Idag har vi ROT-och RUT-avdrag. ROT-avdrag skapades en gång för att stimulera ekonomin. Genom att befrämja byggnadsarbete, skapas via multiplikatoreffekten en ekonomisk injektion i ekonomin. Multiplikatoreffekten är att ett bygge medför inte bara att byggare får jobb, utan att byggena kräver inköp av material, vilket ger jobb hos materialtillverkarna.
Men ROT gav godsaker till villaägarna, och i omtanke om rösterna från dem, avskaffades inte ROT när ekonomin hade fått fart, utan har dröjt sig kvar, trots att dess effekt i ekonomin inte längre är eftersökt.
RUT-avdraget skapades kanske främst för att få lågkvalificerade arbeten till lågkvalificerade arbetare, som annars skulle ha svårt att få arbete, möjligen främst till för våra flyktingar, som i många fall saknar relevanta kvalifikationer. Men också för att högavlönade skulle få frigjord tid till att producera ytterligare utifrån sin högkvalitativa kompetens. Det är bättre att ha en läkare i operationssalen, än att den dammsuger sin spatiösa villa.
Bägge avdragen är familjeorienterade. De är riktade mot familjens bo, främst dess villa eller stora lägenhet. De statliga bidragen går till familjens varma bo. Med förhoppning att bi-effekterna, multiplikatoreffekten och anställning av annars icke-anställningsbara individer och frigjord arbetskraft, skall bidra till samhället.
Men hur skulle vårt samhälle se ut om man istället hade använt alla dessa skattereduktioner, alla dessa resurser, till ett Spångenbidrag?
Spångenbidrag är att subventionera restaurangverksamhet. Det skulle användas till att sänka priset för restaurangtjänster. Bidraget skulle innebära att priset på en Dagens rätt på en restaurang skulle bli markant lägre. Att priserna på menyn skulle bli dramatiskt lägre.
Då skulle människor välja mellan lunchlådan eller Dagens Rätt. På kvällen skulle man välja mellan att gå till den lokala krogen för att äta sin middag, eller att köpa in råvaror, laga middagen och diska.
Den tid som tidigare användes till inköp, tillagning och diskning skulle nu bli helt frigjord. Därmed skulle potentiell arbetstid bli frigjord. Men inte för den lilla klass som kan utnyttja RUT idag, utan till betydligt fler. Man kanske inte skulle få så stor multiplikatoreffekt. Men vad man skulle få är många fler anställda inom restaurangbranschen, som rymmer en del kvalificerade arbeten, men också mycket av ganska okvalificerat arbete. Man skulle få ut, speciellt invandrare, som fick möta människor på arbetsplatsen i restaurangen, och bland gästerna. Man skulle få ut människorna ur sina hus och lägenheter, så att de möts i samhället, på restaurangen. Man skulle få ett betydligt mer levande samhällsliv.
Med Spångenbidraget skulle samhället bli livfullare, matlagningen skulle bli effektivare eftersom de utförs av professionella, assimileringen skulle förbättras, tid skulle frigöras för restauranggästerna, gatorna skulle få fler som promenerar på väg till och från restaurangen.
Vi skulle kunna stämma in i sången:
https://www.youtube.com/watch?v=eSr_cw4YCN8
Öllsjö den 23 november 2019
Men ROT gav godsaker till villaägarna, och i omtanke om rösterna från dem, avskaffades inte ROT när ekonomin hade fått fart, utan har dröjt sig kvar, trots att dess effekt i ekonomin inte längre är eftersökt.
RUT-avdraget skapades kanske främst för att få lågkvalificerade arbeten till lågkvalificerade arbetare, som annars skulle ha svårt att få arbete, möjligen främst till för våra flyktingar, som i många fall saknar relevanta kvalifikationer. Men också för att högavlönade skulle få frigjord tid till att producera ytterligare utifrån sin högkvalitativa kompetens. Det är bättre att ha en läkare i operationssalen, än att den dammsuger sin spatiösa villa.
Bägge avdragen är familjeorienterade. De är riktade mot familjens bo, främst dess villa eller stora lägenhet. De statliga bidragen går till familjens varma bo. Med förhoppning att bi-effekterna, multiplikatoreffekten och anställning av annars icke-anställningsbara individer och frigjord arbetskraft, skall bidra till samhället.
Men hur skulle vårt samhälle se ut om man istället hade använt alla dessa skattereduktioner, alla dessa resurser, till ett Spångenbidrag?
Spångenbidrag är att subventionera restaurangverksamhet. Det skulle användas till att sänka priset för restaurangtjänster. Bidraget skulle innebära att priset på en Dagens rätt på en restaurang skulle bli markant lägre. Att priserna på menyn skulle bli dramatiskt lägre.
Då skulle människor välja mellan lunchlådan eller Dagens Rätt. På kvällen skulle man välja mellan att gå till den lokala krogen för att äta sin middag, eller att köpa in råvaror, laga middagen och diska.
Den tid som tidigare användes till inköp, tillagning och diskning skulle nu bli helt frigjord. Därmed skulle potentiell arbetstid bli frigjord. Men inte för den lilla klass som kan utnyttja RUT idag, utan till betydligt fler. Man kanske inte skulle få så stor multiplikatoreffekt. Men vad man skulle få är många fler anställda inom restaurangbranschen, som rymmer en del kvalificerade arbeten, men också mycket av ganska okvalificerat arbete. Man skulle få ut, speciellt invandrare, som fick möta människor på arbetsplatsen i restaurangen, och bland gästerna. Man skulle få ut människorna ur sina hus och lägenheter, så att de möts i samhället, på restaurangen. Man skulle få ett betydligt mer levande samhällsliv.
Med Spångenbidraget skulle samhället bli livfullare, matlagningen skulle bli effektivare eftersom de utförs av professionella, assimileringen skulle förbättras, tid skulle frigöras för restauranggästerna, gatorna skulle få fler som promenerar på väg till och från restaurangen.
Vi skulle kunna stämma in i sången:
https://www.youtube.com/watch?v=eSr_cw4YCN8
Öllsjö den 23 november 2019
RSS-flöde
