Judiska företrädare stormade mot Rebeckas text och kallade hennes twitter för ’vidrigt och smaklöst’, ’respektlöst’, ’oanständigt’, ’ovärdigt’, ’skamlös trivialisering av Förintelseoffers lidande’. Judiska Ungdomsförbundet skrev: ” Du läser om Anne Frank, ett barn [hon var 13 år, dvs ungdom, när hon började gömma sig, mitt klargörande] som mördades [hon dog av fläcktyfus, mitt klargörande]i Förintelsen pga att hon var judinna, och kopplar sedan hennes berättelse till sex. Detta är så otroligt vidrigt och smaklöst”. Israels ambassadör skrev ”å det starkaste fördömer denna avskyvärda förolämpning, som är respektlös mot minnet av Anne Frank”. Många andra opinionsledare stormade mot hennes inlägg.
Resultatet av hennes inlägg blev att hennes eget parti, SD, kritiserade henne för hennes ’jargong’, något hon minsann haft tidigare, men då riktat mot andra, mer legitima offer, och omplacerade henne, till en icke-publik position. Hon lämnade förtroendeposten. Själv skrev hon: ”Min story syftade till det goda och mänskliga hos Anne – inte att förminska ondskan som hon utsattes för.”
Reaktionen på hennes inlägg har likheter med muslimers reaktioner på kritik mot islam, speciellt den typen av kritik eller kommentarer som de anser är respektlöst, som att bränna koranen eller återge muhammed på bild. Reaktionen på Rebeckas text har en sorts religiositet över sig, där innebörden är att Rebecka har hädat. Därav de oerhört starka reaktionerna.
Anne Frank var en ung människa, som fick gömma sig för nazisterna p g a att hon var judinna. Hennes gömställe avslöjades och hon sändes till ett koncentrationsläger där hon dog av en sjukdom.
Hon skrev en dagbok, som så många andra flickor gör. Den gavs ut som bok efter kriget. Den blev mycket uppmärksammad och läses fortfarande idag, vilket bl a Rebecka är ett bevis på. Värdet av boken består i att det är en autentisk, i alla fall efter att den ocensurerade versionen getts ut, berättelse från en ung människa under rasistisk förföljelse.
Men Anne Frank har också blivit ett helgon i vad som Esther Benbassa kallat Förintelsens religion. Förintelsereligionen rymmer heligheter, har bönen ’Vi skall aldrig glömma’, och har en förmåga att attrahera stora resurser till sin religiöst liknande minneshållning över Förintelsen. I denna religion finns helgon, likt den oberörbara profeten i islam, där Anne Frank är en sådan helighet som inte kan beskrivas på något annat sätt än vad Förintelsereligionen medger. Likt muslimerna, som anser sig ha rätt att bestämma över hur andra skall få lov att behandla muhammed, har Förintelsekyrkan gett sig rätt att bestämma hur ett av deras helgon, Anne Frank, skall få beskrivas.
I Förintelsereligionen är det förbjudet, ja, det är en hädelse att beskriva helgonet som en en levande människa. Vilket Rebecka ansåg att hon gjorde.
Jag vänder mig med kraft och med avsky mot den religiositeten. De förestår en religiositet, ett förtryckande, ett anti-upplysningsagerande som är djupt ovärdigt ett demokratisk liberalt samhälle.
Att beskriva Anne Frank som en ung, älskande flicka eller att återge mohammed på en bild, är en yttrandefrihetsrätt som vi har. Att storma mot sådana beskrivningar som hädelse och kränkning är att storma mot det liberala samhällets kyrka, grundat på Upplysningen, vari ingår rätten att tänka och rätten att yttra sig.
Rebecka göms nu på en ekonomiavdelning, ett offer för den moderna, förtryckande religiositeten.
Bilden av Anne Frank skall vara helgonet, och skall absolut inte berikas med alla hennes mänskliga dimensioner. Kyrkan fastslår, med styrka och med uteslutning, att Anne Frank skall behandlas med den endimensionalitet som ett helgon har. Anne Frank får finna sig i att reduceras till blott ett helgon.
Anne Frank förvägras den humanitet som hon hade genom att vara en levande människa, vilket gör hennes öde så gripande och så angeläget.
Den 12 december 2022
Sven-Olof Yrjö Collin