(https://nynashamn.se/service/service-ovrigt/aktuellt/aktuellt/2022-10-28-kommunen-undersoker-uppgifter-som-framkommit-i-media )
Jomshof, Sverigedemokraternas partisekreterare, uppges ha mist anställningar p g a att han var Sverigedemokrat, där skolan hävdade att han inte fick fortsatt förordnande då han inte delade skolans värdegrund.
Den självklara frågan är om läraryrket skall vara reserverat för vissa ideologier, och, om det är så, vilka ideologier är de acceptabla och vilka är de oacceptabla? Därefter kommer den stingsliga frågan, hur skall varje enskild skola granska varje lärares ideologiska övertygelse?
Den först frågan är tillräckligt svår, dvs vilka ideologier skall accepteras? En skola hänvisade till en värdegrund. Den kan vara grund för selektion av ideologier. Men, hur avgör man vad en ideologi är? Definieras en ideologi av det som de ideologiska företrädarna betraktar som grundläggande texter, t ex partiprogram och heliga texter. Eller definieras en ideologi av vad ideologins företrädare gör och har gjort?
Om man i värdegrunden har människors lika värde och demokrati som värdegrund, då bortfaller judendom, islam, nazism och kommunism, eftersom de är uttalat diskriminerande, ja, några är t o m rasistiska och samtliga tar avstånd från demokrati. Kristendomen är aningen svårare då företrädare, i alla fall i Sverige, numer agerar utifrån lika värde och demokrati. Men de har tidigare agerat mot demokrati och lika värde, och de har fortfarande Bibeln som helig text, med sin ohyggliga rasism och våldsamhet i Gamla Testamentet, och t o m uttryck för våld i Nya Testamentet.
Den andra frågan är än svårare. Hur granskar man lärarens ideologi? Skall de varje år uppge vilken världsåskådning de har? Eller skall man nöja sig med synliga uttryck, t ex bärande av kippa, kors, hijab, hammare & skära eller runor, eller om de gör sig synliga t ex genom att företräda organisationer som är bärare av ideologin? Om man blott använder synliga uttryck, då skapar man en stark tystnadskultur bland lärarna, som gömmer sin världsåskådning för att få behålla sitt arbete. Om man granskar deras världsåskådning utifrån årliga intervjuer, då befrämjar man också en tystnadskultur.
Men kanske det viktigaste är att en skola, genom att selektera lärare utifrån deras världsåskådning, tydligt demonstrerar att skolan inte har demokrati som värdegrund, varför den skolans agerande strider mot läroplanens stipulerande av demokratins värde.
Det viktiga i bedömning av lärare måste vara deras agerande i klassrummet, om de där företräder läroplanen eller avviker från den genom att i klassrummet försöka indoktrinera eleverna och studenterna i en världsåskådning som strider mot läroplanen.
Min världsåskådning är den demokratiska socialismen. Jag hoppas innerligen att ingen kan visa på att jag har befrämjat den världsåskådningen i mitt klassrum. Jag har aldrig burit en symbol för min världsåskådning i klassrummet. En gång gjorde jag ett avsteg, vilket jag ångrar idag och inser att det var fel agerande. Jag bar den ukrainska flaggan på kavajslaget, i solidaritet med Ukraina när deras östra delar blev angripna. Det var fel. Som lärare är min uppgift inte att solidarisera mig med något land. Som lärare skall jag diskutera landet och vad den är utsatt för, men utan att ta ställning för Ukraina.
Min åsikt är att en lärare inte skall demonstrera sin världsåskådning, vilket innebär att en lärare inte skall bära symboler, som t ex kors, kippa, hijab, regnbågshalsduk eller ukrainsk flagga.
En lärare må ha vilken världsåskådning som den vill, men klassrummet skall vara fri från den världsåskådningen.
Den 1 november 2022
Sven-Olof Yrjö Collin