Till detta kommer jakten på följare och likes-klickare. Det gäller inte att säga ett påstående som är klokt och ger eftertanke, utan att leverera ett påstående som snabbt kan uppfattas och som gillas och ger följare på plattformernas påståendemarknad. Det blir således en sorts massornas plattformar.
Dessa plattformar har blivit viktiga då profilerade tyckare, ja, t o m tämligen seriösa journalister och forskare, deltar i påståendemarknadens längtan efter likes. Det är onekligen något säreget, då de mer seriösa borde vara ur stånd att förenkla ner en tanke till ett slagordsmässigt uttryck, inte sällan med tydlig polarisering, för att både utnyttja den begränsade textmängdens förmåga att skapa ett uttryck, och för att attrahera den ena polens gillare.
Dessa plattformar deltar därför i förenkling och polarisering. Inte minst har den amerikanske presidenten varit framgångsrik på plattformarnas påståendemarknad. Sagolikt paradoxalt är det då att läsa angreppen på hans twitter i twittermeddelande, som gladeligen spelar med, men motsatt. Starka påståenden och förlöjliganden textas på twitter mot presidentens förenklingar och polariserande text, vilket i sig skapar just det som de uttrycker sig emot, förenkling och polarisering. De deltar därmed med samma fröjd och påverkan i polarisering och förenkling.
Att därtill stänga av och att hylla avstängningen av en polariserande kraft, är direkt befrämjande av polariseringen.
Så går polariseringens och fördummandets kraft vidare och starkare i spinn.
Den 26 januari 2021
Sven-Olof Collin