En ryslig hemlighet kan jag röja, med risk för att anmälas för sexism. Men eftersom jag inte har en arbetsgivare, är jag fri att berätta om verkligheten, sådan den erfars av mig.
Jag och några, som är anställda och därför inte bör namnges, har uttrycket: Tjejuppsats. Det är en uppsats som kräver en oerhörd datainsamling, ett evigt harvande och kämpande med en enorm mängd årsredovisningar, med jagande av information på internet. Ett träligt arbete. Blott en människa med hög arbetsmoral och tålighet för ensidigt arbete klarar den typen av uppsatsupplägg. Sannolikheten att ett sådant arbete skall bli framgångsrikt är enormt till fördel för rena kvinnogrupper.
Killgrupper är sådana, att de möjligen klarar en eftermiddag med att ladda ner data, och sedan tar de en så enkel teori som möjligt, så de inte behöver komplicerad datainsamling. Däremot kan de klara flera dagars analys, med komplicerade modeller.
Så, män och kvinnor har liknande kognitiv förmåga. Men i konsten att utnyttja den förmågan, skiljer de sig åt.
(och för er som inte är förliga i statistisk och för er som har en politisk agenda, måste jag säga att detta är tendenser, och att det finns undantag, dvs det finns kvinnor som inte tål hårt, ensidigt arbete och män som tål det)
Frågan som forskarna ställer sig, är om studiebegåvning, dvs den kognitiva och den motiverade förmågan, skall avgöra tillträde till högskolan, eller om, som med högskoleprovet, blott den kognitiva förmågan skall avgöra tillträde. De tycks ju mena att idag är männen inkvoterade genom högskoleprovet.
Jag är man, och var under gymnasiet föga motiverad att studera. Därför fick jag ett betyg som ingen idag skulle kunna använda för att komma in på någon utbildning, förutom lärarutbildningen.
Eftersom jag är allts referenspunkt, tycker jag att varken gymnasiebetyg eller högskoleprov skall avgöra om man får läsa på universitetet. Det är den faktiska förmågan man har till högskolestudier som bör avgöra. Den kan visa sig genom hur man klarar den första terminens studier. Då prövas man i det som är det som skall prövas, hur man klarar högskolestudier. Man prövas inte om man lyckats leva sin ungdom utan oroligheter, som tagit tid från studier, men som lett till att du läst alla Freuds böcker. Man prövas inte i sin kognitiva förmåga under fem timmar på högskoleprovet. Man prövas i det som skall göras, högskolestudier.
Därför skulle jag önska att tillträdet till den första terminen var fritt. Helt fritt. Där prövas man i speciellt prövande kurser. I mitt ämne vore det sådant som organisationsteori, där du får visa din förmåga att hantera begrepp, och i redovisning, där du får visa förmåga att förstå system. Jag tror, men vet ej, att de som klarar sådana kurser, har goda förutsättningar för att klara ett ekonomprogram. Andra program har andra kurser som kan vara utslagsgivande.
Då prövas förmågan, både den kognitiva och den motiverande, för att klara studierna. Då slipper i kvotering.
Öllsjö den 31 maj 2019