Demokrati kan ses som en form, där envar har rätt att tänka och uttrycka sig och att forma organisationer som befrämjar det som den vill uttrycka. Vad som uttrycks, dvs innehållet i tankarna, är inte föremål för demokratin, ty om det hade varit så, hade ju demokratin inskränkts. Demokrati är likgiltigt för innehållet i tankarna.
Mot den synen på demokrati står de som hävdar att demokrati är att ha en viss uppsättning värderingar, som de benämner ’Demokratiska värderingar’. De säger att demokratiska värderingar är t ex allas lika värde. Enligt dem är man inte demokrat om man t ex är anti-semit. Demokrati är för dessa inte en form, utan ett innehåll.
Demokrati som form ger frihet till individer, grupper och organisationer att företräda värderingar som de själva väljer. Demokrati som innehåll, inskränker däremot värderingsomfånget i samhället och accepterar endast en uppsättning värderingar. Formdemokraten anser därför att innehållsdemokraten egentligen inte alls är demokrat, eftersom formdemokraten inte kan acceptera en inskränkning av värderingar. Innehållsdemokraten anser däremot att formdemokraten accepterar icke-demokratiska värderingar, och därför inte kan anses vara demokrat.
Dessa två typer av demokrati står mot varandra och kan aldrig mötas. De är oresonliga mot varandra. De befinner sig i motsatta skyttegravar, trots att de bägge har ordet demokrati på sina baner.
Jag tillhör den ideologi som kallas demokratisk socialism, som bl a innebär att vi vill låta demokratins ideal genomsyra samhället. Med det avses demokrati som form. Vi har däremot också värderingar, som människors lika värde, där människans värde inte beror på människans religion, klass, kön, hudfärg, funktionella färdigheter, o s v. Den värderingen vill vi gärna skall karakterisera samhället. Men, som formdemokrater, får vi acceptera att våra värderingar, i ett demokratiskt samhälle, inte genomsyrar samhället. Vi kan arbeta för våra värderingar och vi hoppas att de vinner och genomsyrar samhället. Men vi är utlämnade till vårt grundläggande ideal, att det är demokratin som avgör vilka värderingar som råder.
Vi står därför på en optimistisk formdemokratisk grund, där vi tror att vi genom demokrati kan etablera ett samhälle med de värderingar vi håller för sanna, eller i alla fall, för goda. Vi står på den optimistiska Upplysningens grund, med tron att kunskap och helt öppen och fri debatt ger ett gott samhälle.
Vi skulle aldrig komma på tanken att hävda att ’lika värde’ är en del av demokratin. Det är för oss en konsekvens av ett demokratiskt samhälle, inte en förutsättning.
Öllsjö den 21 oktober 2020
Mot den synen på demokrati står de som hävdar att demokrati är att ha en viss uppsättning värderingar, som de benämner ’Demokratiska värderingar’. De säger att demokratiska värderingar är t ex allas lika värde. Enligt dem är man inte demokrat om man t ex är anti-semit. Demokrati är för dessa inte en form, utan ett innehåll.
Demokrati som form ger frihet till individer, grupper och organisationer att företräda värderingar som de själva väljer. Demokrati som innehåll, inskränker däremot värderingsomfånget i samhället och accepterar endast en uppsättning värderingar. Formdemokraten anser därför att innehållsdemokraten egentligen inte alls är demokrat, eftersom formdemokraten inte kan acceptera en inskränkning av värderingar. Innehållsdemokraten anser däremot att formdemokraten accepterar icke-demokratiska värderingar, och därför inte kan anses vara demokrat.
Dessa två typer av demokrati står mot varandra och kan aldrig mötas. De är oresonliga mot varandra. De befinner sig i motsatta skyttegravar, trots att de bägge har ordet demokrati på sina baner.
Jag tillhör den ideologi som kallas demokratisk socialism, som bl a innebär att vi vill låta demokratins ideal genomsyra samhället. Med det avses demokrati som form. Vi har däremot också värderingar, som människors lika värde, där människans värde inte beror på människans religion, klass, kön, hudfärg, funktionella färdigheter, o s v. Den värderingen vill vi gärna skall karakterisera samhället. Men, som formdemokrater, får vi acceptera att våra värderingar, i ett demokratiskt samhälle, inte genomsyrar samhället. Vi kan arbeta för våra värderingar och vi hoppas att de vinner och genomsyrar samhället. Men vi är utlämnade till vårt grundläggande ideal, att det är demokratin som avgör vilka värderingar som råder.
Vi står därför på en optimistisk formdemokratisk grund, där vi tror att vi genom demokrati kan etablera ett samhälle med de värderingar vi håller för sanna, eller i alla fall, för goda. Vi står på den optimistiska Upplysningens grund, med tron att kunskap och helt öppen och fri debatt ger ett gott samhälle.
Vi skulle aldrig komma på tanken att hävda att ’lika värde’ är en del av demokratin. Det är för oss en konsekvens av ett demokratiskt samhälle, inte en förutsättning.
Öllsjö den 21 oktober 2020
RSS-flöde
