I en debattartikel för dock skribenten fram att dessa angrepp är förstorade relativt de stora angreppen på akademisk frihet. Det är inte helt klart i artikeln vad som avses, men jag kan fylla i mina egna faktorer, där forskningsfinansiering genom intressenter, som företag, organisationer och privatpersoner, leder forskningen, samtidigt som dominerande paradigm inom vetenskapsfält också styr forskning. Akademisk frihet kan därför sägas vara en chimär, ty forskningen är oftast styrd och kontrollerad, och, inte mints, begränsad.
Men medan skribenten tycks anse att de stora styrningarna, intresseforskning och paradigm, förringar de mindre ideologiska styrningarna, som jämställdhetsintegration, kan jag inte se att man inte skall bekämpa bägge. Akademisk frihet möter ett flerfrontsangrepp, och vi måste klara alla angreppen.
https://www.kontextpress.se/politik/kulturkrig-mot-universitetet?
Om jag må gräva ur egen erfarenhet, så har jag, ibland med dramatiska konsekvenser, erfarit de ideologiska angreppen. Från rektor och dekan utgick ett påbud att alla kurser skulle rymma hållbarhetsbegreppet. I min kurs i företagsstyrning ingick det naturligt, som en del i den frivilliga och numer reglerade redovisningen. Men politrukerna ansåg att det inte räckte, ty jag demonstrerade inte hållbarhet, det var inte satt som ett speciellt moment, det lyste inte på kursplanen, det demonstrerades inte. Och, som så ofta idag, substans kommer efter form, symbolen är det viktiga. Jag visade aningen medgörlighet, p g a en klok ledare som tillfälligtvis hade position som programansvarig, genom att en av dessa hållbarhetspolitruker skulle få vara med på en studentredovisning, i det momentet där det ändå skulle ha förekommit, när studenter presenterade sina analyser över koder och reglering. Men när det blev dags för momentet, var hon tyvärr upptagen. Form före substans! Men när sedan denna politruk gick ut i massmedia och förkunnade att all ekonomutbildning på högskolan skulle genomsyras av hållbarhet, satte jag ner foten, och meddelade i samma massmedia att så länge jag fanns, borgade jag för att akademisk frihet skulle råda. Tre månader senare var jag arbetsbefriad, dvs praktiskt sett avskedad och utrensad från högskolan.
Intressestyrningen erfor jag när jag gjorde en undersökning om offentlig-privata partnerskap för ESO, Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi. De var tämligen oblyga i att begära att vi skulle använda spelteori i vår analys. Vi stod på oss och använde en institutionell teori, som är empirinära och som beaktar mer varierade bevekelsegrunder bakom mänskligt agerande än den individuella egoismen i spelteorin. Vår rapport förkastades som kvalitetsmässigt undermålig och publicerades aldrig. Jag blev förbannade och skrev om rapporten till artikelformat, som blev accepterad av Public Productivity & Management Review, där den hitintills fått 73 citeringar. Jag hade tur att ESO inte ansåg att de hade köpt rätten till kunskapen.
Den paradigmatiska styrningen har yttrat sig på olika sätt. Jag inkluderade ett kapitel från Marx’ Kapitalet, den tredje boken, i min kurs om företagsstyrning, där han utför en mycket intressant analys av aktiebolaget, vilket är den ekonomiska organisationsform som är mest uppmärksammad i företagsstyrningen. Jag har fått åtskilliga glåpord med hänvisning till DDR och kommunism p g a det kapitlet. Men ingen har försökt ta bort det kapitlet från kursen. Här har den akademiska frihetens ’Lehrfreiheit’ fått råda. Glåporden är ju enbart obildade, okunniga och, ja, rent ut sagt, dumma.
Jag har erfarit den paradigmatiska styrningen i några artiklar, där jag har tvingats, mer eller mindre, dölja det marxistiska anslaget när jag fört in sådana marxistiska begrepp som praxis, vilket är ett alternativ till det mer borgerliga begreppet institution. Jag tror jag lyckats främst genom att granskare är så obildade att de inte känner igen marxismen i begreppet.
Det finns således många arenor där den akademiska friheten är under angrepp. Vi som pläderar för den akademiska friheten måste dagligen kämpa för den, vare sig angreppen kommer utifrån den akademiska samfälligheten, som de ideologiska angreppen och köpeforskningen, eller inifrån, som med de paradigmatiska begränsningarna.
Öllsjö den 3 april 2020