Vid bombningarna av Würzburg den 16 mars 1945 förstörde Royal Air Force i stort sett hela stadens centrum och dödade cirka 5000 människor. Då förstördes Residentet (länk 1), ett magnifikt barockslott. Det oerhört vackra Falkenhaus förstördes, ett hus i centrala Würzburg, med en sagolikt vacker barockfasad, i alla fall för oss som tycker om barockens lek med material och syn. (se länk 2.)
I centrala Würzburg fanns, precis som i Dresden, historiskt viktiga kulturbyggnader och civila människor, men däremot inga militära legitima mål. Bombningarna av Würzburg, förstörelsen av Residentet och Falkenhaus var terrorbombningar, likt de som skedde mot många andra tyska städer. Mer omtalat är bombningarna av Hamburg under juli och augusti 1943, då mellan 37 000 till 45 000 människor dödades, och kanske den mesta kända terrorbombningen av Dresdens centrala delar 13-15 februari 1945, då ovärderliga kulturbyggnader gjordes till aska och grus och cirka 25 000 människor dödades.
Ytterst ansvarig för dessa maktdemonstrationer, dessa manifestationer av förödmjukelse av ett folk, att med bombers terror försöka lösa upp tyskarnas krigsvilja, dessa oerhörda kulturmord, var Churchill. Det är den man som senare hyllades som segrare efter Andra världskriget. Han fick sitta noll dagar, noll minuter, noll sekunder i fängelse p g a sitt ansvar för terrorbombningarnas kulturmord.
Jämför nu med Israels enorma bombningar av Gaza och våldsamma strider på marken i Gaza. Dessa krigsaktiviteter har medfört att den ytterst ansvarige, Israels statsminister Netanyahu, är misstänkt för folkmord.
Det finns två likheter. Det besinningslösa bombandet som dödade civila och lade hus i grus och aska. Krigshandlingarna riktades mot de som startade krigen, tyskarna och palestinierna.
Det finns två skillnader. Terrorbombningarna utfördes av de allierade och av den judiska staten Israel. De allierade kom smygande om natten med sina plan, utan förvarning., medan Israels armé varnade civilbefolkningen innan bombningarna.
Dessa likheter och skillnader sammantaget innebar att Churchill hyllades som segrare, medan Netanyahu anmäldes som misstänk för folkmord.
Det är sannerligen inte lätt att förstå hur dessa likheter och skillnader sammantaget leder till att den ena terrorbombaren, som lade oersättliga kulturskatter i aska och som mördade många fler civila, blir en hyllad segrare, medan den andre, som inte gavs möjlighet att bli segrare, blir misstänkt för folkmord.
Är det så enkelt att den sista skillnaden, att den ena blev segrare, medan den andra inte gavs möjlighet att segra, förklarar att en blir upphöjd och den andra blir misstänkt för folkmord? Gäller den gamla devisen, som Göring så tydligt uttalade vid Nürnbergrättegången, att segraren dömer förloraren, även gäller när den ena stridande inte får möjlighet att bli segrare utan får finna sig i en vapenvila? Eller, förbannade spekulation, så vidrig, är den avgörande skillnaden antisemitism? Närhelst judar agerar, då fördöms de, och paradoxalt, dessa som verkligen drabbats av ett folkmord, blir anklagade för folkmord?
Sven-Olof Yrjö Collin
Länk 1. https://www.residenz-wuerzburg.de/englisch/residenz/treppe.htm
Länk 2. https://www.gpsmycity.com/attractions/falkenhaus-(house-to-the-falcon)-62585.html
I centrala Würzburg fanns, precis som i Dresden, historiskt viktiga kulturbyggnader och civila människor, men däremot inga militära legitima mål. Bombningarna av Würzburg, förstörelsen av Residentet och Falkenhaus var terrorbombningar, likt de som skedde mot många andra tyska städer. Mer omtalat är bombningarna av Hamburg under juli och augusti 1943, då mellan 37 000 till 45 000 människor dödades, och kanske den mesta kända terrorbombningen av Dresdens centrala delar 13-15 februari 1945, då ovärderliga kulturbyggnader gjordes till aska och grus och cirka 25 000 människor dödades.
Ytterst ansvarig för dessa maktdemonstrationer, dessa manifestationer av förödmjukelse av ett folk, att med bombers terror försöka lösa upp tyskarnas krigsvilja, dessa oerhörda kulturmord, var Churchill. Det är den man som senare hyllades som segrare efter Andra världskriget. Han fick sitta noll dagar, noll minuter, noll sekunder i fängelse p g a sitt ansvar för terrorbombningarnas kulturmord.
Jämför nu med Israels enorma bombningar av Gaza och våldsamma strider på marken i Gaza. Dessa krigsaktiviteter har medfört att den ytterst ansvarige, Israels statsminister Netanyahu, är misstänkt för folkmord.
Det finns två likheter. Det besinningslösa bombandet som dödade civila och lade hus i grus och aska. Krigshandlingarna riktades mot de som startade krigen, tyskarna och palestinierna.
Det finns två skillnader. Terrorbombningarna utfördes av de allierade och av den judiska staten Israel. De allierade kom smygande om natten med sina plan, utan förvarning., medan Israels armé varnade civilbefolkningen innan bombningarna.
Dessa likheter och skillnader sammantaget innebar att Churchill hyllades som segrare, medan Netanyahu anmäldes som misstänk för folkmord.
Det är sannerligen inte lätt att förstå hur dessa likheter och skillnader sammantaget leder till att den ena terrorbombaren, som lade oersättliga kulturskatter i aska och som mördade många fler civila, blir en hyllad segrare, medan den andre, som inte gavs möjlighet att bli segrare, blir misstänkt för folkmord.
Är det så enkelt att den sista skillnaden, att den ena blev segrare, medan den andra inte gavs möjlighet att segra, förklarar att en blir upphöjd och den andra blir misstänkt för folkmord? Gäller den gamla devisen, som Göring så tydligt uttalade vid Nürnbergrättegången, att segraren dömer förloraren, även gäller när den ena stridande inte får möjlighet att bli segrare utan får finna sig i en vapenvila? Eller, förbannade spekulation, så vidrig, är den avgörande skillnaden antisemitism? Närhelst judar agerar, då fördöms de, och paradoxalt, dessa som verkligen drabbats av ett folkmord, blir anklagade för folkmord?
Sven-Olof Yrjö Collin
Länk 1. https://www.residenz-wuerzburg.de/englisch/residenz/treppe.htm
Länk 2. https://www.gpsmycity.com/attractions/falkenhaus-(house-to-the-falcon)-62585.html
RSS-flöde
