Vid en Paludandemonstration, där han bränner koranen och omgivningen tittar på, möjligen häcklar honom, och någon enstaka fascist (dvs som med våld vil förhindra hans demonstration) grips, säger en person:” Man måste respektera alla religioner om man bor i ett fritt land”
Att bränna koranen är att visa missaktning mot religionen islam. Likt den missaktning mot icke-muslimer som finns i koranen, där det tydligt står att allah skall skicka alla icke-muslimer till helvetets eldar. Paludan och muslimer, i alla fall de som håller koranens text för helig, är således samma andas barn, de visar missaktning mot den andre.
Den citerade personen anser att man skall visa alla religioner respekt. Vad menas med det och vad innebär det i handling?
Respekt är ett starkt ord eftersom det innebär vördnad och aktning. I det finns ingen förnekelse och absolut inget smutskastande, ty det man respekterar är inget som man kan smutskasta.
Ett bra exempel på respekt är normen om människans lika värde. Den innebär att man respekterar envar människa, för att den är människa, och därmed vördar man den och högaktar den. Inte för vad den gör eller tänker, utan blott och enbart för att den är människa. Därför, för att ta ett extremt exempel, respekterar man Mao, för att han var människa, medan man däremot sedan, när man ser den människans handling, med många miljoner kinesers död på sitt samvete, föraktar man honom.
Med den synen på respekt, kan man ha respekt för islam, som ju är en religion, dvs man har egentligen inte respekt för islam som sådan, likt Mao som agerande människa, utan för fenomenet religion. Det innebär att man har samma vördnad för islam som man har för asatron, buddism, hinduism o s v.
Men religion är en underkategori till världsåskådning, som är tankesystem som rymmer både förklaringar till hur världen ser ut och normer för hur människan skall agera. Religioner utmärker sig genom att innehålla tron på en eller flera gudar, vilka är övermänskliga, mäktigt och ofta goda fenomen. Andra världsåskådningar, som brukar betecknas som politiska, är kommunism, där partiet ersatt guden, eller nazismen, där Führern är motsvarigheten till guden.
Vill nu personen, som vill respektera alla religioner, även respektera nazismen och kommunismen? Respekten för livsåskådningar brukar göra stopp här, och personer som respekterar religioner, brukar uttrycka förakt för nazism och kommunism. Men sådant förakt är ett brott mot principen om respekt för livsåskådningar.
Ett bättre begrepp är acceptans. Alla livsåskådningar bör accepteras, eftersom vår yttersta norm är demokrati, där envar har rätt att tänka och uttala vilka utsagor som helst. Men med den rätten som grund, har man även rätt att förlöjliga och kritisera livsåskådningar. Paludan måste acceptera islam, t ex kan han inte kräva lagstiftning som förbjuder islam. Men han behöver inte respektera islam, utan kan bränna deras bok, så som islam själv inte respekterar icke-muslimer.
Dock, nästa steg är det svåra, vad acceptans av en världsåskådning innebär. Vad i världsåskådningen accepteras? Är det blott deras idéer och utsagor, eller innefattas också världsåskådningens handlingar? Om man accepterar muslimens hävdande av hijaben, innebär det att man accepterar dess bärande av hijaben? Kan man acceptera uttalande för pedofeli, men inte utförandet av pedofeli?
Om det ordar jag i morgon.
Här nöjer jag mig med slutsatsen att vi skall respektera att människor har världsåskådningar, men att den respekten sannerligen inte innebär att man respekterar en specifik världsåskådning. Därför är det bättre att säga att världsåskådningar skall accepteras, men sedan kritiserar, hudflängas och förlöjligas, p g a att vi har en högre norm, nämligen respekten för demokrati, vari ingår rätten att tänka och tala.
Den 31 augusti 2022
Sven-Olof Yrjö Collin
Att bränna koranen är att visa missaktning mot religionen islam. Likt den missaktning mot icke-muslimer som finns i koranen, där det tydligt står att allah skall skicka alla icke-muslimer till helvetets eldar. Paludan och muslimer, i alla fall de som håller koranens text för helig, är således samma andas barn, de visar missaktning mot den andre.
Den citerade personen anser att man skall visa alla religioner respekt. Vad menas med det och vad innebär det i handling?
Respekt är ett starkt ord eftersom det innebär vördnad och aktning. I det finns ingen förnekelse och absolut inget smutskastande, ty det man respekterar är inget som man kan smutskasta.
Ett bra exempel på respekt är normen om människans lika värde. Den innebär att man respekterar envar människa, för att den är människa, och därmed vördar man den och högaktar den. Inte för vad den gör eller tänker, utan blott och enbart för att den är människa. Därför, för att ta ett extremt exempel, respekterar man Mao, för att han var människa, medan man däremot sedan, när man ser den människans handling, med många miljoner kinesers död på sitt samvete, föraktar man honom.
Med den synen på respekt, kan man ha respekt för islam, som ju är en religion, dvs man har egentligen inte respekt för islam som sådan, likt Mao som agerande människa, utan för fenomenet religion. Det innebär att man har samma vördnad för islam som man har för asatron, buddism, hinduism o s v.
Men religion är en underkategori till världsåskådning, som är tankesystem som rymmer både förklaringar till hur världen ser ut och normer för hur människan skall agera. Religioner utmärker sig genom att innehålla tron på en eller flera gudar, vilka är övermänskliga, mäktigt och ofta goda fenomen. Andra världsåskådningar, som brukar betecknas som politiska, är kommunism, där partiet ersatt guden, eller nazismen, där Führern är motsvarigheten till guden.
Vill nu personen, som vill respektera alla religioner, även respektera nazismen och kommunismen? Respekten för livsåskådningar brukar göra stopp här, och personer som respekterar religioner, brukar uttrycka förakt för nazism och kommunism. Men sådant förakt är ett brott mot principen om respekt för livsåskådningar.
Ett bättre begrepp är acceptans. Alla livsåskådningar bör accepteras, eftersom vår yttersta norm är demokrati, där envar har rätt att tänka och uttala vilka utsagor som helst. Men med den rätten som grund, har man även rätt att förlöjliga och kritisera livsåskådningar. Paludan måste acceptera islam, t ex kan han inte kräva lagstiftning som förbjuder islam. Men han behöver inte respektera islam, utan kan bränna deras bok, så som islam själv inte respekterar icke-muslimer.
Dock, nästa steg är det svåra, vad acceptans av en världsåskådning innebär. Vad i världsåskådningen accepteras? Är det blott deras idéer och utsagor, eller innefattas också världsåskådningens handlingar? Om man accepterar muslimens hävdande av hijaben, innebär det att man accepterar dess bärande av hijaben? Kan man acceptera uttalande för pedofeli, men inte utförandet av pedofeli?
Om det ordar jag i morgon.
Här nöjer jag mig med slutsatsen att vi skall respektera att människor har världsåskådningar, men att den respekten sannerligen inte innebär att man respekterar en specifik världsåskådning. Därför är det bättre att säga att världsåskådningar skall accepteras, men sedan kritiserar, hudflängas och förlöjligas, p g a att vi har en högre norm, nämligen respekten för demokrati, vari ingår rätten att tänka och tala.
Den 31 augusti 2022
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
