En muslim, som är nämndeman, som företräder Vänsterpartiet, tycks ha agerat märkligt i några domar, och skriver i andra sammanhang om sin tro och övertygelse. Det senare, att han följer sin övertygelse i sitt liv, borde inte vara en nyhet. Det är väl rimligt att man följer sin övertygelse? Att han följer sin övertygelse, borde inte vara ämne för kritik, däremot den övertygelse han följer.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/oW1Pom/namndeman-for-v-forsvarar-slag-mot-upprorisk-fru
Det som kan vara en nyhet, är det som insinueras, men inte påvisas, att han dömt utifrån en religiös bestämning som strider mot svensk rätt. Skulle det vara så, visar det på en strategisk punkt i nämndemannasystemet. Systemet är inte till för att folket skall ha insyn i domstolarna, ty då skulle nämndemännen ha skyldighet att delta, men inte att avgöra domar. Om systemet är till för att folket skall kunna påverka domstolarnas beslut, då kan hans dömande inte kritiseras, om det inte är uppenbart lagstridigt. Då får man acceptera, ja, det är själva poängen med folkets nämndemän, att folkets kultur tar sig in i domstolarna, i detta fall, den islamiska kulturen. Att en nämndeman dömer utifrån sitt folks rättsuppfattning, så länge det rör sig inom tolkningar och inte brott mot lag, är helt enligt systemet, och kan därför knappast vara en nyhet. Att en muslim är en muslim är inte en nyhet.
Den andra nyheten i saken är att han är representant för Vänsterpartiet, där nyheten, som jag uppfattar den, är att Vänsterpartiet har en partirepresentant som tycks avvika från Vänsterpartiets ideologi, då främst dess feminism. Det som är det intressanta i detta är att Vänsterpartiet tycks sakna ideologisk skolning av sina medlemmar och att de saknar en stark partikultur som innebär att muslimer som följer islam inte känner sig hemma i partiet och att de andra i partiet trycker ut en sådan ideologisk avfälling. Det är som om det i Vänsterpartiet inte finns en insikt att en muslim är en muslim.
Nej, det som är en nyhet, som inte är en ny nyhet, är de svaga försvarsmurar som det svenska samhället har för islam, ja, kanske för alla totalitära religioner. Vi har haft ganska hyfsade försvarsmurar mot de politiska totalitära ideologierna. Kommunismen har aldrig accepterats och nazismen har alltid motarbetats.
Men islam får tära på vår demokratiska byggnad, tugga lite här och där. Domarna tiger och kanske lider. Partierna blundar så hårt de kan, på det att de skall få röster genom att ha med människor som kan dra till sig röster, bland annat för att de är muslimer. Så, Vänsterpartiets tvekan inför uteslutning är korrekt. De vet att en muslim är en muslim. Det är ju en av poängerna med dem. Ty då får man röster. Samtidigt visar man upp mångfald. Men kan skrattretande nog, inte dölja att mångfalden i detta fall består i att samtidigt hysa feminism och anti-feminism.
Nej, att en muslim är en muslim, är ingen nyhet. Inte heller det svaga skyddet för svensk demokrati och svensk kultur.
Den 14 november 2021
Sven-Olof Yrjö Collin