ner. Och av de värsta, är de besuttna genom fastighetsegendom, ty där finns inte ens en produktiv egendom bakom ägandet.
Idag sker en mycket stor del är värdetillväxten i egendom, där arbetet är frånvarande och ägaren blott ägnar sig åt att vara besutten. Vi har fått tillbaka den lata aristokratin, som tillgodogör sig enorma värden genom att vara besutten. Inte genom att arbeta. Inte genom att tillföra värde. Blott genom besuttenhet. För att uttrycka sig så vulgärt som fenomenet är värdigt, det är den stora rövens värde.
De besuttna är motsatsen till socialistens motto: Arbeta och gör rätt för dig. Genom att tillföra värde till samhället, gör du din plikt. Den besuttne känner ingen plikt. Den fullgör ingen plikt. Den tillför inget värde.
Den besuttne är värdelös. Men äger enorma värden. Så bisarrt är samhället.
Den 9 augusti 2021
Sven-Olof Yrjö Collin