I en artikel säger Christine Wamsler, professor i hållbarhetsvetenskap vid Lunds Universitet, enligt Svenska Dagbladet (230126) ” vår gemensamma medmänsklighet, inre förmågor som självreflektion, mindfulness, medkänsla, empati och perspektivtagande. När dessa tränas kan känslan av samhörighet öka. … Många sådana egenskaper är naturliga för oss när vi är unga, men jag skulle vilja påstå att vi förlorar dem när vi går genom de utbildningssystem som vi har etablerat i dag,”
( https://www.svd.se/a/dwLA5o/inner-development-goals-inre-omstallning-kravs-for-att-bromsa-klimatkrisen )
Notera att hon inte säger, ’jag vet’, vilket kanske borde vara ett uttryck för en professor, utan hon säger ’jag skulle vilja påstå’, dvs ett auktoritärt, grundlöst påstående, baserat, inte på kunskap, utan på vilja, ’jag skulle vilja’.
Till skillnad från den professorn, finns det en professor, Sven-Olof Yrjö Collin, som numer är självutnämnd vid ett svartlistat universitet, Free University of Scania, som till idag publicerat två studier, och arbetar på en tredje, som försöker skapa en aning, en gnutta kunskap kring om utbildning leder till att människan blir det som Christine vill påstå, dvs blir mer egoistisk, eller snarare, om hon får en moralisk orientering som är motsatt idealism och som är mer relativistisk, dvs moraliskt agerande kan inte baseras på principer utan beror på omständigheter.
Till skillnad från Christine vet jag att en del forskning visat att utbildning inte påverkar moralisk orientering så mycket, men att det finns en viss selektionseffekt, vilken innebär t ex att människor med svagare idealism tenderar att välja ekonomi som utbildningsämne. Själv har jag bl a funnit att selektionseffekten mot idealism finns, men att utbildningseffekten i ekonomi är en förhöjning av idealismen, så att sluteffekten är att den initiala skillnaden eroderat.
Men dessa resultat är mycket svaga. Därför säger jag idag att det tycks kunna finnas en selektionseffekt, men det kan också finnas en utbildningseffekt, som kan kallas indoktrinering. Men allt detta är oerhört osäkert eftersom det är mycket svårt att empiriskt observera moralisk orientering.
Därför kan jag med bestämdhet hävda att Christinas påstående i första ledet är riktigt, ty hon kan blott vilja påstå, ty hon kan med säkerhet idag inte säga om utbildningen medför att vi förlorar moralisk halt genom utbildning. Det senare ledet, dvs hennes påstående, kan, av en som känner lidelse för sanning och inte för marknadsföring, blott framställas som en möjlig hypotes, men en hypotes som är ytterst svag då forskning hitintills inte pekar ut den som trolig. Ja, det kanske t o m är så, att hypotesen inte blott kan förkastas, utan att dess kontradiktion kan antas ha större sannolikhet att vara korrekt.
Men, hennes vilja att påstå skall ses utifrån hennes egenintresse, ty är man professor i hållbarhet, då ligger det i hennes egenintresse, det som också kallas egoism, att vilja hävda något som innebär att hennes förmåga får ett ökat marknadsvärde. Det finns visst stöd för det hävdandet. I en studie fann vi att ekonomerna hade signifikant högre idealistisk orientering än humanisterna. Vi tolkade det som ett uttryck för att ekonomerna visste att de hade lysande marknadsutsikter, medan humanisterna visste att de hade en mycket hög sannolikhet att inte kunna få anställning inom sin specialisering. Således, moralisk orientering kan påverkas av individens marknadsförutsättningar. Något som kan förklara Christinas vilja till sitt påstående. En sådan förklaring skulle säga att hennes egoism inte är skapat av hennes skolor, utan av den marknadssituation där hon befinner sig.
Den 28 januari 2023
Sven-Olof Yrjö Collin
( https://www.svd.se/a/dwLA5o/inner-development-goals-inre-omstallning-kravs-for-att-bromsa-klimatkrisen )
Notera att hon inte säger, ’jag vet’, vilket kanske borde vara ett uttryck för en professor, utan hon säger ’jag skulle vilja påstå’, dvs ett auktoritärt, grundlöst påstående, baserat, inte på kunskap, utan på vilja, ’jag skulle vilja’.
Till skillnad från den professorn, finns det en professor, Sven-Olof Yrjö Collin, som numer är självutnämnd vid ett svartlistat universitet, Free University of Scania, som till idag publicerat två studier, och arbetar på en tredje, som försöker skapa en aning, en gnutta kunskap kring om utbildning leder till att människan blir det som Christine vill påstå, dvs blir mer egoistisk, eller snarare, om hon får en moralisk orientering som är motsatt idealism och som är mer relativistisk, dvs moraliskt agerande kan inte baseras på principer utan beror på omständigheter.
Till skillnad från Christine vet jag att en del forskning visat att utbildning inte påverkar moralisk orientering så mycket, men att det finns en viss selektionseffekt, vilken innebär t ex att människor med svagare idealism tenderar att välja ekonomi som utbildningsämne. Själv har jag bl a funnit att selektionseffekten mot idealism finns, men att utbildningseffekten i ekonomi är en förhöjning av idealismen, så att sluteffekten är att den initiala skillnaden eroderat.
Men dessa resultat är mycket svaga. Därför säger jag idag att det tycks kunna finnas en selektionseffekt, men det kan också finnas en utbildningseffekt, som kan kallas indoktrinering. Men allt detta är oerhört osäkert eftersom det är mycket svårt att empiriskt observera moralisk orientering.
Därför kan jag med bestämdhet hävda att Christinas påstående i första ledet är riktigt, ty hon kan blott vilja påstå, ty hon kan med säkerhet idag inte säga om utbildningen medför att vi förlorar moralisk halt genom utbildning. Det senare ledet, dvs hennes påstående, kan, av en som känner lidelse för sanning och inte för marknadsföring, blott framställas som en möjlig hypotes, men en hypotes som är ytterst svag då forskning hitintills inte pekar ut den som trolig. Ja, det kanske t o m är så, att hypotesen inte blott kan förkastas, utan att dess kontradiktion kan antas ha större sannolikhet att vara korrekt.
Men, hennes vilja att påstå skall ses utifrån hennes egenintresse, ty är man professor i hållbarhet, då ligger det i hennes egenintresse, det som också kallas egoism, att vilja hävda något som innebär att hennes förmåga får ett ökat marknadsvärde. Det finns visst stöd för det hävdandet. I en studie fann vi att ekonomerna hade signifikant högre idealistisk orientering än humanisterna. Vi tolkade det som ett uttryck för att ekonomerna visste att de hade lysande marknadsutsikter, medan humanisterna visste att de hade en mycket hög sannolikhet att inte kunna få anställning inom sin specialisering. Således, moralisk orientering kan påverkas av individens marknadsförutsättningar. Något som kan förklara Christinas vilja till sitt påstående. En sådan förklaring skulle säga att hennes egoism inte är skapat av hennes skolor, utan av den marknadssituation där hon befinner sig.
Den 28 januari 2023
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
