He who is silent and bows his head dies every time he does so.

He who speaks aloud and walks with his head held high dies only once     [Giovanni Falcone]
Sven-Olof Yrjö Collin
  • Blogg
  • About
  • Contact
  • Ny sida

Adolf Hitler som referens

16/5/2018

0 Comments

 
Det var en avhandling om ledarskap i folkrörelseorganisationer. Jag ögnade igenom den. Det var där, genom den läsningen, som jag fann ledarskapsforskningens blinda fläck. En så stor blind fläck att jag blev furiös. Här skulle minsann visas på det oseriösa, när de blundar för det uppenbara. Här skulle markeras att man inte får blunda för det som finns, för det uppenbara. Normen är given, huggen i sten, att akademisk forskning aldrig är politisk korrekt, utan blott kunskapstörstande.

Jag gick till Universitetsbiblioteket och begärde fram den boken jag bläddrat i vid tidigare tillfällen, med lite sensationslystnad i läsningen, men ändå inte riktigt läst. Jag läste väl valda delar, då jag inte hade tid att läsa hela boken. Men jag fann intressanta insikter i konsten att leda en folkrörelse. Insikter som hade kunnat, och som borde ha berikat avhandlingen. Men det fanns också insikter som överensstämde med avhandlingens, varför boken också kunde användas för att stödja resonemang i avhandlingen.

Under seminariet inväntade jag ett lämpligt tillfälle. Jag begärde ordet och förklarade att det fanns insikter värda att ta till sig och att det finns litteratur som inte var refererad, kanske inte ens genomgången. Så läste jag upp ett lämpligt citat om ledarskap i folkrörelser från boken som anslöt till avhandlingens teser. Jag förklarade varför jag valt ut det. Och jag angav referensen.

Adolf Hitler. ’Min kamp’.

Det blev ett herrans oväsen. Jag anklagades för att argumentera ’skuld genom association’. Jag försökte förklara mig med att Hitler var en fenomenalt framgångsrik ledare som skapade en folkrörelse, där hans agerande tidvis fortfarande används, och att hans tänkande kring ledarskap och folkrörelse därför borde vara väsentligt att beakta. Inte minst mot bakgrund av de ohyggliga effekter hans agerande ledde till.

Men jag lyckades inte förklara att min hållning var den seriösa och deras hållning var den oseriösa. Och i den positionen befinner jag mig fortfarande. Ledarskapsforskare som inte noga studerar Hitler är inte seriösa ledarskapsforskare.  

Nu, 30 år senare, erfar jag samma bemötande, men nu kring annat oseriöst, vilket jag inte skall belasta dagens text med.

Men jag får också se, för första gången, att Hitler och hans bok tas upp, och beaktas, med de insikter som är värdefulla. Och det av två skribenter där man kanske inte förväntar sig referensen. I boken ’Populistiska manifestet’ skriver Göran Greider och Åsa Linderborg, i kapitel 65, om hur Hitler uppfattade tidens strömningar i Wien innan första världskriget. Hitlers analys tas upp och bedöms vara korrekt. Därmed kunde Hitler utnyttja en oerhörd kraft. Som han sedan använde till det mest vidriga vi känner. Men det förtar inte analysens korrekthet.

I dessa dagar är det onekligen modigt, att inte bara antyda att man varit i närheten av Hitlers bok, inte bara antyda att man läst den, utan referera till den, som en text med en intressant analys.

Det är mod. Det är också seriöst. Vilket står i skarp kontrast till det flödande utbudet av det oseriösa. 

Senare i samma bok läser de lusen av vänstern, genom att påpeka att vänstern begår ett oerhört misstag som inte noga studerar sina fiender och anstränger sig för att förstå sina fiender.

Författarna har insett visdomens i Gudfaderns råd: Ha dina vänner nära dig, men dina ovänner närmre. (https://www.youtube.com/watch?v=DfHJDLoGInM )

I fallet med ledarskap i folkrörelseorganisationer avsåg jag att visa att ledarskap kan vara skickligt, men det är inte bara formen som är viktig, utan innehållet också, ty en skicklig ledare kan leda mänskligheten i fördärvet. Men den kritiska hållningen accepterades inte på seminariet. Håller man den seriösa inställningen borta, kommer vi aldrig att lära oss om det finns ett samband mellan form och innehåll.

​Öllsjö den 16 maj 2018
0 Comments



Leave a Reply.

    Don Collin

    Är en Kantian, socialist, avsutten ryttare. Med Don Quijote som förebild.  Är professor i företagsstyrning, numer vid mitt eget universitet, Free University of Scania, stolt hedersprofessor vid två universitet i Ukraina. Förblindad av visionen att akademisk utbildning skall vara utvecklande för de begåvade. Och dessa kommer från alla hörn av samhället. Upplysningen är idealet, att Förnuftet, det fria, som inte tyglas av makter, vare sig världsliga eller himmelska eller underjordiska. Våga tänk själv, uppmanar Upplysningen. Det är din Plikt, säger Kant. 
    Född utan annan egendom än Ordet, i ett land där tankefriheten och yttrandefriheten finns, i viss utsträckning. 

    Arkiv

    Juli 2023
    Juni 2023
    Maj 2023
    April 2023
    Mars 2023
    Februari 2023
    Januari 2023
    December 2022
    November 2022
    Oktober 2022
    September 2022
    Augusti 2022
    Juli 2022
    Juni 2022
    Maj 2022
    April 2022
    Mars 2022
    Februari 2022
    Januari 2022
    December 2021
    November 2021
    Oktober 2021
    September 2021
    Augusti 2021
    Juli 2021
    Juni 2021
    Maj 2021
    April 2021
    Mars 2021
    Februari 2021
    Januari 2021
    December 2020
    November 2020
    Oktober 2020
    September 2020
    Augusti 2020
    Juli 2020
    Juni 2020
    Maj 2020
    April 2020
    Mars 2020
    Februari 2020
    Januari 2020
    December 2019
    November 2019
    Oktober 2019
    September 2019
    Augusti 2019
    Juli 2019
    Juni 2019
    Maj 2019
    April 2019
    Mars 2019
    Februari 2019
    Januari 2019
    December 2018
    November 2018
    Oktober 2018
    September 2018
    Augusti 2018
    Juli 2018
    Juni 2018
    Maj 2018
    April 2018
    Mars 2018

    Kategorier

    Alla
    Akademi
    Människan
    Människan
    Politik

    RSS-flöde

Powered by Create your own unique website with customizable templates.