I finansvetenskapen är bolagens utdelning av pengar ett mysterium. Det har inte varit helt lätt att förstå varför bolag delar ut sina pengar. Det har funnits olika förklaringar, som att minska det fria kapitalet i bolaget så att företagsledarna inte slösar bort det på olönsamma investeringar, till att det är marknadsföring av bolagen eller ett sätt att hålla utdelningshungriga aktieägare från styrelserummet.
Marxister har sett det som att det är en del av mervärdet, dvs det värde av arbete som arbetet inte får utan som blir del i kapitalackumulationen, som överförs till rentiärer, dvs den klass av kapitalister som inte ens bemödar sig med att delta i styrningen och utvecklingen av kapitalackumulationen. Värderingsmässigt kväljes en marxist över allt mervärde. Men mest sura uppstötningar får marxisten när arbetets frukter delas ut till de lata, improduktiva utsugarna, rentiärerna.
Idag är det annat ljud i skällan. Medan inflationen har varit på 10%, kräver fackföreningarna betydligt lägre löneökningar, och reagerar inte på att de kapitalistiska bolagen ökar sina utdelningar. De säger själva att de inte är upprörda. Nu säger de att höga utdelningar visar att bolagen har pengar i kassan, vilket är bra, och ordförande i Metall säger ” Utdelningar kommer ju faktiskt också våra pensionsfonder till godo”. Finanschefen på SEB, som höjer sin utdelning med 12,5% säger, i samma källa: ”Vi har 260 000 direktägare i vår bank, småsparare. Sedan har vi miljoner som äger SEB-aktier via någon fond. Nu får de en extra peng i ett läge där de har det ganska svårt. Man behöver extra pengar, säger han och fortsätter: – Vi har ett elstöd som kommer. Och här kommer ett visst stöd från SEB, utifrån att man har tagit en risk med sitt ägande. (SvD 230201)
Det är rörande att se hur fackfolk och finansfolk ser utdelning som ett sätt att stödja de som idag blir fattigare p g a inflation och elpriser, och hur det kommer pensionärer till godo, de som knappt har råd med en tandborste, i alla fall en elborste.
Medan Metall kan le i mjugg hela dagen, i insikt att det är de moderna löntagarfonderna, de som kallas pensionsfonder, som till skillnad från de gamla löntagarfonderna inte styrs demokratiskt, som blir rika, så borde de mer borgerligt lagda gnissla lite tänder att löntagarfonderna används för att motivera utdelning.
Men de mer borgerligt lagda, de som stödjer en mer aktiv kapitalism, känner sig mycket nöjda med att dessa löntagarfonder, legitimerar den kapitalistiska utdelningen, varför de rentiärer som sitter på Östermalm, vars enda bidrag till världen har varit att de övertagit ett arv och inte lyckats försnilla det, får mängder av pengar, men nu slipper skämmas över sin arbetsfria inkomst. Den kapitalistiska utdelningen är ju ett stöd till småfolket.
Med lägre grad av känslor, varken positiva eller negativa, resonerar ekonomen att det ekonomiska värdet av utdelningen är om det är en omallokering av resurser, till projekt med högre värde än de som erbjuds inom bolaget. Därför är användandet av utdelningen viktig. Om utdelningen används till en semesterresa så kan ekonomen försöka se det positiva i att det är reproduktion av produktionsfaktorn arbete. Men mer sannolikt kommer ekonomen att se större värde i utdelningen om utdelningspengen investeras i ett företag utvecklar mycket smakfull köttersättning, baserad på den skånska rapsen. I alla fall om ekonomen är jag.
Den 28 mars 2023
Sven-Olof Yrjö Collin
Marxister har sett det som att det är en del av mervärdet, dvs det värde av arbete som arbetet inte får utan som blir del i kapitalackumulationen, som överförs till rentiärer, dvs den klass av kapitalister som inte ens bemödar sig med att delta i styrningen och utvecklingen av kapitalackumulationen. Värderingsmässigt kväljes en marxist över allt mervärde. Men mest sura uppstötningar får marxisten när arbetets frukter delas ut till de lata, improduktiva utsugarna, rentiärerna.
Idag är det annat ljud i skällan. Medan inflationen har varit på 10%, kräver fackföreningarna betydligt lägre löneökningar, och reagerar inte på att de kapitalistiska bolagen ökar sina utdelningar. De säger själva att de inte är upprörda. Nu säger de att höga utdelningar visar att bolagen har pengar i kassan, vilket är bra, och ordförande i Metall säger ” Utdelningar kommer ju faktiskt också våra pensionsfonder till godo”. Finanschefen på SEB, som höjer sin utdelning med 12,5% säger, i samma källa: ”Vi har 260 000 direktägare i vår bank, småsparare. Sedan har vi miljoner som äger SEB-aktier via någon fond. Nu får de en extra peng i ett läge där de har det ganska svårt. Man behöver extra pengar, säger han och fortsätter: – Vi har ett elstöd som kommer. Och här kommer ett visst stöd från SEB, utifrån att man har tagit en risk med sitt ägande. (SvD 230201)
Det är rörande att se hur fackfolk och finansfolk ser utdelning som ett sätt att stödja de som idag blir fattigare p g a inflation och elpriser, och hur det kommer pensionärer till godo, de som knappt har råd med en tandborste, i alla fall en elborste.
Medan Metall kan le i mjugg hela dagen, i insikt att det är de moderna löntagarfonderna, de som kallas pensionsfonder, som till skillnad från de gamla löntagarfonderna inte styrs demokratiskt, som blir rika, så borde de mer borgerligt lagda gnissla lite tänder att löntagarfonderna används för att motivera utdelning.
Men de mer borgerligt lagda, de som stödjer en mer aktiv kapitalism, känner sig mycket nöjda med att dessa löntagarfonder, legitimerar den kapitalistiska utdelningen, varför de rentiärer som sitter på Östermalm, vars enda bidrag till världen har varit att de övertagit ett arv och inte lyckats försnilla det, får mängder av pengar, men nu slipper skämmas över sin arbetsfria inkomst. Den kapitalistiska utdelningen är ju ett stöd till småfolket.
Med lägre grad av känslor, varken positiva eller negativa, resonerar ekonomen att det ekonomiska värdet av utdelningen är om det är en omallokering av resurser, till projekt med högre värde än de som erbjuds inom bolaget. Därför är användandet av utdelningen viktig. Om utdelningen används till en semesterresa så kan ekonomen försöka se det positiva i att det är reproduktion av produktionsfaktorn arbete. Men mer sannolikt kommer ekonomen att se större värde i utdelningen om utdelningspengen investeras i ett företag utvecklar mycket smakfull köttersättning, baserad på den skånska rapsen. I alla fall om ekonomen är jag.
Den 28 mars 2023
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
