Inger Enkvist, forna professor i spanska vid Lunds universitet, kritiserar svenskt skolväsende i allmänhet och svensk lärarutbildning i synnerhet. Återigen framför Enkvist sin kritik. Enkvist redovisar resultat från en undersökning av nästan färdigutbildade blivande lärare, dock något oklart vem som undersöktes, där blott 7% kunde redogöra för ng-ljudets stavning. Hon poängterar att lärarutbildningen inte baserar sig på vetenskaplig kunskap.
https://www.svd.se/a/gwLMbJ/johan-pehrsons-viktigaste-uppgift-ar-att-reformera-lararhogskolan
Nu får det vara slut på mitt passiva mottagande av Enkvists kritik. Här skall undersökas hur det står till med vetenskapligheten. Jag har ju viss kunskap om vetenskaplig metod genom mitt yrkesliv som forskare, och jag har lång yrkesmässig erfarenhet av kursansvar och handledning av examensarbeten på alla akademiska nivåer: forna B-nivån, kandidat, magister, master, civilekonom, och därutöver licentiat och doktor.
Jag bestämde mig för att lägga två timmar på en undersökning, vilken därmed blir oerhört ytlig och anekdotisk. Jag gick in på Högskolan Kristianstad, som har en lärarutbildning, på deras hemsida för uppsatser och laddade ner de tio först listade uppsatserna. Fem av dessa uppsatser var gjorda inom olika delar av lärarutbildningen. Även om urvalet är ytterst begränsat, kan nog slumpmässigheten i urvalet anses vara god. Det var enbart uppsatser från 2024.
Vad fann jag?
Fem av fem uppsatser anger att de använder sk kvalitativ metod. Med det avses inte kvalitativ metod på ett mer avancerat sätt än att det är sk kvalitativ i avseende på datainsamlingen, som mestadels görs genom intervjuer, antingen enskilt eller i grupp, som då kallas fokusgrupp. Oftast läste jag följande argument:” Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod, vilket är att föredra när forskaren vill undersöka uppfattningar.” (referens anges inte av humanitära skäl). Stilla undrar jag om studenterna aldrig själva fått fylla i en enkät, som ju vanligtvis handlar om uppfattningar.
De genomförde mestadels intervjuer, även om det ibland kallas fokusgrupp, dvs flera respondenter samtidigt. I genomsnitt hade man 8,8 respondenter, där maximalt antal var 12 respondenter och minimum var 6. Det kan sägas vara uthärdligt eftersom jag stött på ett antal uppsatser i företagsekonomi som använt vad jag kallar besöksmetoden, dvs uppsatser där de påstår sig ha intervjuat fyra företag (som om företag kan svara), medan de har gjort fyra intervjuer på upp emot en timme var, med en stackare på fyra olika företag.
När man genomför intervjuer är det av stor vikt att man vet vad man är ute efter, vilket förutsätter att intervjuguiden görs utifrån en operationalisering av den litteratur och teori som man har för att fånga fenomenet. Ingen operationalisering förekom! Frågor som ställdes synes ha kommit från ovan, av gud själv, och var därmed så självklara att de varken behövde argument eller teoretiskt stöd. I någon uppsats förekom dock att de har provat intervjuguiden, en sk pilotstudie, på några och förändrat den något.
Ingen reflektion över metodval, där man t ex reflekterar över teorival och grundläggande ansats, kunde jag finna. Inte ens någon mer betydande reflektion över val av empirisk metod kunde jag finna, annat än hävdande att kvantitativ metod var utesluten eftersom de skulle samla in uppfattningar. Ett vetenskapligt arbete, som ett examensarbete skall vara, måste karaktäriseras av en kritisk medvetenhet om metoden, både ansatsen och den empiriska metoden. Mina fem uppsatser var renons på den vetenskapligheten.
Systematisk analys, t ex där man använder teori för att tolka empirin, fanns tillstymmelse till, men inte mer, i tre av de fem uppsatserna.
Trots att alla var sk kvalitativa, hade ingen använt en förståelseorienterad metod. I ett fall fann jag emellertid en ansats till en grounded theory-ansats, dvs en induktiv ansats som försöker generera tema och t o m begrepp utifrån empiriska observationer.
Jag brukar ibland kalla sk kvalitativ metod för journalistmetoden. En journalist har ju att rapportera, utan intresse och baktanke, och utan analys, vad den ser. Studenters journalistmetod består i att studenterna samlar in vad folk sagt och sedan rapporterar detta, som om det var utsagor givna av gudarna. Ingen kritisk eller förståelseorienterad tolkning av utsagorna sker. Samtliga uppsatser karakteriserades mer eller mindre av sådan metod, där 2 var fullt realiserade, medan 2 hade något inslag av kritisk tolkning, medan en, den som försökte göra grounded theory, hade spår av journalistmetoden.
Utan att ha noga ha läst uppsatserna, men med denna sk kvalificerade bläddring, tror jag mig kunna hävda att jag hade underkänt samtliga uppsatser. Blott en uppsats, den med ansats till grounded theory metod, hade fått betyget E, dvs ges en möjlighet att lämna in ny version, medan de andra hade fått betyget F, dvs vara bortom all räddning.
Med min, ohyggligt ytliga och anekdotiska undersökning, tror jag mig funnit indikationer på att Enkvist har rätt i sin kritik av lärarutbildningen, avseende studenternas träning i vetenskaplighet och dess metod.
Men, mindre ödmjukt och självkritiskt, så säger mitt hjärta följande: Detta visar på ett trefaldigt bedrägeri.
Bedrägeri gentemot skattebetalarna, som har betalt högskolan för att ge studenterna en akademisk utbildning, vari ingår förmåga till vetenskapligt arbete, vilket högskolan inte har gjort.
Bedrägeri gentemot akademin, som lånar ut sin titel, kandidatexamen, till en högskola som inte tränar studenterna i kandidatnivåns förmåga till vetenskapligt arbete.
Men det värsta bedrägeriet är det tredje:
Bedrägeri gentemot studenterna som förvägras det som de har rätt till, en utbildning där de tränas i vetenskapligt arbete på kandidatnivån.
Lärarhögskolan producerar en hamburgare där studenten får brödet, men där brödet döljer att det inuti brödet finns varken kött eller kyckling, varken lök eller tomat, varken sallad eller inlagd gurka, varken salt, peppar eller sås. Ja, brödet kan t o m vara aningen urgröpt så att det inte ens ger en falsk känsla av tillfällig mättnad. McDonalds, Max, Bastards Burgare, Brödernas, Burger King och Sibylla hade alla gått i konkurs om de hade serverat en sådan hamburgare. Medan lärarutbildningen får ungefär 110 000 kronor per lärarstudent och år, och det finns kanske 15 000 lärarstudenter, dvs hamburgaren kostar … ja, jag vill inte multiplicera 15 000 studenter med 110 000 kronor.
Jag, Enkvist och många skattebetalare frågar, som Scanias tidigare VD, Leif Östling frågade: Vad fan får jag för pengarna?
https://www.youtube.com/watch?v=oo4MdWKpoTQ
Den 27 september 2024
Sven-Olof Yrjö Collin
https://www.svd.se/a/gwLMbJ/johan-pehrsons-viktigaste-uppgift-ar-att-reformera-lararhogskolan
Nu får det vara slut på mitt passiva mottagande av Enkvists kritik. Här skall undersökas hur det står till med vetenskapligheten. Jag har ju viss kunskap om vetenskaplig metod genom mitt yrkesliv som forskare, och jag har lång yrkesmässig erfarenhet av kursansvar och handledning av examensarbeten på alla akademiska nivåer: forna B-nivån, kandidat, magister, master, civilekonom, och därutöver licentiat och doktor.
Jag bestämde mig för att lägga två timmar på en undersökning, vilken därmed blir oerhört ytlig och anekdotisk. Jag gick in på Högskolan Kristianstad, som har en lärarutbildning, på deras hemsida för uppsatser och laddade ner de tio först listade uppsatserna. Fem av dessa uppsatser var gjorda inom olika delar av lärarutbildningen. Även om urvalet är ytterst begränsat, kan nog slumpmässigheten i urvalet anses vara god. Det var enbart uppsatser från 2024.
Vad fann jag?
Fem av fem uppsatser anger att de använder sk kvalitativ metod. Med det avses inte kvalitativ metod på ett mer avancerat sätt än att det är sk kvalitativ i avseende på datainsamlingen, som mestadels görs genom intervjuer, antingen enskilt eller i grupp, som då kallas fokusgrupp. Oftast läste jag följande argument:” Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod, vilket är att föredra när forskaren vill undersöka uppfattningar.” (referens anges inte av humanitära skäl). Stilla undrar jag om studenterna aldrig själva fått fylla i en enkät, som ju vanligtvis handlar om uppfattningar.
De genomförde mestadels intervjuer, även om det ibland kallas fokusgrupp, dvs flera respondenter samtidigt. I genomsnitt hade man 8,8 respondenter, där maximalt antal var 12 respondenter och minimum var 6. Det kan sägas vara uthärdligt eftersom jag stött på ett antal uppsatser i företagsekonomi som använt vad jag kallar besöksmetoden, dvs uppsatser där de påstår sig ha intervjuat fyra företag (som om företag kan svara), medan de har gjort fyra intervjuer på upp emot en timme var, med en stackare på fyra olika företag.
När man genomför intervjuer är det av stor vikt att man vet vad man är ute efter, vilket förutsätter att intervjuguiden görs utifrån en operationalisering av den litteratur och teori som man har för att fånga fenomenet. Ingen operationalisering förekom! Frågor som ställdes synes ha kommit från ovan, av gud själv, och var därmed så självklara att de varken behövde argument eller teoretiskt stöd. I någon uppsats förekom dock att de har provat intervjuguiden, en sk pilotstudie, på några och förändrat den något.
Ingen reflektion över metodval, där man t ex reflekterar över teorival och grundläggande ansats, kunde jag finna. Inte ens någon mer betydande reflektion över val av empirisk metod kunde jag finna, annat än hävdande att kvantitativ metod var utesluten eftersom de skulle samla in uppfattningar. Ett vetenskapligt arbete, som ett examensarbete skall vara, måste karaktäriseras av en kritisk medvetenhet om metoden, både ansatsen och den empiriska metoden. Mina fem uppsatser var renons på den vetenskapligheten.
Systematisk analys, t ex där man använder teori för att tolka empirin, fanns tillstymmelse till, men inte mer, i tre av de fem uppsatserna.
Trots att alla var sk kvalitativa, hade ingen använt en förståelseorienterad metod. I ett fall fann jag emellertid en ansats till en grounded theory-ansats, dvs en induktiv ansats som försöker generera tema och t o m begrepp utifrån empiriska observationer.
Jag brukar ibland kalla sk kvalitativ metod för journalistmetoden. En journalist har ju att rapportera, utan intresse och baktanke, och utan analys, vad den ser. Studenters journalistmetod består i att studenterna samlar in vad folk sagt och sedan rapporterar detta, som om det var utsagor givna av gudarna. Ingen kritisk eller förståelseorienterad tolkning av utsagorna sker. Samtliga uppsatser karakteriserades mer eller mindre av sådan metod, där 2 var fullt realiserade, medan 2 hade något inslag av kritisk tolkning, medan en, den som försökte göra grounded theory, hade spår av journalistmetoden.
Utan att ha noga ha läst uppsatserna, men med denna sk kvalificerade bläddring, tror jag mig kunna hävda att jag hade underkänt samtliga uppsatser. Blott en uppsats, den med ansats till grounded theory metod, hade fått betyget E, dvs ges en möjlighet att lämna in ny version, medan de andra hade fått betyget F, dvs vara bortom all räddning.
Med min, ohyggligt ytliga och anekdotiska undersökning, tror jag mig funnit indikationer på att Enkvist har rätt i sin kritik av lärarutbildningen, avseende studenternas träning i vetenskaplighet och dess metod.
Men, mindre ödmjukt och självkritiskt, så säger mitt hjärta följande: Detta visar på ett trefaldigt bedrägeri.
Bedrägeri gentemot skattebetalarna, som har betalt högskolan för att ge studenterna en akademisk utbildning, vari ingår förmåga till vetenskapligt arbete, vilket högskolan inte har gjort.
Bedrägeri gentemot akademin, som lånar ut sin titel, kandidatexamen, till en högskola som inte tränar studenterna i kandidatnivåns förmåga till vetenskapligt arbete.
Men det värsta bedrägeriet är det tredje:
Bedrägeri gentemot studenterna som förvägras det som de har rätt till, en utbildning där de tränas i vetenskapligt arbete på kandidatnivån.
Lärarhögskolan producerar en hamburgare där studenten får brödet, men där brödet döljer att det inuti brödet finns varken kött eller kyckling, varken lök eller tomat, varken sallad eller inlagd gurka, varken salt, peppar eller sås. Ja, brödet kan t o m vara aningen urgröpt så att det inte ens ger en falsk känsla av tillfällig mättnad. McDonalds, Max, Bastards Burgare, Brödernas, Burger King och Sibylla hade alla gått i konkurs om de hade serverat en sådan hamburgare. Medan lärarutbildningen får ungefär 110 000 kronor per lärarstudent och år, och det finns kanske 15 000 lärarstudenter, dvs hamburgaren kostar … ja, jag vill inte multiplicera 15 000 studenter med 110 000 kronor.
Jag, Enkvist och många skattebetalare frågar, som Scanias tidigare VD, Leif Östling frågade: Vad fan får jag för pengarna?
https://www.youtube.com/watch?v=oo4MdWKpoTQ
Den 27 september 2024
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
